Färöiska ord och fraser som är bra att kunna

Nordatlantens poetiska öspråk: färöiska fraser för svenska öron

Färöiska (føroyskt mál) är det unika och fascinerande nordgermanska språket som talas av cirka 70 000 människor, främst på Färöarna – den självstyrande ögruppen mitt i Nordatlanten. Som ett västnordiskt öspråk är färöiskan närmast besläktad med isländska och har, liksom den, bevarat många ålderdomliga drag i sin grammatik och sitt skriftspråk, vilka härstammar direkt från fornnordiskan. För en svensk kan skriven färöiska därför ibland kännas igen och delvis förstås, särskilt om man har kunskaper i isländska eller fornspråk.

Den stora utmaningen och det som gör färöiskan så speciell är dock dess uttal. Medan skriftspråket är konservativt, har talspråket genomgått omfattande ljudförändringar, inklusive komplexa diftongeringar och konsonantskiften, som gör att det låter mycket annorlunda än vad skriftbilden antyder. Att lära sig färöiska är därför i hög grad en auditiv upplevelse. Att känna till några grundläggande fraser och, framför allt, att ha en uppfattning om hur språket faktiskt låter, är nyckeln för svenskar som vill kommunicera och visa respekt för detta levande kulturarv under ett besök på de natursköna öarna eller i möten med färingar i Sverige och utomlands. Denna guide fokuserar på användbara fraser, belyser kopplingen mellan skrift och tal, och ger en introduktion till språkets struktur.

Alfabet och skrift – Fornnordiskt arv, modernt tal

Färöiska skrivs med det latinska alfabetet, anpassat för språkets ljud och historia.

Alfabetet: Består av 29 bokstäver. Använder det vanliga latinska alfabetet plus Æ æ och Ø ø. Bokstaven Åå används sällan, främst i namn och lånord; istället används Á á för det långa å-ljudet (som dock diftongerats i uttal). Bokstaven Ð ð (edd) finns också, men representerar inget eget ljud i modernt tal utan är oftast stum eller markerar en vokalglidning. C, Q, W, X, Z används endast i lånord och namn.
Hammershaimbs ortografi: Dagens skriftspråk standardiserades i mitten av 1800-talet av prästen och filologen V.U. Hammershaimb. Hans princip var etymologisk – stavningen skulle återspegla ordens ursprung i fornnordiskan och släktskapet med isländska, snarare än det samtida uttalet.
Glappet mellan skrift och tal: Konsekvensen av den etymologiska principen är ett stort glapp mellan hur färöiska skrivs och hur det uttalas idag. Många vokaler och konsonanter har genomgått omfattande förändringar i talet som inte syns i skriften. Att lära sig färöiska kräver därför att man lär sig både stavningen och de ofta avvikande uttalsreglerna (se nedan).

Uttal – den stora utmaningen

Att förstå sambandet (eller bristen på samband) mellan skrift och tal är avgörande. Lyssna är nyckeln! Här är några av de viktigaste uttalsförändringarna jämfört med skriftbilden (och ofta jämfört med isländska/fornnordiska):

Diftongering av långa vokaler: Detta är mycket genomgripande. De flesta historiskt långa vokaler har blivit diftonger:
- í, ý: Uttalas [ʊɪ] eller [ɪi] (ungefär som ’ui’, kan låta lite som svenskt ’i’ följt av ett kort ’j’). Ex: tíð (tid) -> [tʊɪ]
- ú: Uttalas [ʉu] eller [ʏu] (ungefär som ’y’ följt av ett kort ’o/u’-ljud). Ex: hús (hus) -> [hʉus]
- ei: Uttalas [aɪ] (som i engelska ”my”). Ex: heim (hem) -> [haim]
- ey, oy: Uttalas [ɔɪ] (som i engelska ”boy”). Ex: oy (ö) -> [ɔɪ]
- ó: Uttalas oftast [ɔu] (som i engelska ”go”), men kan också vara [ɛu] före /gv/ eller stumt /g/. Ex: bók (bok) -> [bɔuk], Jógvan (mansnamn) -> [jɛgvan]
- á: Uttalas [ɔa] (som ett ’å’ följt av ’a’). Ex: bátur (båt) -> [bɔatur]
- æ: Uttalas oftast [ɛa] (som ett ’ä’ följt av ’a’). Ex: træ (träd) -> [trɛa]
Andra vokalförändringar: Kort a före ng/nk blir [ɛ]. Kort ø uttalas oftast [ö] som i svenskan.
Konsonantförändringar:
- Ð ð: Är normalt helt stumt i tal, men kan påverka omgivande vokaler (ofta skapa en /j/ eller /w/-glidning). Ex: góðan dag -> [gɔaːan daː]
- Hv: Uttalas [kv]. Ex: hvat (vad) -> [kvat]
- Assimilationer: Vissa konsonantkombinationer assimileras:
  - ll uttalas [dl]. Ex: kvøld (kväll) -> [kvöldl] (obs: d före l)
  - nn uttalas [dn]. Ex: seinni (senare) -> [saidnɪ]
  - rn uttalas oftast [dn]. Ex: barn (barn) -> [badn]
- Palatalisering/Affrikering:
  - ggj uttalas [ddʒ] (som engelskt ’j’ i ’judge’). Ex: leggja (lägga) -> [lɛddʒa]
  - kj, tj: Uttalas oftast [tʃ] (som svenskt ’tj’). Ex: kirkja (kyrka) -> [tʃɪʰtʃa] (med preaspiration)
  - skj, stj, sk (före mjuka vokaler i, e, y, ey, ei): Uttalas [ʃ] (som svenskt ’sj’). Ex: skip (skepp) -> [ʃiːp]
- Preaspiration: Tonlösa klusiler (p, t, k) efter lång vokal eller diftong får ofta ett förljudande [h]. Ex: taka (ta) -> [tʰɛaka], bóka (bok-) -> [bɔuka] men bók [bɔuk] utan [h]. Långa/dubbla pp, tt, kk uttalas [hp, ht, hk]. Ex: eitt (ett) -> [aiht]
- G: Är ofta stumt mellan vokaler eller i slutet av ord.
Betoning: Ligger konsekvent på ordets första stavelse.

Detta är bara några huvuddrag – uttalet är komplext och kräver mycket lyssning!

Hälsningsfraser – börja varje samtal med värme

Från ett morgonpiggt Góðan morgun till ett kvällslugnt Gott kvøld – inled dina färöiska möten med traditionell artighet.

God dag – Góðan dag – GO-an daa
God morgon – Góðan morgun – GO-an MOR-gun
God eftermiddag – Góðan seinnapart – GO-an SAIDN-a-part (ei -> aj)
God kväll – Gott kvøld – got KVÖLD
God natt – Góða nátt – GO-a natt
Hej (informellt) – Halló / Hey – ha-LÅÅ / hei
Hejdå – Farvæl – far-VÆL
Vi ses (”Vi synes”) – Vit síggjast – vit SHIDD-jast (ggj -> ddj)
Välkommen – Vælkomin – VÆL-ko-min

Artighet – en självklar del av ölivets kultur

Visa respekt på öarna med ett Takk fyri och ett vänligt Ver so góður/góð.

Tack – Takk – takk
Tack så mycket (”Tack för det”) – Takk fyri – takk FI-ri
Tusen tack (”Många tack”) – Mong takk – mong takk
Var så god (till man) – Ver so góður – ver så GO-ur
Var så god (till kvinna) – Ver so góð – ver så GO
Var så god (till flera) – Verið so góð/góðir/góðar – VE-rið så go/GO-ir/GO-ar
Varsågod / Ingen orsak (”Inget att tacka för”) – Einki at takka fyri – AIN-tshi at TAK-ka FI-ri (nk -> ntsh)
Ursäkta / Förlåt – Orsaka – OR-sa-ka
Ingen fara / Inga problem (”Ingen svårighet”) – Ongin trupulleiki – ÅN-djin tru-PUD-lai-tshi (gg=dd, ei=aj)

Presentation och enkla frågor

Lär känna folk genom att fråga vad de heter (eitur) och varifrån de kommer.

Vad heter du? – Hvat eitur tú? – kvat AI-tur ty? (ei=aj, tú=ty)
Jag heter … – Eg eiti … – e AI-ti … (eg=e, ei=aj)
Varifrån kommer du? (”Varifrån är du?”) – Hvaðan ert tú? – KVÆ-an er ty? (ð=stumt, ert=er)
Jag är från Sverige – Eg eri úr Svøríki – e E-ri ur SVÖ-rii-tshi (ríki=riitshi)
Var bor du? – Hvar býrt tú? – kvar BÝRT ty?
Jag bor i… – Eg búgvi í… – e BYG-vi i… (ú=y?)
Vad gör du? (arbete/studier) – Hvat gert tú? – kvat jert ty?
Jag är student (m / f) – Eg eri lesandi – e E-ri LE-san-di (samma form)
Varför? – Hví? – kvui? (hv=kv, í=ui)
När? – Nær? – när?
Var? – Hvar? – kvar?
Vem? – Hvør? – kvör?
Hur? – Hvussu? – KVUS-su?

Kunskap och förståelse

Viktiga fraser när man behöver förstå eller be om förtydligande.

Jag förstår – Eg skilji – e SHIL-ji (sk=sh)
Jag förstår inte – Eg skilji ikki – e SHIL-ji IT-tshi
Jag vet – Eg veit – e VAIT (ei=aj)
Jag vet inte – Eg veit ikki – e VAIT it-tshi
Talar du engelska? – Dugir tú at tosa enskt? – DU-jir ty at TÅ-sa enskt?
Jag talar lite färöiska – Eg tosi eitt sindur føroyskt – e TÅ-si ait SIN-dur FÖ-roiskt
Vad betyder detta? – Hvat merkir hetta? – kvat MER-tshir HET-ta?
Kan du upprepa, tack? (informellt) – Kanst tú endurtaka, takk? – kanst ty en-dur-TA-ka, takk?
Kan du tala långsammare, tack? (informellt) – Kanst tú tosa spakuligari, takk? – kanst ty TÅ-sa spa-ku-LI-ga-ri, takk?

Beskriva känslor och behov

Uttryck hunger, trötthet eller glädje på detta unika nordiska språk. Adjektiv böjs efter genus.

Jag är hungrig (m / f) – Eg eri svangur / svong – e E-ri SVANG-ur / svång
Jag är törstig (m / f) – Eg eri tystur / tyst – e E-ri TIS-tur / tist
Jag är trött (m / f) – Eg eri troyttur / troytt – e E-ri TRÅJ-ttur / tråjt (oy=oj)
Jag är sjuk (m / f) – Eg eri sjúkur / sjúk – e E-ri SJY-kur / sjyk
Jag är glad (m / f) – Eg eri glaður / glað – e E-ri GLÆ-ur / glæ (ð=stumt)
Jag är ledsen (m / f) – Eg eri keddur / kedd – e E-ri KED-dur / kedd
Jag fryser – Eg frysti – e FRIS-ti
Jag är varm – Mær er heitt – mär er hait (”För mig är hett”)
Jag behöver hjälp – Mær tørvar hjálp – mär tör-var jälp

Komplimanger och vänskap

Ord för att visa uppskattning och värme i relationer på Färöarna.

Jag älskar dig – Eg elski teg – e EL-ski tej (teg=tej)
Jag tycker om dig – Mær dámar teg / Eg dámi teg – mär DÅÅ-mar tej / e DÅÅ-mi tej
Du är vacker/snygg (till man) – Tú ert vakur / fríður – ty ert VA-kur / FRUI-ur
Du är vacker (till kvinna) – Tú ert vøkur / fríð – ty ert VÖ-kur / frui
Du är snäll (m / f) – Tú ert fittur / fitt – ty ert FIT-tur / fitt
Vi är vänner – Vit eru vinir – vit E-ru VI-nir
Min vän (m / f) – Vinur mín / Vinkona mín – VI-nur miin / VIN-kå-na miin
Jag saknar dig – Eg sakni teg – e SAK-ni tej
Pappa – Pápi – PAA-pi
Mamma – Mamma – MAM-ma
Bror – Bróðir – BRÅU-ir
Syster – Systir – SIS-tir

Mat, dryck och restaurangspråk

Fråga vad maten (matur) är eller beställ en kaffe (kaffi) – praktiskt vid måltider.

Mat – Matur – MA-tur
Dryck – Drikka – DRIK-ka
Fisk – Fiskur – FIS-kur
Lamm/Fårkött – Lamb / Seyður – lam / SEI-ur (ey=oj)
Potatis – Epli – EP-li
Bröd – Breyð – bråj (ey=oj, ð=stumt)
Vatten – Vatn – vatn
Kaffe – Kaffi – KAF-fi
Te – Te – te
Öl – Øl – öl
Vin – Vín – vujn (í=uj)
Vad är detta? – Hvat er hetta? – kvat er HET-ta?
Det smakar gott – Hetta smakkar væl – HET-ta SMAK-kar väl
Jag vill ha vatten – Eg vil hava vatn – e vil HÆ-va vatn
Ett glas vatten, tack – Eitt glas av vatni, takk – ait glas av VAT-ni, takk
En kaffe, tack – Ein kaffi, takk – ain KAF-fi, takk
En öl, tack – Eina øl, takk – AI-na öl, takk
Smaklig måltid! – Vælgagnist! – væl-GAG-nist!
Notan, tack – Rokningina, takk – RÅK-ning-ina, takk
Jag är mätt (m / f) – Eg eri mettur / mett – e E-ri MET-tur / met

Shopping och priser

Hantera enkla köp och frågor om kostnader när du handlar i en handil (affär).

Hur mycket kostar det? – Hvussu nógv kostar tað? – KVUS-su någ KÅS-tar ta? (ð=stumt)
Vad kostar detta? – Hvat kostar hetta? – kvat KÅS-tar HET-ta?
Det är dyrt – Hetta er dýrt – HET-ta er dyrt
Det är billigt – Hetta er bíligt – HET-ta er BUI-ligt (í=ui)
Har du något billigare? (informellt) – Hevur tú nakað bíligari? – HE-vur ty NÄ-kað BUI-li-ga-ri?
Jag tittar bara (”Jag kikar bara”) – Eg hyggji bara – e HIDD-ji BA-ra (ggj=ddj)
Jag vill köpa detta – Eg vil keypa hetta – e vil TJOJ-pa HET-ta (key=tjoj)
Affär – Handil – HAN-dil
Pengar – Pengar – PENG-ar
Valuta (Färöisk/Dansk) – Króna / Krónur (sg/pl) – KRÖÖ-na / KRÖÖ-nur

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på färöiska. Notera genus för 1-4.

1 – Ein (m) / Ein (f) / Eitt (n) – ain / ain / ait
2 – Tveir (m) / Tvær (f) / Tvey (n) – tvair / tvär / tvei
3 – Tríggir (m) / Tríggjar (f) / Trý (n) – tridd-jir / tridd-jar / try
4 – Fýra (alla genus) – FUI-ra (ý=ui)
5 – Fimm – fimm
6 – Seks – seks
7 – Sjey – sjåj (ey=oj)
8 – Átta – ÅT-ta
9 – Níggju – NIDD-ju (ggj=ddj, í=i?)
10 – Tíggju – TIDD-ju

Högre tal: 11 = ellivu, 12 = tólv, 20 = tjúgu, 100 = hundrað.

Tid och dagar

Håll koll på tíð och veckodagarna.

Nu – Nú – nyy (ú=uw/y?)
Idag – Í dag – i DAAG
Imorgon – Í morgin – i MÅR-jin
Igår – Í gjár – i DJÄR
Morgon – Morgun – MÅR-gun
Dag – Dagur – DAA-ur
Eftermiddag – Seinnapartur – SAIDN-a-par-tur
Kväll – Kvøld – kvöld
Natt – Nátt – natt
Måndag – Mánadagur – MAA-na-daa-ur
Tisdag – Týsdagur – TUIS-daa-ur (ý=ui)
Onsdag – Mikudagur – MI-ku-daa-ur
Torsdag – Hósdagur – HÅUS-daa-ur (ó=åu)
Fredag – Fríggjadagur – FRIDD-ja-daa-ur (ggj=ddj)
Lördag – Leygardagur – LAI-gar-daa-ur (ey=aj)
Söndag – Sunnudagur – SUN-nu-daa-ur
Vad är klockan? – Hvat er klokkan? – kvat er KLÅK-kan?

Småord och reaktioner

Ja, Nei, Kanska – de korta orden som behövs i varje samtal.

Ja – Ja – ja
Nej – Nei – nai
Okej / Det är bra (”I lag”) – Í lagi – i LAA-ji
Kanske – Kanska – KAN-ska
Verkligen? – Veruliga? – VE-ru-li-ga?
Jag vet inte – Eg veit ikki – e VAIT it-tshi (ei=aj)
Vad? – Hvat? – kvat?
Varför? – Hví? – kvui?
Vem? – Hvør? – kvör?
Var? – Hvar? – kvar?
Mycket – Ógvuliga / Sera – ÅG-vu-li-ga / SE-ra

Grundläggande grammatik – fornnordiskt arv

Färöiska har, likt isländska, bevarat en stor del av den komplexa fornnordiska grammatiken.

Västnordiskt: Tillhör samma gren som isländska, norska (särskilt nynorska) och det utdöda norn.
Kasus: Har fyra kasus – nominativ (subjekt), ackusativ (objekt), dativ (indirekt objekt, efter vissa prepositioner) och genitiv (ägande). Substantiv, pronomen, adjektiv och räkneord böjs i kasus, numerus och genus.
Genus: Har tre grammatiska genus – maskulinum, femininum och neutrum.
Böjningsklasser: Substantiv och adjektiv delas in i starka och svaga böjningsklasser med olika ändelsemönster.
Bestämd artikel: Är ett suffix som läggs till substantivet och böjs i kasus, numerus och genus (t.ex. báturin ’båten’, gentan ’flickan’, húsið ’huset’).
Verb: Böjs efter person, numerus, tempus (presens, preteritum) och modus (indikativ, konjunktiv, imperativ). Starka och svaga verb finns, likt i andra germanska språk.
Ordföljd: Grundordföljden är Subjekt-Verb-Objekt (SVO), men V2-regeln gäller i huvudsatser. Ordföljden kan vara flexibel tack vare kasussystemet.

Grammatiken är alltså betydligt mer komplex än i svenska eller danska, men liknar isländskans.

Färöisk kultur och språkstatus

Språket är en central del av den färöiska identiteten.

Språk och identitet: Färöiskan är en stark markör för nationell identitet och har genomgått en revitalisering och standardisering sedan 1800-talet.
Officiell status: Är officiellt språk på Färöarna vid sidan av danska, men färöiska är huvudspråket i skola, administration och media.
Litteratur: Trots det lilla språkområdet finns en levande litteratur på färöiska, med författare som Heðin Brú och moderna namn. William Heinesen, en av de mest kända författarna från Färöarna, skrev dock på danska.
Kvæði: Den medeltida traditionen med långa episka och lyriska kväden (ballader), ofta framförda till den karakteristiska färöiska kedjedansen, har spelat en enorm roll för språkets och kulturens överlevnad.
Musik: Färöarna har idag en dynamisk musikscen med artister som Eivør Pálsdóttir och Teitur Lassen som ofta sjunger på färöiska och engelska.

Inlärningstips

Att närma sig färöiska kräver fokus på det talade språket.

Prioritera lyssnande: Det absolut viktigaste är att lyssna på autentisk färöiska för att vänja örat vid uttalet och kopplingen (eller bristen på koppling) till skriften. Använd Kringvarp Føroya (radio/TV), poddar och musik.
Lär dig uttalsreglerna: Fokusera på de vanligaste diftongeringarna och konsonantförändringarna.
Lär dig grundläggande grammatik: Förståelse för kasus och genus är nödvändigt, även om talat språk kan vara förenklat.
Använd resurser med ljud: Sök efter språkkurser (t.ex. från Färöarnas universitet/Fróðskaparsetur Føroya), appar eller webbplatser som inkluderar ljudfiler med modernt talspråk.
Jämför med isländska/norska: Kunskaper i dessa språk kan underlätta, särskilt för grammatik och ordförråd, men var beredd på de stora uttalskillnaderna.

Exempeldialoger

Hör hur ett samtal i Tórshavn kan låta – notera glappet mellan skrift och ungefärligt uttal.

Dialog 1: Enkel hälsning

Jógvan: Góðan dag! Hvussu gongur? (God dag! Hur går det?) – GO-an daa! KVUS-su GÅNG-ur?

Anna: Góðan dag! Bara væl, takk. Og við tær? (God dag! Bara bra, tack. Och med dig?) – GO-an daa! BA-ra väl, takk. å vi TÄR?

Jógvan: Fínt. Hvat eitur tú? (Bra. Vad heter du?) – fuint. kvat AI-tur ty?

Anna: Eg eiti Anna. Hvat eitur tú? (Jag heter Anna. Vad heter du?) – e AI-ti AN-na. kvat AI-tur ty?

Jógvan: Eg eiti Jógvan. Vælkomin til Føroyar! (Jag heter Jógvan. Välkommen till Färöarna!) – e AI-ti JÖG-van. VÆL-ko-min til FÖ-roy-ar!

Dialog 2: Fråga om vägen

Turist: Orsaka, hvar er handilin? (Ursäkta, var är affären?) – OR-sa-ka, kvar er HAN-di-lin?

Lokalbo: Handilin? Hann er har yviri, við síðuna av bankanum. (Affären? Den är där borta, bredvid banken.) – HAN-di-lin? hann er har Y-vi-ri, vi SUI-u-na av BANG-ka-num.

Turist: Ó, takk fyri. (Åh, tack för det.) – åå, takk FI-ri.

Lokalbo: Einki at takka fyri. (Ingen orsak.) – AIN-tshi at TAK-ka FI-ri.

Att lära sig färöiska är en unik resa till ett språk som bär på starka historiska ekon samtidigt som det lever och utvecklas på sina isolerade öar. Gangi tær væl! (Må det gå dig väl!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.