Estniska ord och fraser som är bra att kunna

Tere! Lär dig estniska – fraser från Tallinn till Stockholm

Estniska (eesti keel) är det fascinerande och unika officiella språket i Estland, talat som modersmål av ungefär 1,1 miljoner människor. Till skillnad från sina baltiska grannars språk (lettiska och litauiska, som är baltiska språk) och svenska (som är germanskt), tillhör estniskan den finsk-ugriska språkfamiljen, närmare bestämt den östersjöfinska grenen. Detta gör det till en nära släkting till finska, men helt obesläktat med de flesta andra europeiska språk.

Estniskan är känd för några distinkta och för svensktalande utmanande drag: ett komplext system med hela 14 kasus och ett unikt system med tre fonemiska ljudlängder (kvantiteter) för både vokaler och konsonanter, vilket kan ändra ordens betydelse. Trots detta skrivs språket med det latinska alfabetet och har ett relativt regelbundet uttal när man väl har greppat grunderna. För svenskar som besöker det vackra och digitalt avancerade Estland, har estniska vänner eller kollegor, eller bara är nyfikna på Europas språkliga mångfald, kan även grundläggande fraser på estniska vara en uppskattad gest och en nyckel till djupare kulturell förståelse. Denna guide ger en introduktion till användbara fraser och språkets struktur.

Alfabet och skrift – latinskt med prickar och vågor

Estniska skrivs med en variant av det latinska alfabetet som inkluderar några extra bokstäver.

Alfabetet: Består av 32 bokstäver. Innehåller de vanliga svenska bokstäverna (utom W, som bara finns i lånord/namn) plus Š š och Ž ž (främst i lånord), samt de för estniskan och finskan karakteristiska Õ õ, Ä ä, Ö ö, Ü ü.
Fonetisk princip: Skriften är i hög grad fonetisk – varje bokstav motsvarar i stort sett ett specifikt ljud. Den stora utmaningen ligger i att skriftsystemet inte fullt ut representerar de tre ljudlängderna (se uttal).
Specialvokaler:
- Õ õ: Detta är ett unikt estniskt ljud, en bakre orundad mellanvokal [ɤ]. Den liknar lite ett svenskt ’ö’ eller ’å’ men uttalas utan att runda läpparna, längre bak i munnen. Kräver övning!
- Ä ä: Som svenskt ’ä’ i ”är”.
- Ö ö: Som svenskt ’ö’ i ”öra”.
- Ü ü: Som svenskt ’y’ i ”by”.
Š š och Ž ž: Uttalas som svenskt ’sj’ [ʃ] respektive tonande ’sj’ [ʒ] (som i franska ”journal”). Förekommer mest i lånord.
Övriga bokstäver: Uttalas i stort sett som i svenska eller tyska. C, F, Q, W, X, Y, Z förekommer endast i lånord och namn.

Relationen till Finska

Estniska och finska är nära släkt och delar många grundläggande drag, men är inte helt ömsesidigt begripliga utan studier.

Likheter: Båda är finsk-ugriska språk med agglutinerande struktur (många suffix), många kasus (estniska 14, finska 15), avsaknad av grammatiskt genus och artiklar, samt betoning på första stavelsen. Ordförrådet har många gemensamma rötter.
Skillnader:
- Uttal: Estniskan har vokalen õ som finskan saknar. Finskan har ett mer konsekvent system med vokalharmoni som estniskan till stor del förlorat. Kvantitetssystemet (ljudlängd) fungerar olika i detalj.
- Ordförråd: Trots gemensamma rötter har språken utvecklats olika och påverkats av olika grannspråk (estniska mer av tyska och baltiska språk, finska mer av svenska och ryska). Många ”falska vänner” finns.
- Grammatik: Vissa kasus och verbformer skiljer sig åt. Estniskan har genomgått fler ljudförändringar och reduktioner, vilket ibland gör den svårare att förstå för finsktalande än tvärtom.

Kunskaper i finska ger dock en mycket god grund för att lära sig estniska.

Hälsningsfraser – öppna dörren med vänlighet

Från ett enkelt Tere till ett artigt Tere päevast – inled möten på estniska med en passande hälsning.

Hej (vanligast, neutralt) – Tere – TE-re
God morgon – Tere hommikust – TE-re HOM-mi-kust
God dag – Tere päevast – TE-re PÄE-vast
God kväll – Tere õhtust – TE-re ÕH-tust (õ=bakre ö/å)
God natt – Head ööd – HEAD ööd
Hejdå (”Gott [av] tid”) – Head aega – HEAD AE-ga
Vi ses / På återseende – Nägemist – NÄ-ge-mist
Vi hörs! – Kuulmiseni! – KUUL-mi-se-ni
Välkommen – Tere tulemast – TE-re TU-le-mast

Artighet – nyckeln till god kommunikation

Aitäh (Tack) och det mångsidiga Palun (Snälla/Varsågod) är grunden för att visa vänlighet och respekt i Estland.

Tack – Aitäh – AI-täh
Tack så mycket – Suur aitäh – SUUR ai-täh
Snälla / Varsågod / För all del – Palun – PA-lun (Används i många situationer)
Varsågod (svar på tack, ”Var så god”) – Võtke heaks – VÕT-ke heaks
Ursäkta – Vabandust – VA-ban-dust
Förlåt (artigare) – Andke andeks – AND-ke AN-deks
Ingen fara (”Är inte tokigt”) – Pole hullu – PO-le HUL-lu
Inga problem (”Är inte problem”) – Pole probleemi – PO-le prob-LEE-mi

Frågor och presentation

Lär känna nya människor genom att fråga hur de mår och presentera dig själv. Kom ihåg artigt Teie/Te vs. informellt Sina/Sa.

Hur mår du? / Hur går det för dig? (informellt) – Kuidas sul läheb? – KUI-das sul LÄ-heb?
Hur mår ni? / Hur går det för er? (formellt/plural) – Kuidas teil läheb? – KUI-das teil LÄ-heb?
Bra, tack. Och du? (informellt) – Hästi, aitäh. Aga sinul? – HÄS-ti, AI-täh. A-ga SI-nul?
Bra, tack. Och ni? (formellt/plural) – Hästi, aitäh. Aga teil? – HÄS-ti, AI-täh. A-ga teil?
Mycket bra – Väga hästi – VÄ-ga HÄS-ti
Inte så bra – Mitte eriti hästi – MIT-te E-ri-ti HÄS-ti
Vad heter du? (informellt) – Mis su nimi on? – mis su NI-mi on?
Vad heter ni? (formellt/plural) – Mis teie nimi on? – mis TEI-e NI-mi on?
Jag heter … (”Mitt namn är…”) – Minu nimi on … / Mu nimi on … – MI-nu NI-mi on … / mu NI-mi on …
Varifrån kommer du? (informellt) – Kust sa pärit oled? – kust sa PÄ-rit O-led?
Varifrån kommer ni? (formellt/plural) – Kust te pärit olete? – kust te PÄ-rit O-le-te?
Jag är från Sverige – Ma olen Rootsist – ma O-len ROOT-sist
Var bor du/ni? (inf./form.) – Kus sa elad? / Kus te elate? – kus sa E-lad? / kus te E-la-te?
Vad gör du/ni? (Vad jobbar du/ni med?) – Millega sa tegeled? / Millega te tegelete? – MIL-le-ga sa TE-ge-led? / MIL-le-ga te TE-ge-le-te?
Varför? – Miks? – miks?
När? – Millal? – MIL-lal?
Var? – Kus? – kus?
Vem? – Kes? – kes?
Hur? – Kuidas? – KUI-das?

Kunskap och förståelse

Att uttrycka om man förstår (saan aru) eller inte är grundläggande.

Jag förstår – Ma saan aru – ma SAAN a-ru
Jag förstår inte – Ma ei saa aru – ma ei SAA a-ru
Jag vet – Ma tean – ma TE-an
Jag vet inte – Ma ei tea – ma ei TE-a
Talar du/ni engelska? (inf./form.) – Kas sa räägid inglise keelt? / Kas te räägite inglise keelt? – kas sa RÄÄ-gid ING-li-se keelt? / kas te RÄÄ-gi-te ING-li-se keelt?
Jag talar lite estniska – Ma räägin natuke eesti keelt – ma RÄÄ-gin NA-tu-ke EES-ti keelt
Vad betyder detta? – Mida see tähendab? – MI-da see TÄ-hen-dab?
Kan ni upprepa, snälla? (formellt) – Palun korrake – PA-lun KOR-ra-ke
Kan ni tala långsammare, snälla? (formellt) – Palun rääkige aeglasemalt – PA-lun RÄÄ-ki-ge AEG-la-se-malt

Uttrycka känslor och behov

Sätt ord på hunger (nälg), trötthet (väsinud) eller glädje (õnnelik) med dessa grundläggande fraser.

Jag är hungrig (”Jag har hunger”) – Mul on nälg – mul on NÄLG
Jag är törstig (”Jag har törst”) – Mul on janu – mul on JA-nu
Jag är trött – Ma olen väsinud – ma O-len VÄ-si-nud
Jag är sjuk – Ma olen haige – ma O-len HAI-ge
Jag är glad/lycklig – Ma olen õnnelik – ma O-len ÕN-ne-lik (õ=bakre ö/å)
Jag är ledsen – Ma olen kurb – ma O-len KURB
Jag fryser (”Jag har kallt”) – Mul on külm – mul on KÜLM
Jag är varm (”Jag har hett”) – Mul on palav – mul on PA-lav
Jag behöver hjälp (”Jag har hjälp behov”) – Mul on abi vaja – mul on A-bi VA-ya
Jag behöver… (”Jag har … behov”) – Mul on … vaja – mul on … VA-ya

Relationer, komplimanger och känslor

Uttryck värme och uppskattning till vänner (sõbrad) och nära på estniska.

Jag älskar dig – Ma armastan sind – ma AR-mas-tan sind
Jag tycker om dig – Sa meeldid mulle – sa MEEL-did MUL-le
Du är vacker – Sa oled ilus – sa O-led I-lus
Du är snygg (om man) – Sa oled kena – sa O-led KE-na
Du är snäll – Sa oled lahke – sa O-led LAH-ke
Du är min vän – Sa oled mu sõber – sa O-led mu SÕ-ber
Jag saknar dig – Ma igatsen sind – ma I-gat-sen sind
Pappa – Isa – I-sa
Mamma – Ema – E-ma
Bror – Vend – vend
Syster – Õde – Õ-de (õ=bakre ö/å)
Familj – Perekond – PE-re-kond

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ kohv (kaffe) eller beröm maten (maitsev) – praktiskt för café- och restaurangbesök i Tallinn eller Tartu.

Mat – Toit – toit
Dryck – Jook – jook
Bröd (mörkt rågbröd vanligt) – Leib – leib
Vatten – Vesi – VE-si
Kaffe – Kohv – KOHV
Te – Tee – tee
Mjölk – Piim – piim
Öl – Õlu – Õ-lu (õ=bakre ö/å)
Vin – Vein – vein
Kött – Liha – LI-ha
Fisk – Kala – KA-la
Potatis – Kartul – KAR-tul
Gröt (t.ex. bovete, mannagryn, kornmjöl) – Puder – PU-der
Vad är det här? – Mis see on? – mis see on?
Jag skulle vilja ha… – Ma sooviksin… / Ma tahaksin… – ma SOO-vik-sin… / ma TA-hak-sin…
Vatten, tack – Palun vett – PA-lun vett
Ett glas vatten, tack – Palun klaas vett – PA-lun klaas vett
En kaffe, tack – Üks kohv, palun – üks KOHV, PA-lun
En öl, tack – Üks õlu, palun – üks Õ-lu, PA-lun
Det är gott/smakrikt – See on maitsev – see on MAIT-sev
Smaklig måltid! (”Gott för aptiten!”) – Head isu! – HEAD I-su!
Notan, tack – Arve, palun – AR-ve, PA-lun
Jag är mätt – Mul on kõht täis – mul on KÕHT täis (”Jag har mage full”)

Shopping och praktiska fraser

Kui palju see maksab? – och andra fraser för att hantera inköp i pood (affär).

Hur mycket kostar det? – Kui palju see maksab? – kui PAL-ju see MAK-sab?
Vad kostar detta? – Mis see maksab? – mis see MAK-sab?
Det är för dyrt – See on liiga kallis – see on LII-ga KAL-lis
Det är billigt – See on odav – see on O-dav
Har ni något billigare? – Kas teil on midagi odavamat? – kas teil on MI-da-gi O-da-va-mat?
Jag tittar bara – Ma lihtsalt vaatan – ma LIHT-salt VAA-tan
Jag vill köpa detta – Ma tahan seda osta – ma TA-han SE-da OS-ta
Var är affären? – Kus on pood? – kus on pood?
Var är toaletten? (WC vanligt) – Kus on tualett? / Kus on WC? – kus on tu-a-LETT? / kus on VEE-tsee?
Var är busshållplatsen? – Kus on bussipeatus? – kus on BUS-si-PEA-tus?
Pengar – Raha – RA-ha
Valuta – Euro – EU-ro

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på estniska.

1 – Üks – üks
2 – Kaks – kaks
3 – Kolm – kolm
4 – Neli – NE-li
5 – Viis – viis
6 – Kuus – kuus
7 – Seitse – SEIT-se
8 – Kaheksa – KA-hek-sa
9 – Üheksa – Ü-hek-sa
10 – Kümme – KÜM-me

Högre tal: 11 = üksteist, 12 = kaksteist, 20 = kakskümmend, 100 = sada, 1000 = tuhat.

Tid och dagar

Håll koll på aeg (tid) och veckodagarna.

Nu – Nüüd – nüüd
Idag – Täna – TÄ-na
Imorgon – Homme – HOM-me
Igår – Eile – EI-le
Morgon – Hommik – HOM-mik
Dag – Päev – päev
Eftermiddag – Pärastlõuna – PÄ-rast-LÕU-na
Kväll – Õhtu – ÕH-tu (õ=bakre ö/å)
Natt – Öö – öö
Måndag – Esmaspäev – ES-mas-päev
Tisdag – Teisipäev – TEI-si-päev
Onsdag – Kolmapäev – KOL-ma-päev
Torsdag – Neljapäev – NEL-ja-päev
Fredag – Reede – REE-de
Lördag – Laupäev – LAU-päev
Söndag – Pühapäev – PÜ-ha-päev
Vad är klockan? – Mis kell on? – mis kell on?

Småord och vardagligt samtal

Jah (Ja), Ei (Nej), Võib-olla (Kanske) – de korta, viktiga orden som behövs i varje samtal.

Ja – Jah – jah
Nej – Ei – ei
Okej / Låt gå / Bra – Olgu / Hästi / Hea küll – OL-gu / HÄS-ti / HEA küll
Kanske (”Kan vara”) – Võib-olla – VÕIB-ol-la
Verkligen? – Tõesti? – TÕES-ti?
Naturligtvis / Självklart – Muidugi – MUI-du-gi
Också / Även – Ka – ka
Och – Ja – ja
Men – Aga – A-ga
Eller – Või – või

Grundläggande grammatik – Kasus, kvantitet och agglutination

Estniskans grammatik är fascinerande och skiljer sig mycket från svenskans.

Finsk-ugriskt språk: Tillhör inte den indoeuropeiska familjen. Besläktat med finska och ungerska, men mer avlägset.
Agglutinerande: Grammatiska funktioner uttrycks genom att lägga till en rad olika suffix (ändelser) till en ordstam. Ett ord kan ha flera suffix efter varandra.
14 Kasus: Istället för prepositioner för att uttrycka relationer som ”i”, ”på”, ”till”, ”från”, ”med”, använder estniskan ett rikt system med 14 kasus. Varje kasus har sin egen ändelse som läggs till substantiv, pronomen och adjektiv. De viktigaste är nominativ (subjekt), genitiv (ägande, objekt i vissa fall) och partitiv (del av något, objekt i vissa fall, efter räkneord). De övriga är främst lokativa (plats/riktning) och grammatiska. Ex: maja (hus, Nom), majasse (in i huset, Illativ), majas (i huset, Inessiv), majast (från huset, Elativ).
Inget grammatiskt genus: Substantiv är varken maskulina eller feminina. Samma pronomen tema/ta betyder ’han’ och ’hon’.
Inga artiklar: Estniskan saknar bestämda och obestämda artiklar (’den’, ’det’, ’en’, ’ett’).
Kvantitet (ljudlängd): Ett mycket centralt drag! Både vokaler och konsonanter kan ha tre betydelseskiljande längder: kort (Q1), lång (Q2) och överlång (Q3). Detta är svårt för inlärare då skillnaden mellan lång (Q2) och överlång (Q3) inte alltid syns tydligt i skriften (båda skrivs ofta med dubbel bokstav). Ex: koli [koli] (genitiv av ’kool’, Q1) – skolans, kooli [koːli] (genitiv av ’kool’, Q2) – skola, kooli [koːːli] (illativ av ’kool’, Q3) – till skolan.
Verb: Böjs efter person (jag, du, etc.) och numerus (singular, plural), samt i olika tempus (presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt) och modus (indikativ, konditionalis, imperativ, kvotativ). Negation uttrycks med negationsverbet ei följt av verbstammen.
Ordföljd: Relativt fri tack vare kasussystemet, men Subjekt-Verb-Objekt (SVO) är vanligast.

Uttalstips för svenskar

Den stora utmaningen är kvantitetssystemet, men mycket annat är bekant.

Kvantitetssystemet (3 ljudlängder): Absolut viktigast och svårast. Skillnaden mellan kort (t.ex. a), lång (aa) och överlång (också aa, men ofta med annan tonhöjd eller intensitet) finns för både vokaler och konsonanter och ändrar ordens betydelse och grammatiska form. Lyssna extremt mycket! Detta går inte att lära sig bara från skrift. Exempel på minimala par (uttalsskillnaderna är subtila):
- koli (Q1, genitiv av skola), kooli (Q2, genitiv av skola), kooli (Q3, illativ, till skolan)
- kana (Q1, höna), kaana (Q2, genitiv av blodigel), kaanna (Q3, partitiv av blodigel)
- lina (Q1, linne), linna (Q2, genitiv av stad), linna (Q3, illativ, till staden)
Vokalen Õ õ: Ett bakre orundat ljud [ɤ]. Försök säga ’å’ eller ’ö’ utan att runda läpparna, med tungan längre bak.
Ä ä, Ö ö, Ü ü: Uttalas som i svenskan/tyskan.
Betoning: Ligger nästan undantagslöst på första stavelsen i ordet. Detta ger språket en tydlig och förutsägbar rytm.
Palatalisering: Konsonanterna t, d, n, l, s kan uttalas ”mjukt” (palataliserat) före ’i’ eller ’j’, men detta markeras inte i skrift och är mindre framträdande än i t.ex. ryska.
Fonetiskt (förutom kvantitet): I övrigt uttalas bokstäverna i stort sett som de skrivs enligt deras grundljud.

Estniskt språk och kultur

Språket är en central del av Estlands identitet och dess resa som nation.

Sångtraditionen: Estland är känt för sin starka körsångstradition och de massiva sångfestivalerna (Laulupidu) som varit viktiga för den nationella identiteten, inte minst under ”Den sjungande revolutionen” som ledde till självständighet från Sovjetunionen.
Digital nation (e-Estonia): Landet är en föregångare inom digitalisering av samhällstjänster och teknik.
Natur och bastu: Närheten till naturen och en stark bastukultur (saun) är viktiga inslag i estniskt liv.
Litteratur: Kända författare inkluderar A.H. Tammsaare och Jaan Kross.
Språkvård: Det finns ett aktivt intresse för att vårda och utveckla språket.

Inlärningstips

Närma dig estniskan med tålamod och fokus på dess unika drag:

Lyssna, lyssna, lyssna: Det absolut viktigaste för att förstå och lära sig kvantitetssystemet. Använd resurser med ljud.
Fokusera på kasus: Lär dig de vanligaste kasusen (nominativ, genitiv, partitiv, illativ, inessiv, elativ) och deras grundläggande funktioner och ändelser. Systemet är logiskt uppbyggt.
Utnyttja första stavelse-betoningen: Detta gör rytmen förutsägbar.
Lär dig Õ-ljudet: Öva aktivt på detta specifika vokalljud.
Använd online-resurser: Webbplatser som Keeleklikk (interaktiv kurs), ordboken Sõnaveeb, och estnisk media (ERR) är utmärkta verktyg.
Dra nytta av finska (om du kan): Likheterna kan hjälpa med grammatisk förståelse och visst ordförråd, men var medveten om skillnaderna.

Exempeldialoger

Se hur ett samtal i Tallinn kan låta.

Dialog 1: Enkel hälsning

Kati: Tere! Kuidas sul läheb? (Hej! Hur mår du?)

Märten: Tere! Hästi, aitäh. Aga sinul? (Hej! Bra, tack. Och du?)

Kati: Mul ka hästi. Mis su nimi on? (Jag mår också bra. Vad heter du?)

Märten: Mu nimi on Märten. Ja sinu? (Jag heter Märten. Och ditt?)

Kati: Mina olen Kati. Meeldiv tutvuda. (Jag är Kati. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: Beställa kaffe

Kund: Vabandust! Palun üks kohv. (Ursäkta! En kaffe, tack.)

Barista: Jah. Piimaga või ilma? (Ja. Med mjölk eller utan?)

Kund: Piimaga, palun. Kui palju see maksab? (Med mjölk, tack. Hur mycket kostar det?)

Barista: Kolm eurot. (Tre euro.)

Kund: Palun. (Varsågod [ger pengar].)

Barista: Aitäh! Head päeva! (Tack! Ha en bra dag!)

Att lära sig estniska är en spännande utmaning som ger inblick i en unik kultur och ett fascinerande språk. Edu õppimisel! (Framgång med lärandet!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.