Myten om det enkla språket
Många som tror att indonesiska är ett enkelt språk kommer snart att upptäcka dess sofistikerade natur om de gör ett seriöst försök att bekanta sig med dess litteratur och mer avancerade texter. Det kan vara relativt lätt att lära sig grundläggande, konverserande indonesiska, men när man fördjupar sig möts man snabbt av en betydande språklig komplexitet.
Intressant nog är det inte bara utlänningar som upprätthåller myten om språkets påstådda enkelhet. Även många indoneser bidrar entusiastiskt till att hålla denna myt vid liv. Men är inte alla modersmål i grunden ”enkla” för den som har vuxit upp med dem?
Ett av de största hindren för den som vill bemästra indonesiska är språkets enorma ordförråd. Det faktum att det innehåller uppskattningsvis 20 000 låneord från andra språk kan felaktigt leda till slutsatsen att det är ett fattigt språk med ett begränsat eget ordförråd. Verkligheten är raka motsatsen.
KBBI: Beviset på ett rikt och växande språk
Den stora indonesiska ordboken, Kamus Besar Bahasa Indonesia (KBBI), motbevisar med sina 90 000 uppslagsord tydligt alla påståenden om ett begränsat språk. Ordboken understryker istället indonesiskans språkliga och kulturella rikedom.
KBBI avslöjar också att indonesiskan är ett språk i ständig utveckling, som kontinuerligt inkorporerar nya begrepp och tekniska termer. Denna dynamiska tillväxt reflekteras i den kraftiga ökningen av uppslagsord i varje ny utgåva.
Från 62 000 till 90 000 uppslagsord
Utvecklingen har varit explosionsartad:
- Den första utgåvan (1988) innehöll 62 000 uppslagsord.
- Den andra utgåvan (1991) ökade till 72 000.
- Den tredje utgåvan (2000) nådde 78 000.
- Den fjärde och senaste upplagan innehåller hela 90 000 uppslagsord.
Mer än bara ord – en spegel av språklig debatt
Ordboken KBBI är dock inte bara en passiv spegel av språkutvecklingen. Den reflekterar även redaktörernas åsikter om hur språket bör vara enligt officiell grammatik. Det kan ge intrycket av att indonesiskan är ett språk skapat genom dekret, snarare än ett som växer fram ur daglig användning.
KBBI skildrar därmed ett urval av indonesiskan som redaktörerna vid Pusat Bahasa (Språkcentret) i Jakarta har enats om efter långa diskussioner. Redaktörerna själva konstaterar att ”sammanställningen av ett lexikon utgör en insats av språkkodifiering som blir en del av standardiseringen av ett språk”.
Grammatisk logik före alfabetisk ordning
För den som vill förstå den interna debatten är det fascinerande att jämföra den tredje och fjärde utgåvan. I den fjärde utgåvan är underposterna inte längre ordnade i strikt alfabetisk ordning, utan enligt grammatisk logik och ordbildning. Denna nya struktur ger en djupare insikt i indonesisk grammatik, vilket är till stor nytta för alla som studerar språket.
Diskussionen om ordens rötter: exemplet ’memperhatikan’
Olika åsikter om ett ords ursprung kan leda till helt olika strukturer i ordboken. Ett talande exempel är memperhatikan och memerhatikan, som båda betyder ”att lyssna” eller ”att uppmärksamma”.
I den tredje upplagan angavs perhati som rotord, vilket logiskt gav det avledda verbet memerhatikan. I den fjärde utgåvan har man istället beslutat att rotordet är hati, från vilket memperhatikan härleds. Ordet memerhatikan har helt strukits. Detta är ett resultat av akademiska diskussioner, inte av en förändring i det talade språket, där memperhatikan fortfarande är vanligt förekommande.
När officiella regler krockar med verkligheten
Även om det är korrekt av KBBI att inkludera former som följer de officiella grammatiska reglerna, är det en försummelse att utelämna vissa allmänt accepterade och existerande former. Under ordet pengaruh (påverkan) hittar man verbet memengaruhi (att påverka), men inte formen mempengaruhi, som utgör ett grammatiskt undantag men ändå är fullt godkänt och vanligt i praktiken.
Ett annat exempel är verbet mengerti (att förstå). Man hittar den aktiva formen, men inte den passiva formen dimengerti. Detta är ett viktigt undantag eftersom det behåller prefixet, när det teoretiskt borde vara dierti (en form som inte existerar).
Språkliga undantag, slang och låneord
Indonesisk slang inkluderas sällan, även om vissa ord som ketemu (att träffa) fortfarande finns med. Flera mycket vanliga slangord som tajir, dong eller nggak saknas helt. Samtidigt har vissa mycket vanliga låneord som bengkel (garage, från nederländska ”winkel”) tagits bort av oklara skäl, medan föråldrade ord har behållits.
Vissa utländska ord håller på att assimileras i språket, men följer ännu inte helt de grammatiska reglerna. Ordet sukses (från engelskans success) böjs ofta till mensukseskan (att göra framgångsrik), även på högsta officiella nivå. KBBI innehåller dock endast den teoretiskt korrekta formen menyukseskan och ignorerar därmed en del av den språkliga verkligheten.
Vad betyder detta för översättning till indonesiska?
Denna djupdykning i den indonesiska ordboken visar med all tydlighet en sak: att översätta till indonesiska är långt mer komplicerat än att bara slå upp ord. Språket är fyllt av nyanser, akademiska debatter och en ständig dragkamp mellan officiella regler och levande, vardagligt bruk.
En direktöversättning som förlitar sig på ordböcker riskerar att bli stel, felaktig eller till och med obegriplig för målgruppen. Vilken form av ett ord ska användas? Den grammatiskt ”korrekta” som finns i KBBI, eller den allmänt accepterade som används i praktiken? Svaret beror helt på sammanhang, målgrupp och syfte.
Det är här en professionell översättningsbyrå som TOTAL blir ovärderlig. Våra översättare har inte bara indonesiska som modersmål – de har en levande kunskap om språket. De förstår skillnaden mellan formellt och informellt språk, känner till de pågående debatterna och vet vilka termer som faktiskt används inom specifika branscher.
Expertis är nyckeln till en lyckad översättning
När du behöver översätta juridiska dokument, tekniska manualer eller marknadsföringsmaterial till indonesiska räcker det inte med teoretisk kunskap. Du behöver en översättare med djup kulturell och språklig förståelse för att säkerställa att ditt budskap inte bara blir korrekt, utan också effektivt och anpassat för den indonesiska marknaden.
Författaren till originaltexten avslutar med chefredaktörens citat att ”ingenting är perfekt”. Det gäller även för ordböcker. För en perfekt översättning krävs mänsklig expertis. Kontakta oss på TOTAL översättningsbyrå för att säkerställa att din kommunikation på indonesiska håller högsta kvalitet.
