Danska ord och fraser som är bra att kunna

Över Öresund: lär dig danska fraser som förenar Sverige och Danmark

Danska (dansk) är ett fascinerande och livfullt nordgermanskt språk, nära besläktat med svenska och norska, och talas som modersmål av cirka 6 miljoner människor, främst i Danmark, men även av minoriteter i Sydslesvig (Tyskland), på Färöarna och Grönland. För svenskar är danskan på papperet ofta bedrägligt enkel – vi känner igen orden, förstår grammatiken och kan läsa texter relativt obehindrat. Men när en dansk öppnar munnen uppstår ofta den berömda ”nordiska språkförbistringen”. Det danska uttalet, med sina mjuka konsonanter, många vokalnyanser, ”stød” och ord som dras ihop, skiljer sig markant från svenskans och norskans melodi.

Trots uttalsutmaningen är det både roligt och mycket givande för svenskar att lära sig förstå och kanske till och med tala lite danska. Det öppnar dörrar till Danmarks rika kultur, underlättar resor och stärker de nordiska banden över Öresund. Att kunna växla några artiga fraser, förstå grundläggande frågor och känna igen några av de vanligaste uttalsmönstren kan göra stor skillnad. Denna guide fokuserar på användbara danska uttryck, skriftspråkets likheter och talspråkets utmaningar, med en förenklad uttalsguide anpassad för svenska öron.

Alfabet och skrift – Lättläst, svåruttalat

Danskan skrivs med det latinska alfabetet, precis som svenskan, kompletterat med de välbekanta bokstäverna Ææ, Øø, Åå.

Skriftspråkets likhet: Skriven danska är mycket lik norskt bokmål och även relativt lik svenska. Många ord stavas nästan identiskt eller med förutsägbara skillnader (t.ex. b/p, d/t, g/k-växlingar jämfört med svenska: bog/bok, mad/mat, rig/rik). Detta gör att svenskar ofta kan läsa danska texter med ganska god förståelse.
Uttalets utmaning: Den stora skillnaden ligger i glappet mellan skrift och tal. Danskt talspråk kännetecknas av omfattande ljudförändringar, försvagade och ofta helt stumma konsonanter (särskilt ’d’ och ’g’), många olika vokalljud och det unika fenomenet ”stød”. Detta gör att även enkla skrivna ord kan låta helt annorlunda när de uttalas.

Relationen till svenska och norska

Danska, svenska och norska utgör tillsammans de östnordiska (eller fastlandsskandinaviska) språken och delar en mycket stor del av sitt ordförråd och sin grundläggande grammatiska struktur.

Gemensam grammatik: Alla tre språken har två grammatiska genus (utrum/n-genus och neutrum/t-genus), bestämd artikel som suffix på substantiv (bilen, huset), liknande ordföljd (grundläggande SVO, V2-regel i huvudsatser) och relativt enkel verbböjning jämfört med t.ex. tyska.
Ömsesidig förståelse (skrift): Skriftlig förståelse är generellt hög mellan talare av de tre språken.
Uttalsskillnader (tal): Här uppstår de största skillnaderna. Svenska och norska har en melodisk tonaccent (skillnad i tonhöjd mellan ord som ”anden” och ”anden”) som danskan helt saknar. Istället har danskan sitt ”stød” och en tendens till kraftigare ljudreduktioner och vokalglidningar som gör talet svårare att avkoda för svenskar och norrmän.

Hälsningsfraser – från ”hej” till ”vi ses”

Från ett snabbt Hej på Strøget till ett artigt Goddag – inled dina danska samtal med rätt ton.

Hej (mycket vanligt) – Hej – hai
God morgon – Godmorgen – go-MÅÅN (ofta sammandraget, å-ljud)
God dag – Goddag – go-DAI (mjukt ’d’-ljud i slutet)
God kväll – Godaften – go-AF-ten (ibland sammandraget go’aftn)
God natt – Godnat – go-NAT
Hejdå – Farvel – fa-VEL
Hejdå (informellt) – Hej hej – hai hai
Vi ses – Vi ses – vi SES
Välkommen – Velkommen – VEL-kom-men

Artighet – nyckeln till nordisk respekt

Tak och Undskyld är grunden – visa nordisk hövlighet på danskt vis. Uttrycken är ofta direkta och okomplicerade.

Tack – Tak – tak
Tack så mycket – Mange tak – MAÑ-e tak (ŋ = ng-ljud)
Tusen tack – Tusind tak – TU-sin tak
Varsågod / Det var så lite (svar på tack) – Selv tak – SEL tak
Varsågod (när man ger något) – Værsgo – VÆRS-go
Ingen orsak (alternativ) – Velbekomme – VEL-be-kom-me
Snälla / Vänligen – Vær så venlig – vɛr så VEN-li (ɛ = öppet ä-liknande e)
Ursäkta / Förlåt – Undskyld – ON-skyl (’d’ ofta stumt)
Det gör inget / Ingen fara (”Det gör inte något”) – Det gør ikke noget – de gör ikke NÅ-et (uttalas ofta sammandraget)

Frågor och vardagliga samtal

Lär känna folk och förstå din omgivning med dessa centrala frågor. Danskan använder De (med stort D) som artigt ”Ni”.

Hur mår du? – Hvordan har du det? – vor-DAN har du DE?
Hur mår ni? (artigt/plural) – Hvordan har De det? – vor-DAN har di DE?
Jag mår bra (”Jag har det gott”) – Jeg har det godt – jai har de GOT
Bra, tack – Fint, tak – fint, tak
Inte så bra – Ikke så godt – ikke så GOT
Och du? – Og du? – å DU?
Och ni? (artigt/plural) – Og De? – å DI?
Vad heter du? – Hvad hedder du? – va HEÐ-er du? (ð = mjukt d-ljud, som eng. ’th’ i ’this’)
Jag heter … – Jeg hedder … – jai HEÐ-er …
Var kommer du ifrån? – Hvor kommer du fra? – vor KOM-mer du fra? (’r’ ofta vokaliserat eller svagt)
Jag kommer från Sverige – Jeg kommer fra Sverige – jai KOM-mer fra SVÆR-ye
Var bor du? – Hvor bor du? – vor BOR du?
Vad gör du? (arbete/studier) – Hvad laver du? – va LÆ-ver du?
Jag är student – Jeg er studerende – jai er stu-DE-ren-ne (slut-e ofta svagt)
Talar du svenska? – Taler du svensk? – TÆ-ler du svensk?
Jag förstår – Jeg forstår – jai få-STÅR
Jag förstår inte – Jeg forstår ikke – jai få-STÅR ikke
Kan du upprepa det? – Kan du gentage det? – kan du GEN-ta de?
Kan du tala långsammare? – Kan du tale langsommere? – kan du TÆ-le LANG-som-me-re?

Kunskap och förståelse

Att veta (vide) och förstå (forstå) är centralt i all kommunikation.

Jag vet – Det ved jeg – de VEÐ jai
Jag vet inte – Det ved jeg ikke – de VEÐ jai ikke
Jag tror (det) – Det tror jeg – de TROR jai
Jag tror inte (det) – Det tror jeg ikke – de TROR jai ikke
Jag förstår lite – Jeg forstår lidt – jai få-STÅR lit
Vad betyder det? – Hvad betyder det? – va be-TY-ðer de?

Uttrycka känslor och tillstånd

Berätta hur du känner dig – från glad till træt på danska.

Jag är hungrig – Jeg er sulten – jai er SUL-ten
Jag är törstig – Jeg er tørstig – jai er TÖR-sti
Jag är trött – Jeg er træt – jai er TRÆT (uttalas nästan som ’trat’)
Jag är sjuk – Jeg er syg – jai er SYY (’g’ ofta stumt)
Jag är glad – Jeg er glad – jai er GLÆÐ (ð = mjukt d)
Jag är ledsen (”Jag är ked av det”) – Jeg er ked af det – jai er KEÐ a de
Jag fryser – Jeg fryser – jai FRY-ser
Jag är varm (”Jag har det varmt”) – Jeg har det varmt – jai har de VARMT
Jag är rädd – Jeg er bange – jai er BANG-e

Vänskap, relationer och komplimanger

Ord för att uttrycka värme och uppskattning till vänner (venner) och nära.

Jag älskar dig – Jeg elsker dig – jai EL-sker dai
Jag tycker om dig – Jeg kan godt lide dig – jai kan got LI’ dai (’lide’ ofta sammandraget till li’)
Du är vacker – Du er smuk – du er SMUK
Du är snygg (om man) – Du ser godt ud – du ser got UÐ (ð = mjukt d)
Du är söt/snäll – Du er sød – du er SØÐ
Vi är vänner – Vi er venner – vi er VEN-ner
Min vän – Min ven – min ven
Du betyder mycket för mig – Du betyder meget for mig – du be-TY-ðer MA-eð for mai (meget uttalas ofta [ma:ð] eller [ma:j])
Pappa – Far – far
Mamma – Mor – mor
Bror – Bror – bror
Syster – Søster – SÖS-ter

Mat, dryck och restaurangspråk

Beställ ett klassiskt smørrebrød, en kold øl eller en kopp kaffe – praktiska fraser för Danmarks kulinariska sida.

Mat – Mad – mæð (mjukt d)
Dryck – Drikkevarer – DREG-ge-vaa-rer
Smörgås (öppen) – Smørrebrød – SMÖR-re-bröð
Korv (ofta röd pølse) – Pølse – PÖL-se
Öl – Øl – öl
Vin (rött / vitt) – Vin (rød / hvid) – viin (röð / við)
Vatten – Vand – væn
Kaffe – Kaffe – KAF-fe
Te – Te – te
Bröd – Brød – bröð
Ost – Ost – ost
Vad är det? – Hvad er det? – va er DE?
Jag skulle vilja ha… – Jeg vil gerne have… – jai vil GÆR-ne HÆ…
En öl, tack – En øl, tak – en öl, tak
Ett glas vatten, tack – Et glas vand, tak – et glas VÆN, tak
Vad rekommenderar du? – Hvad anbefaler du? – va AN-be-fæ-ler du?
Det smakar gott – Det smager godt – de SMÆ-er GOT
Kan jag få notan? – Må jeg få regningen? – må jai få RAI-ning-en?
Jag är mätt – Jeg er mæt – jai er MET

Shopping och priser

Fråga vad saker kostar (hvad koster det?) och hantera enkla köp i danska butiker (butikker).

Vad kostar det? – Hvad koster det? – va KÅS-ter de?
Hur mycket kostar den här? – Hvor meget koster den her? – vor MA-eð KÅS-ter den her?
Det är för dyrt – Det er for dyrt – de er for DYRT
Det är billigt – Det er billigt – de er BIL-lit
Har ni något billigare? (’I’ = Ni) – Har I noget billigere? – har i NÅ-et BIL-li-ere?
Jag tittar bara – Jeg kigger bare – jai KIG-ger BA-re
Jag tar den – Den tager jeg – den TA-er jai
Kan jag betala med kort? – Kan jeg betale med kort? – kan jai be-TÆ-le me KORT?
Pengar – Penge – PENG-e
Valuta – Krone – KRO-ne

Siffror (1-10 och räknesystemet)

Danska siffror är lätta att läsa men räknesystemet för högre tiotal är unikt.

1 – En / Et – en / et
2 – To – to
3 – Tre – tre
4 – Fire – FI-re
5 – Fem – fem
6 – Seks – seks
7 – Syv – syv (uttalas ofta SYW)
8 – Otte – Å-tte
9 – Ni – ni
10 – Ti – ti
11 – Elleve – EL-ve
12 – Tolv – tol’ (med stød)
20 – Tyve – TY-ve
30 – Tredive – TRA-ðe-ve (mjukt d)
40 – Fyrre – FÖR-re (baserat på fyrretyve = 4 tiotal)
50 – Halvtreds – hal-TRES (baserat på halvtredsindstyve = 2½ x 20)
60 – Tres – tres (baserat på tresindstyve = 3 x 20)
70 – Halvfjerds – hal-FJERS (baserat på halvfjerdsindstyve = 3½ x 20)
80 – Firs – firs (baserat på firsindstyve = 4 x 20)
90 – Halvfems – hal-FEMS (baserat på halvfemsindstyve = 4½ x 20)
100 – Hundrede – HUN-re-ðe

Det vigesimala (20-baserade) räknesystemet för 50-90 är unikt för danskan inom Norden.

Tid och dagar

Håll koll på tid och veckodagarna (ugedagene).

Nu – Nu – nu
Idag – I dag – i DAG / i DAI
Imorgon – I morgen – i MÅRN
Igår – I går – i GÅR
Morgon – Morgen – MÅRN
Dag – Dag – DAI
Eftermiddag – Eftermiddag – EF-ter-mid-dai
Kväll – Aften – AF-ten
Natt – Nat – nat
Måndag – Mandag – MAN-dai
Tisdag – Tirsdag – TIRS-dai
Onsdag – Onsdag – ONS-dai
Torsdag – Torsdag – TORS-dai
Fredag – Fredag – FRE-dai
Lördag – Lørdag – LÖR-dai
Söndag – Søndag – SÖN-dai
Vad är klockan? (”Vad är klockan?”) – Hvad er klokken? – va er KLÅK-ken?

Småord och snabba reaktioner

Ja, Nej, Måske – de korta orden som får samtalet att flyta.

Ja – Ja – ja
Nej – Nej – nai
Okej – Okay – å-KEJ
Kanske – Måske – må-SKE
Verkligen? – Virkelig? – VIRK-li?
Precis / Exakt – Præcis – præ-SIS
Naturligtvis – Selvfølgelig – sel-FÖL-li (’g’ ofta stumt)
Också – Også – Å-så

Grundläggande grammatik – likt svenskan

Dansk grammatik är mycket nära besläktad med svenskans och norskans, vilket är en stor fördel.

Genus: Två genus – utrum (n-genus) och neutrum (t-genus). Påverkar obestämd artikel (en/et) och adjektivböjning. Ex: en stor bil, et stort hus.
Bestämd artikel: Suffix på substantivet, precis som i svenskan.
- Singular: bilen, huset.
- Plural: Oftast -ne. Ex: bilerne, husene.
Adjektiv: Böjs efter substantivets genus och numerus (obestämd form: -t för neutrum, -e för plural; bestämd form: oftast -e). Ex: en stor bil, et stort hus, store huse, den store bil.
Ordföljd: Grundordföljd Subjekt-Verb-Objekt (SVO). V2-regeln gäller i huvudsatser (verbet på andra plats). Ex: Jeg taler dansk. I dag taler jeg dansk.
Verb: Mycket enkel böjning! Verbet ändrar sig normalt inte efter person eller numerus i presens. Presensändelsen är ofta -er eller noll. Ex: jeg/du/han/vi/I/de taler (jag/du/han/vi/ni/de talar). Preteritum bildas oftast med -ede eller -te. Hjälpverb som have (ha) och være (vara) används för perfekt och passivum.
Ingen tonaccent: Danskan saknar den melodiska tonaccent som finns i svenska och norska.

Uttalstips för svenskar – den stora utmaningen

Att knäcka den danska uttalskoden kräver aktiv lyssning och fokus på några nyckelfenomen.

Vokaler: Danskan har många vokalljud, och de uttalas ofta annorlunda än motsvarande svenska bokstäver. ’A’ kan låta som [æ] (svenskt ’ä’), ’O’ kan låta som [ɔ] (öppet ’å’), ’Y’ är ofta ett främre, mer öppet ljud än svenskans [y]. Lyssna noga på skillnaderna.
Mjukt D (Blødt D): Bokstaven ’d’ efter vokal eller i slutet av ord uttalas ofta som en tonande dental frikativa [ð], liknande ljudet i engelska ”this”. Detta ger danskan dess karakteristiska ”grötiga” klang för svenska öron. Ex: rød [röð], gade (gata) [gæ:ðə].
Reduktioner och stumma bokstäver: Många ljud försvagas eller försvinner helt i snabbt tal, särskilt i obetonade stavelser. Slutkonsonanter som -d och -g är ofta stumma. Ex: mad (mat) [mæð ~ mæ], jeg [jai], og [å]. Ändelsen -et blir ofta till [əð] eller bara [ə]. Ändelsen -er i verb blir ofta bara ett vokalljud [ɐ] eller [ʌ].
Stød (Glottalstöt): Ett unikt danskt fenomen. Det är ett slags ”knarr” eller kort avbrott i luftströmmen (glottal klusil eller laryngalisering) som läggs på vissa långa vokaler eller tonande konsonanter. Stødet kan skilja ord åt som annars skulle låta lika (t.ex. hun ’hon’ vs hund ’hund’ [hunˀ]). Det är svårt att lära sig producera korrekt, men viktigt att vara medveten om att det finns och påverkar rytmen.
Avsaknad av melodi: Danskan har ingen melodisk tonaccent som svenskan. Intonationen är generellt ”plattare”, med betoning som främst markeras genom längd och/eller stød.

Tips: Lyssna, lyssna, lyssna! Jämför skriftbilden med hur ord uttalas. Fokusera på att känna igen mönster snarare än att uttala allt perfekt själv i början.

Dansk kultur och ”Hygge”

Språket är en ingång till den danska kulturen, känd för design, liberala värderingar och konceptet ”hygge”.

Hygge: Ett centralt begrepp som svåröversätts men handlar om mysighet, trivsel, gemenskap och att njuta av de små sakerna i livet, ofta i en avslappnad och informell atmosfär.
Design och arkitektur: Danmark är världsberömt för sin funktionella och estetiska design inom möbler, arkitektur och mode.
Liberalism och Jämlikhet: Landet präglas ofta av en informell och jämlik samhällsanda.
Föreningsliv: Ett starkt föreningsliv och intresse för gemensamma aktiviteter är typiskt.

Inlärningstips

Närma dig danskan som svensk med dessa strategier:

Utnyttja läsförståelsen: Läs danska tidningar, böcker och webbplatser för att snabbt bygga ordförråd och se likheterna.
Prioritera hörförståelse: Lägg all din energi på att lyssna på autentisk danska – radio (DR), TV, poddar, filmer. Det är nyckeln till att vänja örat vid uttalet. Använd gärna hörlurar.
Acceptera approximationer: Var inte rädd för att ditt eget uttal låter svenskt. De flesta danskar är vana vid detta och uppskattar att du försöker. Fokusera på att göra dig förstådd.
Lär dig känna igen uttalsmönster: Fokusera på att känna igen det mjuka D:et, vanliga reduktioner och ord som ofta dras ihop (t.ex. hvad er det -> hva’ er’ et -> vær’et).
Använd svensk-danska ordböcker och resurser: Det finns många resurser som specifikt jämför språken.

Exempeldialoger

Hör hur ett samtal över sundet kan låta, med fokus på uttalet.

Dialog 1: Enkel hälsning

Svensk: Hej! – Hej! – hai!

Dansk: Hej! Hvordan har du det? – Hej! Hvordan har du det? – hai! vor-DAN har du DE?

Svensk: Jag har det bra, tack. Och du? – Jeg har det godt, tak. Og du? – jai har de GOT, tak. å DU?

Dansk: Også godt, tak. Hvor kommer du fra? – Også godt, tak. Hvor kommer du fra? – å-så GOT, tak. vor KOM-mer du fra?

Svensk: Jag kommer från Sverige. – Jeg kommer fra Sverige. – jai KOM-mer fra SVÆR-ye.

Dialog 2: Beställa kaffe

Kund: Undskyld! – Undskyld! – ON-skyl!

Bartender: Ja? – Ja? – ja?

Kund: Jeg vil gerne have en kop kaffe, tak. – Jeg vil gerne have en kop kaffe, tak. – jai vil GÆR-ne HÆ en kop KAF-fe, tak.

Bartender: Med mælk og sukker? – Med mælk og sukker? – me MÆLK å SU-ker?

Kund: Kun mælk, tak. Hvad koster det? – Kun mælk, tak. Hvad koster det? – kun MÆLK, tak. va KÅS-ter de?

Bartender: Femogtyve kroner. – Femogtyve kroner. – fem-o-TY-ve KRO-ner.

Kund: Værsgo. – Værsgo. – værs-GO. [Ger pengar]

Bartender: Tak. – Tak. – tak.

Att lära sig förstå och tala danska som svensk är fullt möjligt med tålamod och mycket lyssnande. Det är en investering i nordisk gemenskap! Held og lykke! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.