Burmesiska ord och fraser som är bra att kunna

Guldpagodernas språk: upptäck burmesiska – ord och uttryck för nyfikna svenskar

Burmesiska, det officiella språket i Myanmar (tidigare Burma), är ett fascinerande tonspråk med en rik historia och ett unikt, vackert skriftsystem. Språket, som på burmesiska kallas မြန်မာစာ (myanma sa – skriftspråk) eller မြန်မာစကား (myanma zagá – talspråk), tillhör den lolo-burmesiska grenen av den stora sinotibetanska språkfamiljen. Det är modersmål för bamarfolket, landets största etniska grupp, och talas av cirka 35 miljoner människor. Ytterligare många miljoner använder det som andraspråk i det etniskt och språkligt mångfacetterade Myanmar.

För svenskar som reser till Myanmar, fascineras av dess kultur med gyllene pagoder och uråldriga traditioner, eller kommer i kontakt med burmesisktalande i Sverige, erbjuder språket en spännande men utmanande upplevelse. Det skiljer sig markant från svenska och andra europeiska språk i både ljudsystem (toner), grammatik (SOV-ordföljd, partiklar) och skriftsystem. En central aspekt är också de tydliga artighetsnivåerna som präglar kommunikationen. Att lära sig några grundläggande fraser, och framför allt att använda dem på ett respektfullt sätt, är en utmärkt ingång till att förstå och uppskatta den burmesiska kulturen. Denna guide fokuserar på vardagligt talat språk med artiga former.

Artighetsnivåer och titlar – grunden för respektfull kommunikation

Att förstå och använda rätt artighetsnivå är avgörande i burmesisk social interaktion. Att använda fel nivå kan uppfattas som mycket oartigt.

Pronomen ”Jag”: I artiga eller formella sammanhang använder män ကျွန်တော် (kya.naw – uttalas ofta ća naw) och kvinnor ကျွန်မ (kya.ma. – uttalas ofta ća ma.). Det korta, informella pronomenet ငါ (nga) används endast med mycket nära vänner, familjemedlemmar av samma eller lägre status/ålder, eller när man talar till barn eller underordnade. Undvik nga mot okända eller äldre!
Pronomen ”Du/Ni”: Istället för att använda ett direkt pronomen för ”du” (som det informella နင် nin eller မင်း min, vilka också bör undvikas mot okända/äldre), använder man oftast titlar följt av personens namn, eller enbart titeln om kontexten är tydlig. Vanliga titlar inkluderar:
- ဦး (U): [uttalas Oo] Används för äldre män, män med hög social status eller som en allmän artig titel för män. Ungefär som ”Herr”.
- ဒေါ် (Daw): [uttalas Daw] Används för äldre kvinnor, kvinnor med hög social status eller som en allmän artig titel för kvinnor. Ungefär som ”Fru/Fröken”.
- ကို (Ko): [uttalas Ko] Används för yngre män, män i samma ålder eller som man tilltalar som en ”storebror”.
- မ (Ma): [uttalas Ma.] Används för yngre kvinnor, kvinnor i samma ålder eller som man tilltalar som en ”storasyster”.
Att använda rätt titel visar stor respekt. Om osäker, är det bättre att vara mer formell.
Artighetspartiklar: Många meningar, särskilt i artigt tal, avslutas med artighetspartiklar som ပါ (ba) eller ရှင် (shin – används främst av kvinnor). Dessa mjukar upp uttalandet och gör det mer respektfullt. Ex: Nei kaung la? (Hur mår du?) vs. Nei kaung ba la? (artigare).

Denna guide använder de artiga pronomenen kya.naw/kya.ma. och inkluderar ofta artighetspartikeln ba.

Alfabet och skrift (Myanma akkhaya) – cirklar och toner

Burmesiska skrivs med sitt eget unika och vackra alfabet, မြန်မာအက္ခရာ (Myanma akkhaya), som härstammar från Brāhmī-skriften via Mon-skriften.

Utseende: Kännetecknas av sina många runda och halvcirkelformade tecken. Detta sägs bero på att man traditionellt skrev på palmblad, där raka linjer lätt skulle ha skadat bladen.
Typ: En abugida (eller alfasyllabarium). Varje grundtecken representerar en konsonant med en medföljande inherent vokal, oftast /a/ eller /ə/.
Vokal- och tonmarkering: Andra vokaler än den inherenta, samt de tre tonerna (låg, hög, knarrande), markeras med olika diakritiska tecken som placeras ovanför, under, före eller efter konsonanttecknet. Vissa vokaler bildas genom kombinationer av tecken.
Inga mellanrum: Traditionellt skrivs burmesiska utan mellanrum mellan orden. Ett litet mellanrum används ibland för tydlighet, men inte konsekvent.
Interpunktion: Traditionell interpunktion består av ett enkelt vertikalt streck ၊ (paú si) för kort paus (liknande kommatecken) och ett dubbelt vertikalt streck ။ (paú hma) för längre paus/meningsslut (liknande punkt). Västerländsk interpunktion används dock också idag.
Läsårdning: Vänster till höger.

Att lära sig alfabetet och dess komplexa system för att representera vokaler och toner är en viktig men krävande del av att lära sig läsa och skriva burmesiska.

Hälsningsfraser – vänlig start på varje samtal

Starta mötet på rätt sätt med ett artigt Mingalaba! och en fråga om välmående.

Hej (artigt och universellt) – မင်္ဂလာပါ။ – mingalaba – min-ga-la-BA
Hur mår du? – နေကောင်းလား။ – nei kaung la? – nei KAUNG la?
Hur mår du? (artigare) – နေကောင်းပါသလား။ – nei kaung ba tha la? – nei KAUNG ba tha LA?
Jag mår bra (artigt svar) – နေကောင်းပါတယ်။ – nei kaung ba de – nei KAUNG ba DE
Trevligt att träffas – တွေ့ရတာ ဝမ်းသာပါတယ်။ – twei. ya. da. wan tha ba de – twe. ya. da. WAN THA ba DE
Hej då / Jag går nu (artigt) – သွားလိုက်ပါဦးမယ်။ / သွားတော့မယ်။ – thwa laik ba oun me / thwa daw. me – thwa LAIK ba oun ME / thwa DAW. me
Vi ses! – နောက်မှတွေ့မယ်။ – nauk hma. twei. me – nauk HMA. twe. ME
Var rädd om dig (artigt) – ဂရုစိုက်ပါ – ga. yu saik pa – ga. YU SAIK pa

Artighetsfraser – nyckeln till burmesisk kultur

Grunderna för att visa respekt (yethei thetza) och vänlighet i burmesisk kontext.

Tack så mycket (artigt) – ကျေးဇူးတင်ပါတယ်။ – kyeizu tin ba de – chei-ZU tin ba DE (ofta förkortat kyeizu ba)
Varsågod / Ingen orsak (svar på tack) – ရပါတယ်။ / ကိစ္စမရှိပါဘူး။ – ya ba de / keissa ma. shi. ba bu – ya ba DE / keik-SA ma. shi. ba BU
Jag ber om ursäkt / Förlåt (artigt) – တောင်းပန်ပါတယ် – taung pan ba de – taung PAN ba DE
Ursäkta mig / Tillåt mig (t.ex. för att passera, artigt) – ခွင့်ပြုပါ။ / ခွင့်လွှတ်ပါ။ – khwint pyu. ba / khwint hlwat pa – khwint PYU. ba / khwint HLWAT pa
Det gör inget / Ingen fara (artigt) – စိတ်မရှိပါနဲ့။ / ကိစ္စမရှိပါဘူး။ – seit ma. shi. ba ne. / keissa ma. shi. ba bu – seik MA. shi. ba NE. / keik-SA ma. shi. ba BU
Vänligen… / Snälla… (artigt) – ကျေးဇူးပြုပြီး… – kyeizu pyu. pi… – chei-ZU pyu. PI…
Varsågod (när man ger något, artigt) – ရပါတယ်။ – ya ba de – YA ba DE

Presentation och enkla frågor

Berätta vem du är och ställ de första frågorna för att lära känna någon. Använd artiga pronomen!

Vad heter du? (”Vad kallas ditt namn?”) – နာမည်ဘယ်လိုခေါ်လဲ။ – na me be lo khaw le? – na ME be lo KHAW le?
Jag heter … (manlig talare, artigt) – ကျွန်တော်နာမည်က … ပါ။ – kya.naw na me ga. … ba – ća NAW na ME ga. … BA
Jag heter … (kvinnlig talare, artigt) – ကျွန်မနာမည်က … ပါ။ – kya.ma. na me ga. … ba – ća MA. na ME ga. … BA
Vilket land ifrån? / Varifrån kommer du? – ဘယ်နိုင်ငံကလဲ။ – be nain ngan ga. le? – be NAIN ngan ga. LE?
Jag är från Sverige (manlig talare, artigt) – ကျွန်တော် ဆွီဒင်နိုင်ငံကပါ။ – kya.naw Swidin nain ngan ga. ba – ća NAW swi-din NAIN ngan ga. BA
Jag är från Sverige (kvinnlig talare, artigt) – ကျွန်မ ဆွီဒင်နိုင်ငံကပါ။ – kya.ma. Swidin nain ngan ga. ba – ća MA. swi-din NAIN ngan ga. BA
Jag är svensk (artigt) – ကျွန်တော်/ကျွန်မ ဆွီဒင်လူမျိုးပါ။ – kya.naw/kya.ma. Swidin lu myo ba – ća NAW/ća MA. swi-din LU MYO ba
Var bor du? – ဘယ်မှာနေလဲ။ – be hma nei le? – be HMA nei LE?
Jag bor i… (artigt) – ကျွန်တော်/ကျွန်မ … မှာနေပါတယ်။ – kya.naw/kya.ma. … hma nei ba de – ća NAW/ća MA. … hma NEI ba DE
Vad gör du? (Vad är ditt jobb?) – ဘာအလုပ်လုပ်သလဲ။ – ba a.lok lok tha. le? – ba a.LOK lok tha. LE?
Jag är student (artigt) – ကျွန်တော်/ကျွန်မ ကျောင်းသား/ကျောင်းသူပါ။ – kya.naw/kya.ma. kyaung tha/thu ba – ća NAW/ća MA. chaung THA/THU ba (m/f)
Varför? – ဘာလို့လဲ။ / ဘာဖြစ်လို့လဲ။ – ba lo. le? / ba phyit lo. le? – ba LO. le? / ba phyit LO. le?
När? – ဘယ်တော့လဲ။ – be dawk le? – be DOK le?
Var? – ဘယ်မှာလဲ။ – be hma le? – be HMA le?
Vem? – ဘယ်သူလဲ။ – be thu le? – be THU le?
Hur? – ဘယ်လိုလဲ။ – be lo le? – be LO le?

Kunskap och förståelse

Att förstå (na le) och kunna uttrycka det är viktigt.

Jag förstår (artigt) – နားလည်ပါတယ်။ – na le ba de – NA LE ba DE
Jag förstår inte (artigt) – နားမလည်ပါဘူး။ – na ma. le ba bu – NA ma. LE ba BU
Jag vet (artigt) – သိပါတယ်။ – thi. ba de – thi. BA DE
Jag vet inte (artigt) – မသိပါဘူး။ – ma. thi. ba bu – ma. THI. ba BU
Kan (du) tala engelska? – အင်္ဂလိပ်လိုပြောတတ်လား။ – Engaleik lo pyaw tat la? – in-ga-LEIK lo PYAW tat LA?
Jag talar lite burmesiska (artigt) – မြန်မာလို နည်းနည်းပြောတတ်ပါတယ်။ – Myanma lo ne ne pyaw tat ba de – myan-MA lo NE NE PYAW tat BA DE
Snälla upprepa (artigt) – ကျေးဇူးပြုပြီး နောက်တစ်ခေါက်ပြောပါ။ – kyeizu pyu. pi nauk ta. khauk pyaw ba – chei-ZU pyu. PI nauk ta. KHAUK pyaw BA
Snälla tala långsammare (artigt) – ကျေးဇူးပြုပြီး ဖြည်းဖြည်းပြောပါ။ – kyeizu pyu. pi phyieh phyieh pyaw ba – chei-ZU pyu. PI phyieh PHYIEH pyaw BA

Uttrycka känslor och behov

Sätt ord på grundläggande känslor och fysiska tillstånd i vardagen.

Jag är hungrig – ဗိုက်ဆာတယ်။ – baik hsa de – baik HSA de
Jag är törstig – ရေငတ်တယ်။ – ye ngat de – ye NGAT de
Jag är trött – ပင်ပန်းတယ်။ – pin pan de – pin PAN de
Jag är sjuk (”Mår inte bra”) – နေမကောင်းဘူး။ – nei ma. kaung bu – nei MA. KAUNG bu
Jag är glad (”Magen/hjärtat är nöjd”) – ဝမ်းသာတယ်။ – wan tha de – WUN THA de
Jag är ledsen (”Magen/hjärtat är ledsen”) – ဝမ်းနည်းတယ်။ – wan ne de – WUN NE de
Jag vill ha vatten (”Jag vill dricka vatten”) – ရေသောက်ချင်တယ်။ – ye thauk chin de – ye THAUK chin DE
Jag behöver hjälp (artigt, ”Snälla hjälp”) – ကူညီပါဦး။ – ku nyi ba oun – ku NYI ba OUN
Jag behöver… (artigt) – ကျွန်တော်/ကျွန်မ … လိုပါတယ်။ – kya.naw/kya.ma. … lo ba de – ća NAW/ća MA. … LO ba DE

Relationer, komplimanger och vänlighet

Ord för att visa uppskattning och värme, medveten om artighetsnivån och titlar.

Jag älskar dig (informellt ”du”) – မင်းကိုချစ်တယ်။ – min go chit de – min go CHIT de
Jag tycker om det/dig (väldigt mycket) – အရမ်းကြိုက်တယ်။ – a. yan kyite de – a. YAN kyite DE
Du är vacker (informellt ”du”) – မင်းလှတယ်။ – min hla. de – min HLA. de
Du är snygg (om man) – ခန့်တယ်။ – khan. de – khan. DE
Du är snäll (artigt, ”Du har ett gott hjärta”) – စိတ်ထားကောင်းပါတယ်။ – seik hta kaung ba de – seik HTA KAUNG ba DE
Du är min vän (informellt ”du”, artig partikel) – မင်းက သူငယ်ချင်းပါ။ – min ga. thu nge chin ba – min ga. thu NGE CHIN ba
Pappa – အဖေ – a. phei – a. PHEI
Mamma – အမေ – a. mei – a. MEI
Äldre bror – အစ်ကို / ကို – a. ko / Ko – a. KO / ko (Ko används också som titel)
Äldre syster – အစ်မ / မ – a. ma. / Ma. – a. MA. / ma. (Ma används också som titel)
Yngre bror – ညီ – nyi – nyi
Yngre syster – ညီမ – nyi ma. – nyi MA.

Mat, dryck och restaurangspråk

Från att fråga Da ba le? (Vad är det här?) till att be om notan (sa yin shin ba ya zei) – fraser för måltiden.

Mat – အစားအစာ – a. sa a. sa – a. SA a. SA
Ris (kokt) – ထမင်း – hta. min – hta. MIN
Curry / Tillbehör till ris – ဟင်း – hin – hin
Nudelsoppa med fisk (nationalrätt) – မုန့်ဟင်းခါး – mon. hin ga – mon. HIN GA
Tesallad – လက်ဖက်သုပ် – la. phet thoke – la. PHET thok
Vatten – ရေ – ye – ye
Te – လက်ဖက်ရည် – la. phet yei – la. PHET yei
Kaffe – ကော်ဖီ – kaw fi [Lånord] – kaw FI
Vad är det här? – ဒါဘာလဲ။ – da ba le? – da BA le?
Det är gott / Smakar bra – အရသာရှိတယ်။ – a. ya tha shi. de – a. YA THA shi. DE
Jag vill äta… (artigt, m/f) – ကျွန်တော်/ကျွန်မ … စားချင်ပါတယ်။ – kya.naw/kya.ma. … sa jin ba de – ća NAW/ća MA. … SA jin BA DE
Jag vill dricka… (artigt, m/f) – ကျွန်တော်/ကျွန်မ … သောက်ချင်ပါတယ်။ – kya.naw/kya.ma. … thauk chin ba de – ća NAW/ća MA. … THAUK chin BA DE
Jag skulle vilja be om ett glas vatten (artigt) – ရေတစ်ခွက်လောက် တောင်းချင်ပါတယ်။ – ye ta. khwet lauk taung chin ba de – ye ta. KHWET lauk TAUNG chin BA DE
Notan, tack (artigt, ”Låt mig betala”) – စာရင်းရှင်းပါရစေ။ – sa yin shin ba ya zei – sa YIN SHIN ba ya ZEI
Jag är mätt – ဗိုက်ပြည့်ပြီ။ – baik pye. bi – baik PYE. bi

Shopping och priser

Hantera enkla köpsituationer och frågor om kostnader (zei).

Hur mycket kostar det? – ဘယ်လောက်လဲ။ – be laut le? – be LAUT le?
Vad kostar detta? – ဒါဘယ်လောက်လဲ။ – da be laut le? – da be LAUT le?
Priset är högt / Det är dyrt – ဈေးကြီးတယ်။ – zei kyi de – zei KYI de
Priset är lågt / Det är billigt – ဈေးပေါတယ်။ – zei paw de – zei PAW de
Sänk priset, tack / Rabatt, tack (artigt) – ဈေးလျှော့ပေးပါ။ – zei lhyaw. pay ba – zei LHYAW. pei BA
Jag tittar bara (artigt) – ကြည့်ရုံသက်သက်ပါ။ – kyi. yon thet thet ba – kyi. YON thet THET ba
Jag vill köpa detta (artigt) – ဒါဝယ်ချင်ပါတယ်။ – da we chin ba de – da WE chin BA DE
Pengar – ပိုက်ဆံ – paik hsan – paik HSAN
Valuta (Myanmar) – ကျပ် – Kyat – chat (uttalas med tj-ljud)

Siffror (1-10)

Burmesiska har egna siffror i skrift, men även de västerländska används.

1 – ၁ – tit – ti’ (kort, med glottisstopp)
2 – ၂ – hnit – hni’ (kort, med glottisstopp)
3 – ၃ – thone – thoun (ofta låg ton)
4 – ၄ – lei – lei (ofta låg ton)
5 – ၅ – nga – nga (ofta låg ton)
6 – ၆ – chauk – chau’ (kort, med glottisstopp)
7 – ၇ – khun nit / khun – khun NI’ / khun
8 – ၈ – shit – shi’ (kort, med glottisstopp)
9 – ၉ – koe – kou (ofta låg ton)
10 – ၁၀ – ta se / se – ta SE / se (ofta låg ton)

Obs: Vid räkning av substantiv krävs klassifikatorer!

Tid och dagar

Att hålla reda på a.chein (tid).

Nu – အခု – a. khu. – a. KHU.
Idag – ဒီနေ့ – di. nei. – di. NEI.
Imorgon – နက်ဖြန် – net phyan – net PHYAN
Igår – မနေ့က – ma. nei. ga. – ma. NEI. ga.
Morgon – မနက် – ma. net – ma. NET
Dag / Middagstid – နေ့လည် – nei. le – nei. LE
Kväll – ညနေ – nya. nei – nya. NEI
Natt – ည – nya. – nya.
Måndag – တနင်္လာနေ့ – Ta.nin.la nei. – ta.NIN.la NEI.
Tisdag – အင်္ဂါနေ့ – Inga nei. – in-GA NEI.
Onsdag – ဗုဒ္ဓဟူးနေ့ – Boukda.hu nei. – bouk-da.HU NEI.
Torsdag – ကြာသပတေးနေ့ – Kya.tha.ba.dei nei. – kya.tha.ba.DEI NEI.
Fredag – သောကြာနေ့ – Thauk kya nei. – thauk KYA NEI.
Lördag – စနေနေ့ – Sa.nei nei. – sa.NEI NEI.
Söndag – တနင်္ဂနွေနေ့ – Ta.nin.ga.nwei nei. – ta.nin.ga.NWEI NEI.
Vad är klockan? (”Hur mycket tid slagit?”) – ဘယ်နှနာရီထိုးပြီလဲ။ – Be hna. na yi hto bi le? – be hna. NA YI hto bi LE?

Småord och naturliga reaktioner

Hout ke (Ja), Ma hout bu (Nej) – de korta men viktiga svaren.

Ja (artigt) – ဟုတ်ကဲ့ – hout ke – hout KE
Nej – မဟုတ်ဘူး – ma. hout bu – ma. HOUT bu
Okej (Engelskt lån / ”Bra då”) – အိုကေ / ကောင်းပြီ – OK / kaung bi – o-KEI / kaung BI
Kanske – ဖြစ်နိုင်ပါတယ် – phyit naing ba de – phyit NAING ba DE (”Det är möjligt”)
Verkligen? – တကယ်လား။ – ta. ke la? – ta. KE la?
Rätt / Sant – ဟုတ်တယ်။ – hout te – hout TE
Vad? – ဘာလဲ။ – ba le? – ba LE?
Varför? – ဘာလို့လဲ။ – ba lo. le? – ba LO. le?
Vem? – ဘယ်သူလဲ။ – be thu le? – be THU le?
Var? – ဘယ်မှာလဲ။ – be hma le? – be HMA le?

Grundläggande grammatik – SOV, partiklar och toner

Burmesiska tillhör den sinotibetanska familjen och har en struktur olik indoeuropeiska språk.

Ordföljd: Strikt Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Hjälpverb och partiklar kommer efter huvudverbet. Kya.naw hta.min sa de (Jag ris äter [partikel]) = Jag äter ris.
Agglutination med partiklar: Grammatiska relationer (kasus, tempus, modus, artighet etc.) markeras främst med partiklar som läggs till efter substantiv och verb, inte genom böjning av orden själva. Att lära sig de vanligaste partiklarna är nyckeln till grammatiken.
- Subjektmarkör: က (ga.)
- Objektmarkör: ကို (go)
- Platsmarkör: မှာ (hma)
- Ägandemarkör: ရဲ့ (ye.)
- Pluralmarkör (frivillig): တွေ (dwei), တို့ (do.)
- Frågepartikel: လား (la?)
- Jakande satsavslutning: တယ် (de), artigt ပါတယ် (ba de)
- Nekande satsavslutning: ဘူး (bu), artigt ပါဘူး (ba bu) (ofta med prefixet ma. på verbet)
Toner: Burmesiska är ett tonspråk, oftast beskrivet med tre toner:
1. Låg ton: Jämn, låg tonhöjd (t.ex. လာ la – kom!)
2. Hög ton: Högre tonhöjd, ofta kortare och med skarpare avslut (t.ex. လား la? – frågepartikel)
3. Knarrande ton (Creaky): Uttalas med spända stämband, låter ”knarrigt”, ofta fallande tonhöjd (t.ex. လ่า la. – vacker)
Tonen är avgörande för ordets betydelse. Markeras i skrift med diakriter.
Klassifikatorer (Classifiers): När man räknar substantiv måste man använda ett specifikt klassmått mellan siffran och substantivet. Vilket klassmått som används beror på substantivets typ (form, funktion etc.). Det finns hundratals! Ex: lu ta. yauk (människa en-[klass. för personer]) = en person, khwei thaun gaun (hund tre-[klass. för djur]) = tre hundar.
Inget grammatiskt genus eller plural: Substantiv ändras inte för genus. Plural markeras sällan direkt på substantivet, utan förstås av kontexten eller med pluralpartiklar/räkneord+klassifikator.

Uttalstips för svenskar

Det mest utmanande är tonerna och vissa konsonantljud.

De tre tonerna: Lägg mycket tid på att lyssna och härma skillnaden mellan låg, hög och knarrande ton. Detta är fundamentalt. Använd resurser med ljud!
Aspiration: Skilj mellan oaspirerade konsonanter (som က k [k], ပ p [p], တ t [t], စ s [s], ကျ ky [tɕ/tj]) och deras aspirerade motsvarigheter (ခ kh [kʰ], ဖ ph [pʰ], ထ th [tʰ], ဆ hs [sʰ], ချ ch [tɕʰ/tjʰ]). Luftstöten är viktig.
Finala stoppljud (-k, -t, -p): Uttalas ”oexploderat”, dvs. man formar ljudet men släpper inte ut luften efteråt. Låter mycket kortare än i svenska. Markeras ofta med punkt under i translitterering (akut accent i skriften).
Vokaler: Burmesiska har ett rikt vokalsystem. Lyssna noga på kvalitet och längd.
Betoning: Är mindre viktig än toner, men betoningen ligger ofta på den sista stavelsen i flerstaviga ord.

Burmesiskt språk och kultur

Språket är en spegel av Myanmars rika och komplexa kultur.

Historiska influenser: Språket har påverkats av pali och sanskrit (via buddhismen) samt Mon-språket. Lånord från engelska är vanliga idag.
Litteratur: En lång litterär tradition finns, från tidiga inskriptioner till modern prosa och poesi.
Konst och arkitektur: Landet är känt för sina tusentals buddhistiska tempel och pagoder med unik arkitektur. Traditionell musik, dans och marionetteater är också viktiga konstformer.
Mångfald: Myanmar är ett land med stor etnisk och språklig mångfald, där burmesiska fungerar som det dominerande nationella språket.

Inlärningstips

Att lära sig burmesiska kräver tålamod, särskilt med toner och skrift.

Prioritera toner: Lägg mest energi på att höra och producera de tre tonerna korrekt från början. Detta är viktigare än perfekt grammatik initialt.
Lär dig skriften: Att förstå hur skriften representerar ljud (inklusive toner och oexploderade stopp) är mycket hjälpsamt.
Fokusera på partiklar: Grammatiken bygger på partiklar. Lär dig funktionen hos de vanligaste.
Lär dig klassifikatorer: Att använda rätt klassifikator vid räkning är viktigt för att låta naturlig.
Var artig: Använd alltid artiga pronomen och titlar tills du vet vilken nivå som är lämplig.
Använd ljudresurser: Eftersom toner är så viktiga, är det avgörande att använda läromedel med ljudinspelningar av modersmålstalare.

Exempeldialoger

Se hur ett artigt samtal kan utspela sig i praktiken.

Dialog 1: Artig hälsning

Maung Maung: မင်္ဂလာပါ။ (Mingalaba.) – Hej!

Aye Aye: မင်္ဂလာပါ။ နေကောင်းပါသလား။ (Mingalaba. Nei kaung ba tha la?) – Hej! Hur mår ni?

Maung Maung: ကျွန်တော် နေကောင်းပါတယ်။ ကျေးဇူးတင်ပါတယ်။ သင်ရော။ (Kya.naw nei kaung ba de. Kyeizu tin ba de. Thin yaw?) – Jag (man) mår bra, tack. Och ni? (Thin=artigt du)

Aye Aye: ကျွန်မလည်း နေကောင်းပါတယ်။ နာမည်ဘယ်လိုခေါ်ပါသလဲ။ (Kya.ma. le nei kaung ba de. Na me be lo khaw ba tha. le?) – Jag (kvinna) mår också bra. Vad heter ni?

Maung Maung: ကျွန်တော်နာမည်က မောင်မောင် ပါ။ (Kya.naw na me ga. Maung Maung ba.) – Jag heter Maung Maung.

Dialog 2: Be om te

Turist (man): ခွင့်ပြုပါ။ လက်ဖက်ရည် တစ်ခွက်လောက် တောင်းချင်ပါတယ်။ (Khwint pyu. ba. La.phet yei ta.khwet lauk taung chin ba de.) – Ursäkta. Jag skulle vilja be om en kopp te, tack.

Servitör: ဟုတ်ကဲ့။ သကြားနဲ့လား။ (Hout ke. Tha.kya ne la?) – Ja visst. Med socker?

Turist (man): ဟုတ်ကဲ့၊ နည်းနည်းပါ။ ဘယ်လောက်ကျပါသလဲ။ (Hout ke, ne ne ba. Be lauk kya. ba tha. le?) – Ja, lite tack. Hur mycket kostar det?

Servitör: ငါးရာ ကျပ်ပါ။ (Nga ya kyat ba.) – Femhundra Kyat.

Turist (man): ဟုတ်ကဲ့။ ကျေးဇူးတင်ပါတယ်။ (Hout ke. Kyeizu tin ba de.) – Okej. Tack så mycket.

Att lära sig burmesiska är en fascinerande resa in i ett unikt språk och en rik kultur. Aung myin ba zei! (Må du lyckas!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.