Bulgariska ord och fraser som är bra att kunna

Kyrilliskans vagga talar: lär dig bulgariska fraser för resan och vardagen

Bulgariska (български език – bălgarski ezik) är ett fascinerande sydslaviskt språk och det officiella språket i Bulgarien. Det talas som modersmål av cirka 7 miljoner människor och har en lång och stolt historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden, då det fornkyrkoslaviska språket, baserat på dialekter från området kring Thessaloniki, lade grunden för det äldsta slaviska skriftspråket med hjälp av de då nyutvecklade glagolitiska och senare kyrilliska alfabeten. Bulgarien ses därför ofta som det kyrilliska alfabetets vagga.

För svenskar som reser till Bulgariens kust, berg eller historiska städer, eller möter bulgarisktalande i Sverige, erbjuder språket en spännande ingång till en rik kultur. Även om det är ett slaviskt språk, skiljer sig bulgariskan markant från språk som ryska eller polska genom att ha förlorat den komplicerade kasusböjningen och istället utvecklat en bestämd artikel som fogas till slutet av ord – drag som gör det unikt inom den slaviska språkfamiljen och på vissa sätt grammatiskt enklare för en svensk att närma sig. Denna guide ger en introduktion till användbara fraser och språkets struktur, skrivet med det moderna bulgariska kyrilliska alfabetet.

Alfabet och skrift – Kirilitsa (Кирилица)

Bulgariska skrivs med en modern variant av det kyrilliska alfabetet, bestående av 30 bokstäver.

Alfabetet (Азбука – Azbuka): А, Б, В, Г, Д, Е, Ж, З, И, Й, К, Л, М, Н, О, П, Р, С, Т, У, Ф, Х, Ц, Ч, Ш, Щ, Ъ, Ь, Ю, Я.
Fonetisk princip: Skriften är i hög grad fonetisk – varje bokstav motsvarar i regel ett specifikt ljud.
Bokstäver att notera för svensktalande:
- Г г (G): Alltid som ’g’ i ”gata”.
- Ж ж (Zh): Tonande ’sj’-ljud [ʒ], som i franska ”journal”.
- З з (Z): Tonande ’s’-ljud [z].
- Й й (I kratko): Kort ’j’-ljud [j], ofta i kombination med andra vokaler (t.ex. ай, ой).
- Х х (H): Som tyskt ’ach’-ljud [x].
- Ц ц (Ts): Som ’ts’ i ”tsar”.
- Ч ч (Ch): Som ’tj’-ljud [tʃ] i ”tjäna”.
- Ш ш (Sh): Som ’sj’-ljud [ʃ] i ”sjal”.
- Щ щ (Sht): Uttalas som en kombination av ’sj’ och ’t’ [ʃt]. Ex: свещ (ljus) -> svesht.
- Ъ ъ (Er golyam): Ett unikt bakre orundat vokalljud [ɤ] eller schwa [ə]. Låter ungefär som ett dovt ’ö’ eller ’å’ utan läpprundning. Mycket vanligt! Ex: България (Bulgarien).
- Ь ь (Er malăk): Kallas ”mjukt tecken”. Har inget eget ljudvärde men indikerar att föregående konsonant ska uttalas palataliserat (mjukt), oftast före ’o’. Ex: шофьор (chaufför).
- Ю ю (Yu): Uttalas som ’jo’/’ju’.
- Я я (Ya): Uttalas som ’ja’.
Versaler/Gemener: Har både stora och små bokstäver, likt latinska alfabetet.

Att lära sig det kyrilliska alfabetet är det första steget och ofta lättare än man tror!

Relationen till andra slaviska språk

Bulgariska tillhör den sydslaviska gruppen, men sticker ut grammatiskt.

Sydslaviska språk: Tillsammans med makedonska, slovenska, bosniska, kroatiska och serbiska.
Nära makedonska: Bulgariska och makedonska är mycket nära besläktade och till stor del ömsesidigt begripliga. De delar många grammatiska särdrag som skiljer dem från andra slaviska språk.
Analytiska drag (ovanligt för slaviska språk):
- Förlust av kasus: Till skillnad från de flesta andra slaviska språk (som ryska, polska, tjeckiska, BCS) har bulgariskan nästan helt förlorat sitt system med kasusböjning av substantiv och adjektiv (endast rester finns kvar i pronomen och vokativ). Istället används prepositioner och ordföljd för att markera relationer.
- Bestämd artikel som suffix: Bulgariska (och makedonska) är unika bland slaviska språk genom att ha en bestämd artikel som fogas till slutet av det första huvudordet i en nominalfras (se grammatikavsnittet).
- Förlust av infinitiv: Verbens grundform (infinitiv, t.ex. ”att tala”) har försvunnit. Istället används en konstruktion med partikeln да (da) följt av verbet i presens (t.ex. iskam da govorya – ”jag vill att jag talar” = jag vill tala).
Evidentialitet: Bulgariskan har utvecklat ett grammatiskt system för att markera källan till informationen (bevittnat, återberättat, slutledning), vilket är ovanligt i Europa utanför Balkan.

Dessa drag gör bulgariskan grammatiskt intressant och på vissa sätt enklare (inga kasus!) men på andra sätt mer komplex (artikel, evidentialitet) än sina slaviska släktingar.

Vanliga hälsningsfraser – så börjar du samtalet rätt

Så inleder och avslutar du möten och samtal på ett artigt och passande sätt i Bulgarien. Välj mellan informellt Zdravey och artigt Zdraveyte.

Hej (till en person, informellt) – Здравей – Zdravey – ZDRA-vei
Hej (artigt eller till flera) – Здравейте – Zdraveyte – ZDRA-vei-te
God morgon – Добро утро – Dobro utro – DO-bro U-tro
God dag – Добър ден – Dobăr den – DO-băr den
God kväll – Добър вечер – Dobăr vecher – DO-băr VE-cher
God natt – Лека нощ – Leka nosht – LE-ka nosht
Hejdå / På återseende – Довиждане – Dovizhdane – do-VIZH-da-ne
Hej / Hejdå (mycket informellt, lånord) – Чао – Chao – chao
Välkommen (m / f / pl) – Добре дошъл / дошла / дошли – Dobre doshăl / doshla / doshli – DO-bre do-SHǍL / do-SHLA / do-SHLI (ă = Ъ)

Artighet och vardagsrespekt

Grundläggande uttryck för att visa tacksamhet (Blagodarya) och be om något vänligt. Det mångsidiga ordet Molya betyder ”snälla”, ”varsågod”, ”för all del” eller ”ursäkta?” (när man inte hört).

Tack – Благодаря – Blagodarya – bla-go-DA-rya
Tack så mycket – Много благодаря – Mnogo blagodarya – MNO-go bla-go-DA-rya
Snälla / Varsågod / För all del / Ursäkta? – Моля – Molya – MO-lya
Varsågod / Ingen orsak (svar på tack) – Няма защо / Моля – Nyama zashto / Molya – NYA-ma ZASH-to / MO-lya
Ursäkta (artigt) – Извинете – Izvinete – iz-vi-NE-te
Förlåt (artigt) – Съжалявам / Простете – Săzhalyavam / Prostete – să-zha-LYA-vam / pros-TE-te (ă = Ъ)
Inga problem – Няма проблем – Nyama problem – NYA-ma prob-LEM

Frågor och presentation

Ställ och besvara de första viktiga frågorna för att lära känna någon. Använd Vie (ni) i formella situationer, ti (du) informellt.

Hur mår du? (informellt) – Как си? – Kak si? – kak si?
Hur mår ni? (formellt eller plural) – Как сте? – Kak ste? – kak ste?
Jag mår bra – Добре съм – Dobré săm – do-BRE sǎm (ă = Ъ)
Jag mår inte bra – Не съм добре – Ne săm dobré – ne sǎm do-BRE
Och du? (informellt) – А ти? – A ti? – a ti?
Och ni? (formellt eller plural) – А Вие? – A Vie? – a VI-e?
Vad heter du? (informellt) – Как се казваш? – Kak se kazvash? – kak se KAZ-vash?
Vad heter ni? (formellt eller plural) – Как се казвате? – Kak se kazvate? – kak se KAZ-va-te?
Jag heter … – Казвам се … – Kazvam se … – KAZ-vam se …
Varifrån är du? (informellt) – Откъде си? – Otkăde si? – ot-KǍ-de si? (ă = Ъ)
Varifrån är ni? (formellt eller plural) – Откъде сте? – Otkăde ste? – ot-KǍ-de ste?
Jag är från Sverige – Аз съм от Швеция – Az săm ot Shvetsiya – az sǎm ot SHVE-tsi-ya
Var bor du/ni? (inf./form.) – Къде живееш? / Къде живеете? – Kăde zhiveesh? / Kăde zhiveete? – KǍ-de zhi-VE-esh? / KǍ-de zhi-VE-e-te?
Vad gör du/ni? (Vad jobbar du/ni med?) – Какво работиш? / Какво работите? – Kakvo rabotish? / Kakvo rabotite? – kak-VO ra-BO-tish? / kak-VO ra-BO-ti-te?
Varför? – Защо? – Zašto? – zash-TO?
När? – Кога? – Koga? – ko-GA?
Var? – Къде? – Kăde? – kǎ-DE?
Vem? – Кой? – Koy? – koi?
Hur? – Как? – Kak? – kak?

Kunskap och förståelse

Att kunna uttrycka förståelse är nyckeln till fortsatt kommunikation.

Jag förstår – Разбирам – Razbiram – raz-BI-ram
Jag förstår inte – Не разбирам – Ne razbiram – ne raz-BI-ram
Jag vet – Знам – Znam – znam
Jag vet inte – Не знам – Ne znam – ne ZNAM
Talar du/ni engelska? (inf./form.) – Говориш ли английски? / Говорите ли английски? – Govorish li angliyski? / Govorite li angliyski? – go-VO-rish li ang-LIY-ski? / go-VO-ri-te li ang-LIY-ski?
Jag talar lite bulgariska – Говоря малко български – Govorya malko bălgarski – go-VO-rya MAL-ko BǍL-gar-ski
Vad betyder detta? – Какво означава това? – Kakvo oznachava tova? – kak-VO oz-na-CHA-va TO-va?
Kan ni upprepa, snälla? (formellt) – Може ли да повторите, моля? – Mozhe li da povtorite, molya? – MO-zhe li da pov-TO-ri-te, MO-lya?
Kan ni tala långsammare, snälla? (formellt) – Може ли да говорите по-бавно, моля? – Mozhe li da govorite po-bavno, molya? – MO-zhe li da go-VO-ri-te po-BAV-no, MO-lya?

Känslor och tillstånd

Beskriv hur du känner dig eller dina grundläggande fysiska behov. Adjektiv böjs efter genus (m/f/n).

Jag är hungrig (m / f / n) – Гладен съм / Гладна съм / Гладно съм – Gladen săm / Gladna săm / Gladno săm – GLA-den sǎm / GLAD-na sǎm / GLAD-no sǎm
Jag är törstig (m / f / n) – Жаден съм / Жадна съм / Жадно съм – Zhaden săm / Zhadna săm / Zhadno săm – ZHA-den sǎm / ZHAD-na sǎm / ZHAD-no sǎm
Jag är trött (m / f / n) – Уморен съм / Уморена съм / Уморено съм – Umoren săm / Umorena săm / Umoreno săm – u-MO-ren sǎm / u-mo-RE-na sǎm / u-mo-RE-no sǎm
Jag är sjuk (m / f / n) – Болен съм / Болна съм / Болно съм – Bolen săm / Bolna săm / Bolno săm – BO-len sǎm / BOL-na sǎm / BOL-no sǎm
Jag är glad/lycklig (m / f / n) – Щастлив съм / Щастлива съм / Щастливо съм – Shtastliv săm / Shtastliva săm / Shtastlivo săm – shtas-TLIV sǎm / shtas-TLI-va sǎm / shtas-TLI-vo sǎm
Jag är ledsen (m / f / n) – Тъжен съм / Тъжна съм / Тъжно съм – Tăzhen săm / Tăzhna săm / Tăzhno săm – TǍ-zhen sǎm / TǍZH-na sǎm / TǍZH-no sǎm (ă = Ъ)
Jag fryser (”Kallt är [det] för mig”) – Студено ми е – Studeno mi e – stu-DE-no mi e
Jag är varm (”Varmt är [det] för mig”) – Топло ми е – Toplo mi e – TO-plo mi e
Jag behöver hjälp – Трябва ми помощ – Tryabva mi pomosht – TRYAB-va mi PO-mosht

Vänskap, komplimanger och känslor

Ord för att uttrycka positiva känslor och uppskattning gentemot andra.

Jag älskar dig – Обичам те – Obicham te – o-BI-cham te
Jag tycker om dig – Харесвам те – Haresvam te – ha-RES-vam te
Du är vacker/snygg (till man) – Ти си красив – Ti si krasiv – ti si kra-SIV
Du är vacker (till kvinna) – Ти си красива – Ti si krasiva – ti si kra-SI-va
Du är snäll (m / f) – Ти си добър / Ти си добра – Ti si dobăr / Ti si dobra – ti si DO-băr / ti si DO-bra
Du är min vän (till man) – Ти си мой приятел – Ti si moy priyatel – ti si moi pri-YA-tel
Du är min väninna (till kvinna) – Ти си моя приятелка – Ti si moya priyatelka – ti si MO-ya pri-ya-TEL-ka
Jag saknar dig – Липсваш ми – Lipsvash mi – LIPS-vash mi
Pappa – Баща / Татко – Bashta / Tatko – bash-TA / TAT-ko
Mamma – Майка / Мама – Mayka / Mama – MAY-ka / MA-ma
Bror – Брат – Brat – brat
Syster – Сестра – Sestra – ses-TRA

Mat och dryck – beställa och förstå

Navigera restaurangbesöket eller måltiden med dessa praktiska termer. Njut av shopska salata eller banitsa!

Mat – Храна – Hrana – hra-NA
Bröd – Хляб – Hlyab – hlyab
Vatten – Вода – Voda – vo-DA
Kaffe – Кафе – Kafe – ka-FE
Te – Чай – Chay – chai
Öl – Бира – Bira – BI-ra
Vin (rött / vitt) – Вино (червено / бяло) – Vino (cherveno / byalo) – VI-no (cher-VE-no / BYA-lo)
Kött – Месо – Meso – me-SO
Fisk – Риба – Riba – RI-ba
Filodegspaj (ofta med ost) – Баница – Banitsa – BA-ni-tsa
Sallad (känd bulgarisk) – Шопска салата – Shopska salata – SHOPS-ka sa-LA-ta
Starksprit (ofta plommon/druva) – Ракия – Rakia – ra-KI-ya
Vad är det här? – Какво е това? – Kakvo e tova? – kak-VO e TO-va?
Jag vill ha… – Искам… – Iskam… – IS-kam…
Vatten, tack – Вода, моля – Voda, molya – vo-DA, MO-lya
Kaffe, tack – Кафе, моля – Kafe, molya – ka-FE, MO-lya
Det är jättegott – Много е вкусно – Mnogo e vkusno – MNO-go e VKUS-no
Smaklig måltid! – Добър апетит! – Dobăr apetit! – DO-băr a-pe-TIT!
Notan, tack – Сметката, моля – Smetkata, molya – SMET-ka-ta, MO-lya
Jag är mätt (m / f) – Сит съм / Сита съм – Sit săm / Sita săm – sit sǎm / SI-ta sǎm

Shopping och vardagliga ärenden

Hantera grundläggande situationer när du handlar (pazaruvam) eller frågar om priser.

Hur mycket kostar det? – Колко струва? – Kolko struva? – KOL-ko STRU-va?
Vad kostar detta? – Това колко струва? – Tova kolko struva? – TO-va KOL-ko STRU-va?
Det är dyrt – Скъпо е – Skăpo e – SKǍ-po e (ă = Ъ)
Det är billigt – Евтино е – Evtino e – EV-ti-no e
Kan jag få rabatt? – Може ли отстъпка? – Mozhe li otstăpka? – MO-zhe li ot-STǍP-ka?
Jag tittar bara – Само гледам – Samo gledam – SA-mo GLE-dam
Jag vill köpa detta – Искам да купя това – Iskam da kupya tova – IS-kam da KU-pya TO-va
Var är affären? – Къде е магазинът? – Kăde e magazinăt? – kǎ-DE e ma-ga-ZI-nǎt? (ă = Ъ)
Var är bankomaten? – Къде е банкоматът? – Kăde e bankomatăt? – kǎ-DE e ban-ko-MA-tǎt?
Pengar – Пари – Pari – PA-ri
Valuta (Bulgarien) – Лев / Лева (sg/pl) – Lev / Leva – lev / LE-va

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på bulgariska. Notera genus för 1 och 2.

1 – Едно (n) / Един (m) / Една (f) – Edno / Edin / Edna – ed-NO / e-DIN / ed-NA
2 – Две (f/n) / Два (m) – Dve / Dva – dve / dva
3 – Три – Tri – tri
4 – Четири – Chetiri – CHE-ti-ri
5 – Пет – Pet – pet
6 – Шест – Shest – shest
7 – Седем – Sedem – SE-dem
8 – Осем – Osem – O-sem
9 – Девет – Devet – DE-vet
10 – Десет – Deset – DE-set

Högre tal: 11 = единадесет (edinadeset), 12 = дванадесет (dvanadeset), 20 = двадесет (dvadeset), 100 = сто (sto).

Tid och dagar

Håll koll på vreme (tid) och veckans dagar.

Nu – Сега – Sega – se-GA
Idag – Днес – Dnes – dnes
Imorgon – Утре – Utre – U-tre
Igår – Вчера – Vchera – FCHE-ra (В uttalas [f] före т)
Morgon – Сутрин – Sutrin – SU-trin
Dag – Ден – Den – den
Eftermiddag – Следобед – Sledobed – SLE-do-bed
Kväll – Вечер – Vecher – VE-cher
Natt – Нощ – Nosht – nosht
Måndag – Понеделник – Ponedelnik – po-ne-DEL-nik
Tisdag – Вторник – Vtornik – FTOR-nik
Onsdag – Сряда – Sryada – SRYA-da
Torsdag – Четвъртък – Chetvărtăk – chet-VǍR-tǎk (ă = Ъ)
Fredag – Петък – Petăk – PE-tǎk
Lördag – Събота – Săbota – SǍ-bo-ta
Söndag – Неделя – Nedelya – ne-DEL-ya
Vad är klockan? – Колко е часът? – Kolko e chasăt? – KOL-ko e cha-SǍT?

Småord och reaktioner

Da (Ja), Ne (Nej), Dobre (Okej) – de korta men viktiga orden som ger flyt i samtalet.

Ja – Да – Da – da
Nej – Не – Ne – ne
Okej / Bra – Добре – Dobre – do-BRE
Kanske – Може би – Mozhe bi – MO-zhe bi
Verkligen? – Наистина? – Naĭstina? – na-IS-ti-na?
Naturligtvis / Självklart – Разбира се – Razbira se – raz-BI-ra se
Titta! – Виж! – Vizh! – vizh!

Grundläggande grammatik – analytiskt och unikt

Bulgariskan är unik bland slaviska språk på grund av sina analytiska drag.

Förlust av kasus: Den mest slående skillnaden mot t.ex. ryska eller polska är att bulgariskan nästan helt har förlorat sitt system med kasusböjning för substantiv och adjektiv. Relationer uttrycks främst med prepositioner och ordföljd. (Endast rester finns i pronomen och vokativ).
Bestämd artikel som suffix: Istället för kasus har bulgariskan (liksom makedonska) utvecklat en bestämd artikel som fogas som ett suffix till slutet av det första huvudordet i en nominalfras. Artikeln varierar beroende på ordets genus, numerus och syntaktiska funktion (subjekt eller ej).
- Maskulinum: -ът/-а (-ǎt/-a) för subjekt, -я/-а (-ya/-a) för objekt. Ex: столът (stolen, subj.), виждам стола (jag ser stolen, obj.).
- Femininum: -та (-ta). Ex: жената (kvinnan).
- Neutrum: -то (-to). Ex: детето (barnet).
- Plural: -те (-te) för alla genus. Ex: столовете (stolarna), жените (kvinnorna), децата (barnen).
Avsaknad av infinitiv: Verben har ingen infinitivform (”att göra”). Istället används en konstruktion med konjunktionen да (da) följt av verbet böjt i presens. Ex: Искам да чета (Iskam da cheta – ”Jag vill att jag läser” = Jag vill läsa).
Evidentialitet (Renarrativ): Bulgariskan har särskilda verbformer (ofta baserade på perfektparticip) som används för att indikera att talaren inte själv bevittnat händelsen utan återberättar information från andra. Detta kallas evidentialitet eller renarrativ modus.
Genus: Språket har tre genus (maskulinum, femininum, neutrum) som påverkar artiklar, adjektiv och participformer.
Verb: Verbböjningen är fortfarande komplex med olika konjugationer och många tempus- och aspektformer (t.ex. presens, imperfekt, aorist, perfekt, pluskvamperfekt, futurum). Aspekt (perfektiv/imperfektiv) är viktigt som i andra slaviska språk.
Ordföljd: Vanligast är Subjekt-Verb-Objekt (SVO).

Uttalstips för svenskar

Bulgariskans uttal är relativt regelbundet och kyrilliska alfabetet är fonetiskt.

Ъ ъ (Er golyam): Detta bakre vokalljud [ɤ/ə] är viktigt. Tänk ett dovt ljud mellan ’å’ och ’ö’ utan att runda läpparna.
Щ щ (Sht): Uttalas alltid som [ʃt], alltså ’sj’ + ’t’. Ex: още (mer/ännu) -> O-shte.
Й й (I kratko): Ett kort j-ljud, som i diftonger som край (slut) -> krai.
Ч, Ш, Ж: Uttalas som [tʃ] (tj), [ʃ] (sj), [ʒ] (tonande sj).
Vokaler: Är generellt klara och korta. Inga diftonger som i svenskan (förutom de med Й).
Palatalisering: Till skillnad från ryska är palatalisering (mjukgörning) av konsonanter före ’e’ och ’i’ mindre utpräglad eller saknas ofta.
Betoning: Är fri och betydelseskiljande (måste läras in för varje ord). Den markeras inte i skrift utom i ordböcker eller läromedel (ofta med akut accent ´). Ligger sällan på sista stavelsen.

Bulgariskt språk och kultur

Språket är en levande del av Bulgariens rika historia och kultur.

Kyrilliskans ursprung: Bulgariska riket under medeltiden (särskilt vid litterära skolorna i Preslav och Ohrid) spelade en central roll i utvecklingen och spridningen av det kyrilliska alfabetet och den fornkyrkoslaviska litteraturen.
Balkanspråkförbund: Bulgariskan delar vissa grammatiska drag (som suffigerad bestämd artikel och förlust av infinitiv) med andra språk på Balkan (makedonska, rumänska, albanska, grekiska), även om de inte är nära släkt.
Folklore och musik: Bulgarien har en rik folkmusiktradition med karakteristiska ojämna taktarter och speciella sångstilar (t.ex. ”Le Mystère des Voix Bulgares”).
Litteratur: Från medeltida religiösa texter till moderna författare som Ivan Vazov och Jordan Jovkov.

Inlärningstips

Närma dig bulgariskan med dessa råd:

Lär dig alfabetet snabbt: Det kyrilliska alfabetet är nyckeln och relativt lätt att lära sig då det är fonetiskt.
Dra nytta av grammatiken: Avsaknaden av kasus och infinitiv kan kännas befriande jämfört med andra slaviska språk. Fokusera på den bestämda artikeln istället.
Uttalet av Ъ och Щ: Lägg lite extra tid på dessa specifika ljud.
Betoning: Lyssna aktivt efter betoningen i ord och försök härma. Använd ordböcker som markerar betoning.
Använd resurser: Det finns gott om läroböcker, onlinekurser, appar och media (bulgarisk radio/TV online) för att lära sig bulgariska.

Exempeldialoger

Se hur ett enkelt samtal i Sofia kan låta.

Dialog 1: Enkel hälsning

Иван (Ivan): Здравей! Как си? (Hej! Hur mår du?)

Мария (Maria): Здравей! Добре съм, благодаря. А ти? (Hej! Jag mår bra, tack. Och du?)

Иван: И аз съм добре. Как се казваш? (Jag mår också bra. Vad heter du?)

Мария: Казвам се Мария. А ти? (Jag heter Maria. Och du?)

Иван: Аз съм Иван. Приятно ми е. (Jag är Ivan. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: Beställa kaffe

Клиент (Klient): Извинете! (Ursäkta!)

Сервитьор (Servitör): Моля? (Varsågod? / Ja?)

Клиент: Едно кафе, моля. (En kaffe, tack.)

Сервитьор: Със захар или без? (Med socker eller utan?)

Клиент: Без захар, благодаря. Колко струва? (Utan socker, tack. Hur mycket kostar det?)

Сервитьор: Три лева. (Tre lev.)

Клиент: Моля. (Varsågod [ger pengar].)

Сервитьор: Благодаря. Заповядайте. (Tack. Varsågod [serverar].)

Att utforska bulgariskan är att upptäcka ett unikt slaviskt språk med en rik historia och en levande nutid. Успех! (Framgång!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.