Bebisars gester kan förutsäga framtida språkkunskaper
Ny forskning visar ett tydligt samband mellan en familjs socioekonomiska status och ett spädbarns förmåga att gestikulera. Denna tidiga, ickeverbala kommunikation kan i sin tur ge en stark indikation på hur väl barnet kommer att utveckla sina språkkunskaper och sitt ordförråd senare i livet.
”Barn som använder gester för att kommunicera om många olika saker i sin omgivning har ett större ordförråd senare”, säger Meredith L. Rowe, en av forskarna bakom studien. ”Och vi kan se att barn från familjer med en högre socioekonomisk status använder fler gester.”
Studien bevisar dock inte ett direkt orsakssamband, det vill säga att barn från mindre gynnade familjer med nödvändighet utvecklar ett mer begränsat ordförråd på grund av att de använder färre gester. Forskarna betonar också att inte alla spädbarn följer det generella mönster som studien identifierat.
”Vi påstår inte att allt hänger på gesterna”, förtydligar Rowe, som är postdoktor vid Chicagos universitet. ”Men de kopplingar vi har upptäckt i studien hjälper oss att ringa in de faktorer som verkar ha störst betydelse för språkutvecklingen.”
Studiens genomförande och resultat
Även om gester inte får lika mycket uppmärksamhet som talade ord, utgör de en fundamental och effektiv form av kommunikation. Det är ett känt faktum att spädbarn börjar använda gester, som att peka, långt innan de kan forma sina första ord.
I den nya studien följde Rowe och hennes kollegor 50 barn från Chicago-området och deras familjer. Forskarna gjorde den första observationen när barnen var 14 månader gamla och en uppföljande mätning när barnen hade uppnått 4,5 års ålder. Vid det första tillfället videofilmades 90 minuter av normal interaktion mellan barn och föräldrar i hemmet. Vid det andra tillfället genomfördes tester för att mäta barnens ordförråd. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science.
Analysen visade att användningen av gester vid 14 månaders ålder hade ett starkt samband med storleken på ordförrådet vid 4,5 års ålder. Familjens inkomst och utbildningsnivå spelade också en avgörande roll. Under den första observationen använde barn från höginkomsthushåll i genomsnitt 24 olika gester, medan barn från låginkomsthushåll använde 13. När ordförrådet testades flera år senare fick barnen från höginkomstfamiljer i genomsnitt 117 poäng, jämfört med 93 poäng för gruppen från låginkomstfamiljer.
Möjliga förklaringar och konsekvenser
Spencer Kelly, en gestforskare och docent i psykologi vid Colgate University, menar att barn från mer privilegierade hushåll kan växa upp i hem med fler föremål som leksaker och böcker. Som ett resultat av detta ”skapas fler naturliga möjligheter för föräldrar och barn att använda gester när de talar om saker”.
En annan möjlig förklaring, enligt Kelly, är att föräldrar i dessa familjer kan ha mer tid för aktiviteter med sina barn. ”Mycket forskning har visat att denna typ av social interaktion hjälper barn att lära sig språk”, säger han.
Varför är då detta viktigt? ”Utöver vad barn och föräldrar säger med ord, är det de gör med sina händer en viktig pusselbit för barns språkutveckling”, förklarar Kelly. ”Dessa resultat stämmer väl överens med annan färsk forskning som visar att handgester förbättrar inlärning och minne i olika utbildningssammanhang, som när man ska lära sig nya matematiska koncept eller tillägna sig nya ord på ett främmande språk.”
Sammanfattningsvis verkar gester ha en direkt påverkan på ordförrådets utveckling, vilket i sin tur är en viktig indikator för framtida framgång i skolan, menar Rowe. ”Ett barn som hamnar på efterkälken med sitt ordförråd kan få svårt att senare komma ikapp sina jämnåriga.”
Nästa steg i forskningen, avslutar hon, blir att undersöka om man aktivt kan stärka barns ordförråd genom att uppmuntra och hjälpa dem att använda fler gester.
