Baskiska ord och fraser som är bra att kunna

Språkets ö: lär dig baskiska fraser – Europas språkliga mysterium

Baskiska (euskara) är ett språk som gäckar lingvister och fascinerar språkälskare världen över. Det är ett språkisolat, vilket innebär att det inte har några kända levande släktingar och inte tillhör den stora indoeuropeiska språkfamiljen som dominerar Europa (inklusive svenska, spanska och franska). Euskara talas av cirka 750 000 människor i Baskien (Euskal Herria), ett område som sträcker sig över gränsen mellan norra Spanien (Autonoma regionen Baskien och Navarra) och sydvästra Frankrike (franska Baskien). Språkets ursprung är okänt, men det tros vara en rest av de språk som talades i Västeuropa innan de indoeuropeiska språken anlände för tusentals år sedan.

Trots århundraden av kontakt med och tryck från mäktiga grannspråk har baskiskan överlevt och är idag ett levande språk med officiell status i de spanska regionerna, en rik kultur och en stark identitet. För svenskar som besöker det vackra och kulturellt särpräglade Baskien, eller som kommer i kontakt med basker i Sverige eller internationellt, kan även några enkla fraser på euskara vara en dörröppnare och ett tecken på respekt för Europas äldsta levande språk. Baskiska skrivs med det latinska alfabetet och standardvarianten (Euskara Batua) används i utbildning och media. Denna guide ger dig en introduktion till användbara fraser och språkets unika struktur.

Alfabet och skrift – latinskt med egna ljud

Modern standardbaskiska skrivs med en variant av det latinska alfabetet som är mycket fonetisk.

Alfabetet: Använder de flesta bokstäver från det vanliga latinska alfabetet. Bokstäverna C, Q, V, W, Y används normalt endast i lånord eller namn.
Fonetisk princip: Varje bokstav (eller digraf) motsvarar i stort sett alltid samma ljud, och varje ljud skrivs konsekvent på samma sätt.
Specifika baskiska ljud/bokstäver att notera:
- Sje-ljud: Baskiskan har tre distinkta sibilantljud som måste skiljas åt:
  - z: Tonlöst alveolar sibilant [s] (som svenskt ’s’ i ”sol”).
  - s: Tonlöst apikoalveolar sibilant [s̺] (uttalas med tungspetsen lite längre bak/uppåt än ’z’, låter ”tjockare”).
  - x: Tonlöst postalveolar sibilant [ʃ] (som svenskt ’sj’ i ”sjal”).
- Tje-ljud:
  - tz: Tonlös alveolar affrikata [ts] (som i ”vattents”).
  - ts: Tonlös apikoalveolar affrikata [ts̺] (med tungspetsen längre bak).
  - tx: Tonlös postalveolar affrikata [tʃ] (som svenskt ’tj’ i ”tjäna”).
- J: Uttalet varierar kraftigt mellan dialekter och positioner: [j] (som svenskt ’j’), [x] (som tyskt ’ach’), [ʝ] (tonande palatal frikativa), [ɟ] (tonande palatal klusil). I Batua ofta [j].
- H: Ofta stumt i de flesta dialekter idag (inklusive standard Batua), men uttalas [h] i nordöstra dialekter och var tidigare mer utbrett.
- ñ: Används sällan i Batua, motsvaras oftast av digrafen in.
- ll, dd: Palataliserade ljud [ʎ], [ɟ] (som spanskt ’ll’/’y’ och ibland ’dy’) förekommer i vissa dialekter och ord.

Dialekter och Standard (Euskara Batua)

Baskiskan har historiskt haft en betydande dialektal variation, ofta indelad i grupper som:

Biscayanska (västligast)
Gipuzkoanska (central)
Övre Navarriska
Nedre Navarriska
Lapurdiska
Zuberiska (östligast, i Frankrike, anses mest arkaisk)

För att främja enhetlig användning i utbildning, media och administration skapades under 1960-talet Euskara Batua (”Enad baskiska”). Batua baseras främst på de centrala dialekterna (särskilt gipuzkoanska) och fungerar idag som den officiella standardnormen, även om dialekterna fortfarande lever kvar i hög grad i talat språk.

Grundläggande hälsningar – så hälsar du på baskiska

Ett Kaixo! på gatan eller ett artigt Egun on – så inleder du dagen och möten på baskiska.

Hej (vanligast, informell/neutral) – Kaixo – KAI-sho (sh=sj)
God morgon – Egun on – e-GOON on
God dag (mer generell än Egun on) – Egun on används ofta hela dagen, men ibland Egun ona izan (”Ha en bra dag”)
God eftermiddag – Arratsalde on – a-rat-SAL-de on
God kväll / God natt – Gabon – ga-BON
Hejdå – Agur – a-GOOR
Vi ses! (”Till seendet!”) – Ikusi arte! – i-KU-si AR-te!
Vi ses imorgon! – Bihar arte! – bi-HAR AR-te!
Välkommen – Ongi etorri – ON-gi e-TOR-ri (rr=rullande r)

Artighet och respekt – nyckeln till baskisk kultur

Säg Eskerrik asko och mena det – artighetens byggstenar i Baskien.

Tack – Eskerrik asko – es-KER-rik AS-ko
Tusen tack – Mila esker – MI-la ES-ker
Varsågod / Ingen orsak (”Inte för det”) – Ez horregatik – es hor-re-GA-tik
Snälla / Vänligen – Mesedez – me-SE-des
Ursäkta / Förlåt – Barka(tu) – BAR-ka(-tu)
Varsågod (när man ger något, ”Här har du”) – Hemen duzu (artigt ’du’) / Hemen daukazu (mer formellt) – E-men DU-su / E-men dau-KA-su

Vanliga frågor och vardagsfraser

Zer moduz? är mer än bara ”hur mår du?” – lär dig nyckelfraserna för vardagssamtal.

Hur mår du? / Hur är läget? – Zer moduz? – ser MO-dus? (z=s)
Bra – Ondo – ON-do
Mycket bra – Oso ondo – O-so ON-do
Dåligt – Txarto – CHAR-to (tx=tj)
Inte så bra – Ez hain ondo – es hain ON-do
Och du? (artigt ’du’) – Eta zu? – e-ta SU?
Och du? (informellt ’du’) – Eta hi? – e-ta HI? (Används endast till nära vänner/familj!)
Vad är detta? – Zer da hau? – ser da AU? (au=au)
Var är …? (… finns) – Non dago …? – non DA-go …?
Vem är det? – Nor da? – nor da?
Varför? – Zergatik? – ser-GA-tik?
När? – Noiz? – nois? (z=s)
Hur? – Nola? – NO-la?

Introduktioner – presentera dig själv

Berätta vem du är (… naiz) och var du bor – presentera dig på baskiska. Artighetsformen zu (ni/du) med verbformen zara (ni/du är) är säkrast att använda.

Vad heter du? (artigt ’du’) – Nola deitzen zara? – NO-la DEI-tsen SA-ra? (ts=ts, z=s)
Vad heter du? (informellt ’du’, till man/kvinna) – Nola deitzen haiz? (m) / Nola deitzen naiz? (f) – NO-la DEI-tsen ais? / nais? (Används sällan till främlingar)
Jag är … / Jag heter … – … naiz – … nais
Var bor du? (artigt ’du’) – Non bizi zara? – non BI-si SA-ra?
Jag bor i Sverige – Suedian bizi naiz – swe-DI-an BI-si nais
Varifrån är du? (artigt ’du’) – Nongoa zara? – NON-go-a SA-ra?
Jag är från Sverige / jag är svensk – Suediarra naiz – swe-di-AR-ra nais (rr=rullande r)
Trevligt att träffas (artigt ’du’) – Pozten naiz zu ezagutzeaz / Urte askotarako! – POS-ten nais su e-sa-GU-tse-as / UR-te as-KO-ta-RA-ko! (andra frasen är vanlig vid första mötet, ”För många år!”)
Trevligt att träffas (enklare) – Plazer bat – pla-SER bat
Talar du baskiska? (artigt ’du’) – Euskaraz hitz egiten duzu? – eus-ka-RAZ hits e-GI-ten DU-su?
Jag talar lite baskiska – Pixka bat hitz egiten dut euskaraz – PISH-ka bat hits e-GI-ten dut eus-ka-RAS

Kunskap och förståelse

Viktiga fraser för att klargöra om du förstår eller behöver hjälp.

Jag förstår – Ulertzen dut – u-LER-tsen dut
Jag förstår inte – Ez dut ulertzen – es dut u-LER-tsen
Jag vet – Badakit – ba-DA-kit
Jag vet inte – Ez dakit – es DA-kit
Vad betyder detta? – Honek zer esan nahi du? – O-nek ser e-SAN na-HI du?
Kan ni upprepa, snälla? (artigt ’du’) – Errepika dezakezu, mesedez? – er-re-PI-ka de-SA-ke-su, me-SE-des?
Kan ni tala långsammare, snälla? (artigt ’du’) – Astiroago hitz egin dezakezu, mesedez? – as-ti-RO-a-go hits e-GIN de-SA-ke-su, me-SE-des?
Talar ni engelska? (artigt ’du’) – Ingelesez hitz egiten duzu? – in-ge-LE-ses hits e-GI-ten DU-su?

Känslor och tillstånd – så säger du hur du mår

Glad (pozik), trött (nekatuta), hungrig (gose) – uttryck dina behov och känslor. Hjälpverbet nago (jag befinner mig/är) används ofta för tillstånd.

Jag är glad – Pozik nago – PO-sik NA-go
Jag är ledsen – Triste nago – TRIS-te NA-go
Jag är trött – Nekatuta nago – ne-ka-TU-ta NA-go
Jag är hungrig (”Hunger är jag” / ”Hungrig befinner jag mig”) – Gose naiz / Goseak nago – GO-se nais / go-SE-ak NA-go
Jag är törstig (”Törst är jag” / ”Törstig befinner jag mig”) – Egarri naiz / Egarriak nago – e-GAR-ri nais / e-gar-RI-ak NA-go (rr=rullande r)
Jag är sjuk – Gaixo nago – GAI-sho NA-go
Jag fryser (”Kyla är jag” / ”Kall befinner jag mig”) – Hotz naiz / Hotzak nago – hots nais / HO-tsak NA-go
Jag är varm (”Värme är jag” / ”Varm befinner jag mig”) – Bero naiz / Beroak nago – BE-ro nais / be-RO-ak NA-go

Kärlek, vänskap och komplimanger

Visa värme med Maite zaitut (Jag älskar dig) och stärk vänskapsbanden (laguntasuna).

Jag älskar dig (artigt/plural ’dig’) – Maite zaitut – MAI-te SAI-tut
Jag tycker om dig (artigt/plural ’dig’) – Gustatzen zatzaizkit – gus-TA-tsen sat-SAIS-kit (komplicerad verbform!)
Du är vacker/söt/fin (artigt/plural ’du’) – Polita zara – po-LI-ta SA-ra
Du är snäll (artigt/plural ’du’) – Jatorra zara – ja-TOR-ra SA-ra (rr=rullande r)
Jag är din vän – Zure laguna naiz – SU-re la-GU-na nais
Jag tycker om att vara med dig – Zurekin egotea gustatzen zait – su-RE-kin e-GO-te-a gus-TA-tsen sait
Min vän – Nire laguna – NI-re la-GU-na
Pappa – Aita – AI-ta
Mamma – Ama – A-ma
Bror (till man / till kvinna) – Anaia / Neba – a-NAI-a / NE-ba
Syster (till man / till kvinna) – Arreba / Ahizpa – ar-RE-ba / a-HIS-pa (z=s)

Mat, dryck och restaurangfraser

Beställ vin (ardoa) eller vatten (ura) och beröm den goda maten (janari goxoa). Glöm inte de berömda pintxos!

Mat – Janaria – ja-NA-ri-a
Dryck – Edaria – e-DA-ri-a
Vatten – Ura – U-ra
Vin (rött / vitt / rosé) – Ardoa (beltza / zuria / gorria) – AR-do-a (BEL-tsa / SU-ri-a / gor-RI-a)
Öl – Garagardoa – ga-ra-GAR-do-a
Cider (mycket populärt) – Sagardoa – sa-GAR-do-a
Kaffe – Kafea – KA-fe-a
Mjölk – Esnea – ES-ne-a
Bröd – Ogia – O-gi-a
Kött – Haragia – ha-RA-gi-a
Fisk – Arraina – ar-RAI-na
Smårätter/Tapas (ofta på spett) – Pintxoak – PIN-cho-ak (tx=tj)
Det här är gott/utsökt – Hau goxoa da – au go-SHO-a da (x=sj)
Jag vill ha… – … nahi dut – … NA-hi dut
Ett glas vatten, tack – Ur baso bat, mesedez – ur BA-so bat, me-SE-des
Ett glas rödvin, tack – Ardo beltz baso bat, mesedez – AR-do belts BA-so bat, me-SE-des
Notan, tack – Kontua, mesedez – KON-tu-a me-SE-des
Smaklig måltid! – On egin! – on E-gin!

Shopping och marknadssamtal

Zenbat da? – frågan du behöver på marknaden (merkatua) eller i affären (denda).

Hur mycket kostar det? – Zenbat da? / Zenbat balio du? – SEN-bat da? / SEN-bat BA-li-o du?
Det är för dyrt – Garestiegia da – ga-res-ti-E-gi-a da
Det är billigt – Merkea da – MER-ke-a da
Var är marknaden? – Non dago merkatua? – non DA-go mer-KA-tu-a?
Var är affären? – Non dago denda? – non DA-go DEN-da?
Jag tittar bara – Begira nabil / Begiratzen ari naiz – be-GI-ra NA-bil / be-gi-RA-tsen A-ri nais
Jag vill köpa detta – Hau erosi nahi dut – au e-RO-si NA-hi dut
En annan, tack – Beste bat, mesedez – BES-te bat me-SE-des
Pengar – Dirua – DI-ru-a
Valuta – Euro – EU-ro

Siffror (1-10)

Baskiska siffror – grunden för att räkna.

1 – Bat – bat
2 – Bi – bi
3 – Hiru – I-ru
4 – Lau – lau
5 – Bost – bost
6 – Sei – sei
7 – Zazpi – SAS-pi (z=s)
8 – Zortzi – SOR-tsi (z=s)
9 – Bederatzi – be-de-RA-tsi
10 – Hamar – a-MAR

Högre tal bygger delvis på ett 20-talssystem: 11 = hamaika (10+1), 20 = hogei, 30 = hogeita hamar (20+10), 40 = berrogei (2*20).

Tid och dagar

Håll reda på tiden (denbora) och veckodagarna.

Nu – Orain – o-RAIN
Idag – Gaur – gaur
Imorgon – Bihar – bi-HAR
Igår – Atzo – A-tso (ts=ts)
Morgon – Goiz – gois (z=s)
Dag / Middagstid – Egun / Eguerdi – E-gun / e-GU-er-di
Eftermiddag – Arratsalde – a-rat-SAL-de
Kväll / Natt – Gau – gau
Måndag – Astelehen – as-te-LE-hen
Tisdag – Astearte – as-TE-ar-te
Onsdag – Asteazken – as-TE-as-ken (z=s)
Torsdag – Ostegun – os-TE-gun
Fredag – Ostiral – os-TI-ral
Lördag – Larunbat – la-RUN-bat
Söndag – Igande – i-GAN-de
Vad är klockan? – Zer ordu da? – ser OR-du da?

Småord och naturliga svar

Bai (Ja), Ez (Nej), Ados (Okej) – de korta orden som håller samtalet igång.

Ja – Bai – bai
Nej – Ez – es
Okej / Jag håller med – Ados / Ondo da – A-dos / ON-do da
Kanske – Agian / Beharbada – A-gi-an / be-har-BA-da
Verkligen? – Benetan? – be-NE-tan?
Bra! / Fint! – Ongi! – ON-gi!
Naturligtvis / Självklart – Jakina / Noski – ja-KI-na / NOS-ki

Grundläggande grammatik – Ergativitet och Agglutination

Baskiska är berömt för sin unika grammatik, som skiljer sig fundamentalt från indoeuropeiska språk.

Språkisolat: Har inga bevisade släktingar, varken levande eller döda.
Agglutinerande: Grammatiska relationer uttrycks genom att lägga till en rad olika suffix (ändelser) till ordstammar. Ett ord kan bli mycket långt.
Ergativt kasussystem: Detta är ett av de mest kända dragen. Till skillnad från svenska (nominativ-ackusativ) markerar baskiskan subjektet olika beroende på om verbet är transitivt (har ett objekt) eller intransitivt (saknar objekt):
- Absolutiv kasus (grundform): Används för subjektet till intransitiva verb OCH för det direkta objektet till transitiva verb.
- Ergativ kasus (ändelse -k efter vokal, -ek efter konsonant): Används för subjektet till transitiva verb.
Exempel: Gizona etorri da (Mannen[-Abs] kom[-Intr.Aux]). Gizonak liburua irakurri du (Mannen[-Erg] boken[-Abs] läste[-Tr.Aux]).
Många kasus: Förutom absolutiv och ergativ har baskiskan många andra kasus (ca 12-15) som markeras med suffix för att visa relationer som genitiv (ägande), dativ (indirekt objekt), och en rad lokativa kasus (i, på, till, från, mot etc.).
Polypersonellt verb: Verbet (ofta ett hjälpverb tillsammans med en huvudverbsform) böjs inte bara efter subjektet, utan kan också innehålla markörer för det direkta objektet och det indirekta objektet. En enda verbform kan alltså innehålla information om vem som gör vad med vem/vad och åt vem. Ex: dakarkit (jag-bär-den-till-dig).
Inget grammatiskt genus: Substantiv och pronomen har inget maskulinum/femininum.
Ordföljd: Relativt fri tack vare kasussystemet, men Subjekt-Objekt-Verb (SOV) är en vanlig grundordföljd.
Postpositioner: Används i stor utsträckning istället för prepositioner.

Uttalstips för svenskar

Baskiska är mycket fonetiskt, men några ljud kräver extra uppmärksamhet.

S/Z/X-distinktionen: Lägg energi på att höra och producera skillnaden mellan de tre s-ljuden: z [s] (som svenskt s), s [s̺] (med tungspetsen lite längre bak, ”tjockare”), x [ʃ] (som svenskt sj).
Ts/Tx-distinktionen: Likaså för affrikatorna: tz [ts], ts [ts̺], tx [tʃ] (tj).
J-ljudet: Kan variera, men i Batua ofta [j]. Lyssna på lokala talare.
Vokaler: De fem vokalerna a, e, i, o, u är klara och oftast korta. Undvik svenska diftongeringar.
R-ljuden: Skilj på enkelt r [ɾ] (flapp) och rullande rr [r].
Betoning: Varierar mellan dialekter. I Batua och centrala dialekter ligger den ofta på näst sista stavelsen, men andra mönster finns och den är inte lika starkt betydelseskiljande som i svenska.

Baskisk kultur och historia

Språket är en levande symbol för en av Europas äldsta kulturer.

Ursprungsmysterium: Språkets isolerade ställning har lett till många teorier om dess ursprung, men ingen har kunnat bevisas. Det representerar troligen en för-indoeuropeisk språklig kvarleva.
Historisk utbredning: Talades troligen över ett större område tidigare (Akvitanien).
Kulturella traditioner: Baskien är känt för sin unika gastronomi (pintxos, ciderhus), folkmusik och dans, lantliga sporter (herri kirolak) och improviserad sångpoesi (bertsolaritza).
Språkrevitalisering: Efter att ha varit undertryckt (särskilt under Franco-regimen i Spanien) har baskiskan genomgått en stark revitalisering sedan slutet av 1900-talet, med undervisning i skolor (ikastolak), användning i media och en standardisering genom Euskara Batua.

Inlärningstips

Ge dig i kast med Europas språkliga mysterium!

Fokusera på Batua: Standardbaskiska är den mest praktiska varianten att börja med, då den används i de flesta läromedel och officiella sammanhang.
Ergativitet och verb: Lägg tidigt fokus på att förstå det ergativa kasussystemet och hur verben kongruerar med flera argument. Detta är den största grammatiska tröskeln.
Lär dig suffixen: Eftersom språket är agglutinerande är det effektivt att lära sig vanliga kasus- och verbsuffix.
Uttalet är viktigt: Öva på s/z/x och ts/tx-distinktionerna.
Använd resurser: Det finns utmärkta online-resurser från baskiska institutioner (Euskaltzaindia, HABE), ordböcker (som Elhuyar), och språkkurser online.
Fördjupa dig i kulturen: Att lära sig om baskisk historia, musik och traditioner ger språkinlärningen mer kontext och motivation.

Exempeldialoger (Euskara Batua)

Se hur ett enkelt möte kan låta på Euskara.

Dialog 1: Enkel hälsning

Mikel: Kaixo! Zer moduz? (Hej! Hur är läget?)

Ane: Kaixo! Ondo, eskerrik asko. Eta zu? (Hej! Bra, tack. Och du?)

Mikel: Oso ondo. Mikel naiz. Zu, nola deitzen zara? (Mycket bra. Jag är Mikel. Du, vad heter du?)

Ane: Ni Ane naiz. Pozten naiz zu ezagutzeaz. (Jag är Ane. Trevligt att träffas.)

Mikel: Berdiñ! Nongoa zara? (Detsamma! Varifrån är du?)

Ane: Suediarra naiz. Eta zu? (Jag är svensk. Och du?)

Mikel: Ni hemengoa naiz, Bilbokoa. (Jag är härifrån, från Bilbao.)

Dialog 2: På ett café

Bezeroa (Kund): Kaixo! Kafe bat nahi nuke, mesedez. (Hej! Jag skulle vilja ha en kaffe, tack.)

Zerbitzaria (Servitör): Kaixo! Bakarrik ala esnearekin? (Hej! Svart eller med mjölk?)

Bezeroa: Esnearekin, mesedez. Zenbat da? (Med mjölk, tack. Hur mycket kostar det?)

Zerbitzaria: Euro bat eta berrogeita hamar. (En euro och femtio.)

Bezeroa: Hemen duzu. Eskerrik asko! (Varsågod [ger pengar]. Tack!)

Zerbitzaria: Ez horregatik. On egin! (Ingen orsak. Smaklig måltid/Njut!)

Att lära sig baskiska är en unik resa in i ett språk som trotsat oddsen och bär på Europas förhistoria. Zorte on! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.