Baluchiska ord och fraser som är bra att kunna

Från Quetta till Chabahar: lär dig baluchiska fraser som bygger broar

Baluchiska (بلوچی – Balōčī) är ett fascinerande nordvästiranskt språk, nära besläktat med kurdiska men distinkt från persiska (farsi/dari). Det talas av uppskattningsvis 8 till 10 miljoner människor i den vidsträckta och ofta otillgängliga regionen Balochistan, som delas mellan sydvästra Pakistan, sydöstra Iran och södra Afghanistan. Betydande baluchisktalande diasporagrupper finns även i Gulfstaterna, Turkmenistan och på andra håll i världen. Språket är bärare av en stark kulturell identitet och har en rik muntlig tradition av poesi, berättelser och sånger, även om en standardiserad skriftlig form och tillgången på läromedel är mer begränsad än för större språk i regionen.

För svenskar som kommer i kontakt med baluchisktalande, kanske genom arbete med nyanlända, resor i regionen (om säkerhetsläget tillåter), kulturellt utbyte eller personliga relationer, kan även grundläggande kunskaper i baluchiska vara oerhört värdefulla. Att möta någon med ett enkelt Salām och en fråga på deras eget språk visar respekt och kan öppna dörrar till djupare förståelse. Baluchiska skrivs oftast med en anpassad persisk-arabisk skrift. Denna guide ger en introduktion till användbara fraser och språkets struktur, med medvetenhet om den dialektala variationen.

Alfabet och skrift – persisk-arabiskt med anpassningar

Baluchiska skrivs idag nästan uteslutande med en modifierad version av det persisk-arabiska alfabetet.

Skrivriktning: Höger till vänster, liksom arabiska och persiska.
Grundalfabet: Använder de flesta bokstäver från det persiska alfabetet (som i sin tur bygger på det arabiska med tillägg för p, č, ž, g).
Baluchiska specialtecken: För att representera ljud unika för baluchiska, särskilt de retroflexa konsonanterna, används ofta specifika tecken (även om användningen inte är helt standardiserad):
- ٹ för retroflext ’ṭ’ [ʈ]
- ڈ för retroflext ’ḍ’ [ɖ]
- ڑ för retroflext ’ṛ’ [ɽ] (ett ”tjockt” r-ljud)
Ibland används även diakritiska tecken på befintliga bokstäver.
Vokalmarkering: Liksom i persiska och arabiska markeras korta vokaler (a, i, u) vanligtvis inte ut i skrift. Långa vokaler (ā, ē, ī, ō, ū) representeras med hjälp av bokstäverna Alif (ا), Ye (ی) och Wāw (و), ibland med extra diakritiska tecken. Att veta vilka korta vokaler som ska uttalas kräver att man lär sig ordet.
Ortografisk variation: Då det saknas en enda, allmänt accepterad standardortografi kan stavningen av ord variera mellan olika regioner, publikationer och författare.
Latinsk translitterering: För akademiska och pedagogiska ändamål används ofta olika system för att återge baluchiska med latinska bokstäver, vilket underlättar för den som inte behärskar den arabiska skriften. Denna guide använder ett förenklat system.

Dialekter – en språklig mosaik

Baluchiska är inte ett monolitiskt språk, utan består av flera dialektgrupper som kan skilja sig åt i uttal, ordförråd och viss grammatik. De huvudsakliga grupperna är:

Västbaluchiska (Rakhshani): Talas i västra pakistanska Balochistan, iranska Balochistan och södra Afghanistan. Anses ofta ha högst prestige och ligger ofta till grund för försök till skriftspråksstandardisering.
Östbaluchiska (Sulaimani): Talas främst i nordöstra pakistanska Balochistan och angränsande områden.
Sydbaluchiska (Makrani, Kechi): Talas längs Makran-kusten i Pakistan och Iran.

Denna guide försöker ge exempel som är relativt brett förståeliga, ofta med drag från västliga dialekter, men variation förekommer.

Grundläggande hälsningar – börja varje möte med respekt

Ett Salām och en fråga om välmående – inled dina möten på baluchiskt vis med värme och respekt.

Hej / Fred (mycket vanlig hälsning) – سلام – Salām – sa-LAAM
Hur mår du? – تو چون ائے؟ / حال تئی وشّ اِنت؟ – To čōn ay? / Hāl tayī wass int? – to CHOHN ai? / haal tai-II WASSH int? (”Hur är du?” / ”Är ditt tillstånd gott?”)
Jag mår bra – من وشّ آن – Min wass ān – min WASSH aan
Är allt bra? – خیر اِنت؟ – Khayr int? – KHAIR int? (kh = tyskt ach-ljud)
Ja, allt är bra – اوّءَ، خیر اِنت – Awwa, khayr int – AW-wa, KHAIR int
God morgon (Må din morgon vara god) – سُهب تئی وشّ بات – Suhb tayī wass bāt – SUHB tai-II WASSH baat
God kväll (Må din kväll vara god) – بِیگاه تئی وشّ بات – Bēgāh tayī wass bāt – bee-GAAH tai-II WASSH baat
Hej då / Må du vara väl – وشّ بات – Wass bāt – wass BAAT
(Avskedsfras/välgångsönskan) – خدایار بات – Hudāyār bāt – hu-daa-YAAR baat
Välkommen (Må du komma väl) – وشّ اَتکَئے – Wass atk’ay – wass at-KAY

Artighetsfraser – visa respekt och hövlighet

Visa din uppskattning med Minnatwār – en grundsten i baluchisk interaktion.

Tack – منّتوار – Minnatwār – min-nat-WAAR
Jag är tacksam – من منّتوار آن – Min minnatwār ān – min min-nat-WAAR aan
Snälla (Gör vänlighet) – مِهربانِ کن – Mihrbāni kan – mih-ra-baa-NI kan (Ofta underförstått, används mindre frekvent än i svenska)
Ursäkta / Förlåt – بَکش کن / ماپ کن – Baxš kan / Māp kan – bakhsh KAN / maap KAN
Ingen fara / Inga problem (”Det är ingen sak”) – هچ گپّے نهی – Hēč gappē nahī – heech GAP-pee na-HII
Varsågod (när man ger något, ”Ta”) – بِگِــر – Bigir – bi-GIR
Varsågod (svar på tack) – وشّ بئے – Wass bay – wass BAI (”Var väl”)

Vanliga frågor och vardagsfraser

Vad heter du (tayī nām čē int?)? Var bor du (tu kujāh nind ay?)? Fraser för att lära känna varandra.

Vad heter du? – تئی نام چے اِنت؟ – Tayī nām čē int? – tai-II NAAM chee INT?
Jag heter … – منی نام … اِنت – Minī nām … int – mi-NII NAAM … INT
Var bor du? – تو کجا نِند ئے؟ – Tu kujāh nind ay? – tu ku-JAAH nind AI?
Jag bor i Sverige – من سوئدءَ نِندان – Min Swēd-ā nindān – min SWED-aa NIN-daan
Varifrån är du? – تو کجاگہ ئے؟ – Tu kujāgah ay? – tu ku-jaa-GAH ai?
Jag är från Sverige / jag är svensk – من سوئدی آن – Min Swēdī ān – min swe-DII aan
Vad gör du (för arbete)? – تو چے کار کنئے؟ – Taw čē kār kanay? – taw chee KAAR ka-nai?
Jag är student – من طالِب عِلم آن – Min ṭālib ʿilm ān – min TAA-lib ’ilm aan (ṭ=retroflex t, ʿ=ayn)
Varför? – پرچا؟ – Parčā? – par-CHAA?
När? – کدی؟ – Kadi? – ka-DI?
Var? – کجا؟ – Kujāh? – ku-JAAH?
Vem? – کئے؟ – Kay? – kai?
Hur? – چون؟ – Čōn? – chohn?

Kunskap och förståelse

Att kunna säga om man förstår (sarpad an) eller inte är alltid bra.

Jag förstår – من سرپد آن – Min sarpad ān – min SAR-pad aan
Jag förstår inte – من سرپد نه آن – Min sarpad nah ān – min SAR-pad nah aan
Jag vet – من زانان – Min zānān – min ZAA-naan
Jag vet inte – من نزانان – Min nazānān – min NA-zaa-naan
Talar/kan du baluchiska? – تو بلوچی زانئے؟ – Tu Balōčī zānay? – tu ba-LO-chii ZAA-nai?
Ja, jag kan lite – اوّءَ، کمّے زانان – Awwa, kammē zānān – AW-wa, KAM-mee ZAA-naan
Vad betyder detta? – اےءِ مانا چے اِنت؟ – Ē-ay mānā čē int? – EE-ai maa-NAA chee INT?
Snälla, upprepa – پدا بِگوش – Padā biguš – pa-DAA bi-GUSH
Snälla, tala långsammare – آهِسته بگوش – Āhista biguš – AA-his-ta bi-GUSH

Vänskap, relationer och känslor

Uttryck vänskap (dōstī) och känslor på ett varmt och personligt sätt.

Jag är glad – من دلگوش آن / من وشّ آن – Min delgōš ān / Min wass ān – min del-GOOSH aan / min WASSH aan
Jag är ledsen – من گمگین آن / دلپروش آن – Min ghamgīn ān / dilprōš ān – min gham-GIIN aan / dil-PROOSH aan
Jag är trött – من مانداشت آن / من تکّی آن – Min māndāšt ān / Min takkī ān – min maan-DAASHT aan / min TAK-kii aan
Jag är arg – من هژمگین آن – Min hažmgīn ān – min HAZHM-giin aan
Du är min vän – تو منی دوست ائے – Tu minī dōst ay – tu mi-NII dohst ai
Jag tycker om/älskar dig – من تئوارا وش گِران – Min tawārā wass girān – min ta-WAA-raa WASSH gi-raan
Du är snäll – تو مِهربان ائے – Tu mihrbān ay – tu mihr-BAAN ai
Du är mycket vacker/snygg – تو باز وشّرنگ ائے – Tu bāz wasšrang ay – tu baaz wash-SHRANG ai
Jag saknar dig (”Jag har fallit i ditt minne”) – من پَ تئی یات ءَ کپتَگ آن – Min pa tayī yāt-a kaptag ān – min pa tai-II YAAT-a kap-TAG aan
Pappa – پِت – Pit – pit
Mamma – مات – Māt – maat
Bror – برات – Brāt – braat
Syster – گہار / گوار – Gwār – gwaar

Mat, dryck och vardagliga situationer

Fråga efter te (čāy) eller beröm maten (wādār int) vid måltiden, som ofta inkluderar nagan (bröd/mat).

Mat / Bröd – نگن – Nagan – NA-gan
Vatten – آپ – Āp – aap
Te – چای – Čāy – chaay
Mjölk – شیر – Šīr – shiir
Kött – گوشت – Gōšt – gohsht
Ris – برینج – Brinj – brinj
Grillat kött (speciellt lamm) – سجّی – Sajjī – saj-JII
Jag är hungrig – من شُدی آن – Min šudī ān – min shu-DII aan
Jag är törstig – من تُنّی آن – Min tunnī ān – min tun-NII aan
Finns det vatten? / Har ni vatten? – آپ هست؟ – Āp hast? – aap HAST?
Ge mig vatten, snälla – آپ دَئے – Āp dayē – aap da-YEE
Finns det te? / Har ni te? – چای هست؟ – Čāy hast? – chaay HAST?
Maten är (mycket) god – (اے) نگن باز وادار اِنت – (Ē) nagan bāz wādār int – (ee) NA-gan baaz waa-DAAR int
Jag vill äta – من وران – Min warān – min wa-RAAN
Jag vill dricka – من لۆٹان – Min lōṭān – min LOH-ṭaan (ṭ=retroflex t)

Shopping och priser

Förstå priset (čunt int?) och kanske pruta lite (kam k’anē?) på basaren (bāzār).

Hur mycket (är) det här? – اے چونت اِنت؟ – Ē čunt int? – ee CHUNT int?
Vad är priset på detta? – اےءِ بها چونت اِنت؟ – Ē-ay bahā čunt int? – EE-ai ba-HAA chunt INT?
Det är dyrt – باز گِران اِنت – Bāz girān int [persiskt lån] – baaz gi-RAAN int
Det är billigt – اَرزان اِنت – Arzān int [persiskt lån] – ar-ZAAN int
Kan du sänka (priset)? / Finns det rabatt? – کم کنئے؟ – Kam k’anē? – kam ka-NEE?
Jag tittar bara – من جُست چاران / پَ چارگ ءَ – Min just čārān / Pa čārag-a – min just chaa-RAAN / pa chaa-RAG-a
Jag vill köpa detta – من اےا گِران / اےا لۆٹان – Min ēā girān / Ēā lōṭān – min ee-AA gi-RAAN / ee-AA LOH-ṭaan

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på baluchiska.

1 – یک – Yak – yak
2 – دو – Dō – doh
3 – سے – Sē – see
4 – چار – Čār – chaar
5 – پنچ – Panč – panch
6 – شش – Šaš – shash
7 – هپت – Hapt – hapt
8 – هشت – Hašt – hasht
9 – نُه – Nō – noh
10 – ده – Dah – dah

Tid och dagar

Att hålla reda på tiden (waht eller sahāt).

Idag – مرچی / مروچی – Marōčī – ma-ROH-chii
Imorgon – باندا / بانگاه – Bāndā / Bāngāh – BAAN-daa / BAAN-gaah
Igår – زی – Zī – zii
Nu – نون / دوشی – Nūn / Dōšī – nuun / doh-SHII
Senare – پدَ – Padā – pa-DAA
Morgon – سُهب / صُبح – Suhb / Subḥ – suhb / subh
Mitt på dagen – نیمروچ – Nēmrōč – neem-ROHCH
Kväll – بیگاه – Bēgāh – bee-GAAH
Natt – شپ – Šap – shap
Dag – روچ – Rōč – rohch
Vecka – هپتگ – Haptag – hap-TAG
Månad – ماه – Māh – maah
År – سال – Sāl – saal
(Veckodagar lånas ofta från persiska/arabiska: Yakšambe, Dōšambe…)

Småord och naturliga reaktioner

Awwa (Ja), Nah (Nej), Rāstī? (Verkligen?) – de små orden som gör samtalet levande.

Ja – اوّءَ / هو – Awwa / Hō – AW-wa / hoh
Nej – نه / نē – Nah / Nē – nah / nee
Okej / Bra / Väl – وشّ – Wass – wassh
Kanske – شایَنت / شاید – Šāyant / Šāyad – shaa-YANT / SHAA-yad
Verkligen? – راستی؟ – Rāstī? – RAAS-tii?
Mycket bra / Mycket väl – باز وشّ – Bāz wass – baaz WASSH
(Kraftuttryck/bekräftelse) – والله – Walla [Lånord] – WAL-la

Grundläggande grammatik – SOV och Split-Ergativitet

Baluchiska, som nordvästiranskt språk, har en intressant grammatisk struktur.

Ordföljd: Den dominerande ordföljden är Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Min nagan warān (Jag mat äter) = Jag äter mat.
Split-Ergativitet: Ett utmärkande drag! Markeringen av subjekt och objekt, samt verbböjningen, skiljer sig åt mellan presenssystemet (nutid/framtid/pågående) och preteritumsystemet (dåtid/avslutad handling), särskilt för transitiva verb (verb som tar ett objekt).
- Presenssystem (Nominativ-Ackusativ): Subjektet står i nominativ, objektet i ackusativ/oblik, verbet kongruerar med subjektet (likt svenska).
- Preteritumsystem (Ergativ-Absolutiv): För transitiva verb står subjektet i oblikt kasus (agent), objektet i nominativ (patient), och verbet kongruerar ofta med objektet, inte subjektet. Detta är ett komplext system som skiljer sig från de flesta europeiska språk.
Kasus: Har ett kasussystem, typiskt med Nominativ (grundform), Ackusativ/Oblikt (för objekt och efter postpositioner) och Genitiv (för ägande, ofta med ändelsen -ay eller -ē).
Postpositioner: Används istället för prepositioner för att ange relationer som ’i’, ’på’, ’till’, ’från’. Ex: lōg-ā (hus-i/till = i/till huset), pit-ay sāngā (far-GEN med = med fadern).
Verb: Verb har olika stammar för presens och preteritum. Person och numerus markeras med ändelser.
Inget grammatiskt genus: Baluchiska saknar maskulinum/femininum.
Adjektiv: Placeras ofta efter substantivet, ibland med en länkad partikel -ēn.

Uttalstips för svenskar

Baluchiskans ljud kan vara ovana. Fokusera på dessa punkter:

Vokallängd: Skillnaden mellan långa vokaler (ā, ē, ī, ō, ū) och korta (a, i, u) är mycket viktig för betydelsen. Öva på att höra och producera längdskillnaden.
Retroflexa konsonanter (ṭ, ḍ, ṛ): Ljuden ٹ ṭ [ʈ], ڈ ḍ [ɖ], ڑ ṛ [ɽ] uttalas med tungspetsen böjd bakåt mot gommen. De låter ”tjockare” än svenska t, d, r. Detta är ett centralt drag i många sydasiatiska språk, inklusive baluchiska.
Uvulara konsonanter (gh, x): غ gh [ɣ] är ett skorrande ljud likt franskt R. خ x [χ] är som tyskt ’ach’-ljud.
Q (ﻕ): Om det används (från lånord), uttalas det som ett bakre K [q].
Betoning: Är inte lika starkt fixerad som i vissa språk, men ligger ofta på den första långa vokalen eller på en tung stavelse, sällan på den absolut sista stavelsen.

Baluchiskt språk och kultur

Språket är en vital del av baluchernas identitet och rika kulturarv.

Geografisk spridning: Talas över ett stort, strategiskt viktigt men ofta marginaliserat område i gränslandet mellan Iran, Pakistan och Afghanistan.
Oral tradition: Har en mycket stark muntlig tradition av episk poesi (šeyr), berättelser, sånger och ordspråk som traderats genom generationer.
Musik: Baluchisk folkmusik, ofta med instrument som suroz (stråkinstrument), damburag (luta) och flöjter, är en viktig del av kulturen.
Identitet: Språket är en central markör för baluchisk etnisk och nationell identitet.
Standardisering och status: Arbetet med att skapa en enhetlig skriftstandard och stärka språkets status i utbildning och media pågår, men försvåras av politiska och geografiska faktorer.

Inlärningstips

Att lära sig baluchiska kräver engagemang, då resurserna är begränsade.

Välj dialektfokus: På grund av variationen är det bra att tidigt försöka fokusera på en huvuddialekt (t.ex. västlig/Rakhshani).
Lär dig skriften: Att behärska den persisk-arabiska skriften med baluchiska anpassningar är nödvändigt för att läsa det mesta materialet.
Fokusera på uttalet: Lägg extra tid på vokallängd och de retroflexa konsonanterna (ṭ, ḍ, ṛ) – dessa är avgörande.
Sök resurser: Använd online-ordböcker, akademiska grammatikor (ofta på engelska), YouTube-kanaler med baluchisk musik eller nyheter, och webbplatser från baluchiska kulturorganisationer.
Hitta talare: Kontakt med modersmålstalare, t.ex. i diasporan eller online, är ovärderligt för att öva och få återkoppling.

Exempeldialoger

Se hur ett enkelt samtal kan låta på baluchiska.

Dialog 1: Enkel hälsning

Ahmed: سلام! تو چون ائے؟ (Salām! To čōn ay?) – Hej! Hur mår du?

Zainab: سلام! من وشّ آن، منّتوار. و تو؟ (Salām! Min wass an, minnatwār. Wa to?) – Hej! Jag mår bra, tack. Och du?

Ahmed: من هم وشّ آن. تئی نام چے اِنت؟ (Min ham wass an. Tayī nām čē int?) – Jag mår också bra. Vad heter du?

Zainab: منی نام زینب اِنت. (Minī nām Zaynab int.) – Jag heter Zainab.

Dialog 2: Fråga om ursprung

Ali: بکش کن، تو کجاگہ ئے؟ (Baxš kan, tu kujāgah ay?) – Ursäkta, varifrån är du?

Sara: من سوئدی آن. تو چطور؟ (Min Swēdī an. To čotor?) – Jag är svensk. Och du då?

Ali: من ایرانی آن، چه بلوچستان ءَ. (Min Irānī an, če Balōčistān-a.) – Jag är iranier, från Balochistan.

Sara: باز وشّ. (Bāz wass.) – Mycket bra/trevligt.

Att lära sig baluchiska är att upptäcka ett språk med djupa rötter och en stark koppling till sin region och sitt folk. Šār bāt! (Var framgångsrik!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.