Balinesiska ord och fraser som är bra att kunna

Om swastyastu! Din guide till Balis själ – fraser för svenska resenärer

Balinesiska (Basa Bali), det lokala och själfulla språket på den världsberömda ön Bali, talas av cirka 3 miljoner människor. Även om indonesiska (Bahasa Indonesia) är det officiella nationalspråket och fungerar som lingua franca, är balinesiskan djupt rotad i öns kultur, ceremonier och vardagsliv, särskilt utanför de största turistområdena. Som ett austronesiskt språk är det besläktat med indonesiska, malajiska och javanesiska, men har utvecklat sina egna unika drag, inte minst det komplexa systemet med artighetsnivåer.

För svenskar som besöker ”Gudarnas ö” – för dess stränder, andlighet, konst eller natur – kan mötet med det balinesiska språket vara en fascinerande upplevelse. Att kunna några enkla, och framför allt artiga, fraser på Basa Bali är inte bara praktiskt utan också ett kraftfullt sätt att visa respekt för den lokala kulturen och skapa varmare möten med öns invånare. Språket skrivs idag nästan uteslutande med latinska bokstäver enligt indonesisk modell. Denna guide introducerar dig till användbara uttryck och ger insikt i det viktiga systemet med artighetsnivåer, med fokus på former som är lämpliga för besökare att använda.

Artighetsnivåer (Anggah-ungguhing Basa) – Språkets hjärta

Det absolut viktigaste att förstå om balinesiskan är dess system av artighetsnivåer, kallat Anggah-ungguhing basa Bali. Detta system genomsyrar språket och innebär att valet av ord – särskilt pronomen, verb och vissa substantiv – beror på den sociala relationen mellan talaren och den tilltalade.

Faktorer som påverkar: Traditionellt har nivåerna styrts av social status och kasttillhörighet, men idag spelar även ålder, yrke, bekantskapsgrad och situationen stor roll. Man använder en högre nivå när man talar till någon man respekterar (äldre, personer med hög status, främlingar) och en lägre nivå till nära vänner, familj eller personer med lägre status (traditionellt sett).
Huvudnivåer:
- Basa Alus (Hög/Artig): Används i formella sammanhang och för att visa hög respekt. Den har undernivåer: Alus Singgih (används när man talar till någon med hög status), Alus Sor (används när man ödmjukt talar om sig själv i relation till någon med hög status), och Alus Madia (ett mellanting).
- Basa Madya (Mellanregister): Ett mer neutralt register, ofta en blandning av Alus och Andap, vanligt i många vardagliga men ändå respektfulla situationer.
- Basa Andap/Kasar (Låg/Informell/Familjär): Används mellan nära vänner, inom familjen och i mycket informella sammanhang. Att använda Kasar-ord till främlingar eller personer med högre status uppfattas som extremt oartigt och respektlöst.
Exempel på ordförrådsskillnader:
- ”Jag”: Tiang [Alus Sor] vs. Cang [Kasar]
- ”Du/Ni”: Ragane / Ida / Jerone [Alus Singgih] vs. Nyai / Cai [Kasar]
- ”Äta”: Ngajeng [Alus] vs. Neda [Madya] vs. Ngamah [Kasar]
- ”Hus”: Griya / Jero [Alus] vs. Umah [Andap/Kasar]
Råd till besökare: Som utlänning är det absolut säkrast och mest respektfullt att alltid sträva efter att använda Alus- eller Madya-former, särskilt pronomen som Tiang (jag) och Ragane (du/ni). Att använda Kasar-former är ett stort etikettsbrott. Ett mycket vanligt och säkert alternativ är att använda indonesiska fraser, vilket de flesta balineser förstår och ofta använder själva i kommunikation med turister eller personer från andra delar av Indonesien.

Denna guide fokuserar på Alus/Madya-former eller neutrala indonesiska alternativ där det är lämpligt.

Alfabet och skrift – Aksara Bali och latinska bokstäver

Balinesiskan har både ett traditionellt och ett modernt skriftsystem.

Aksara Bali (Balinesisk skrift): Ett vackert och komplext skriftsystem av indisk härkomst (Brahmi-familjen), nära besläktat med javanesisk skrift. Det är en abugida där konsonanter har en inherent vokal som modifieras med diakritiska tecken (pangangge). Det används idag främst för religiösa texter skrivna på palmblad (lontar), i ceremoniella sammanhang, konst och viss skyltning av kulturell betydelse.
Latinsk skrift (Tulisan Bali): I alla praktiska vardagssammanhang – skola, media, skyltar, kommunikation – används det latinska alfabetet. Stavningen följer i stort sett samma principer som för indonesiska, vilket gör det relativt lätt att lära sig uttala för den som kan läsa latinska bokstäver. Skriften är i hög grad fonetisk.

Grundläggande hälsningar och artigheter

Möt Bali med ett leende och rätt hälsning – från det ceremoniella Om swastyastu till det vardagliga Kenken kabare?.

Traditionell/formell hälsning – Om swastyastu – om swas-tyas-TU
Svar på traditionell hälsning – Swastyastu – swas-tyas-TU
Hur mår du/ni? (Mycket vanligt, indonesiska) – Apa kabar? [Indonesisk] – A-pa ka-BAR?
Hur är läget? (Vardagligt balinesiskt) – Kenken kabare? [Madya/Andap] – ken-KEN ka-ba-RE?
Hur mår du/ni? (Artigt balinesiskt) – Napi gatra? [Alus] – na-PI ga-TRA?
Jag mår bra (Artigt) – Tiang becik [Alus Sor] – ti-ang be-CHIK
Bra / Fint (Vardagligt svar) – Becik-becik [Madya/Andap] – be-CHIK be-CHIK
Bra (Indonesiska) – Baik [Indonesisk] – ba-IK
God morgon (Artigt) – Rahajeng semeng [Alus] – ra-ha-JENG se-MENG
God eftermiddag (Artigt) – Rahajeng sonten [Alus] – ra-ha-JENG son-TEN
God kväll/natt (Artigt) – Rahajeng wengi [Alus] – ra-ha-JENG we-NGI
Tack (Vanligt artigt) – Suksma [Alus/Madya] – SOOK-smə (ə=schwa)
Tack så mycket – Suksma banget [Alus/Madya] – SOOK-smə BA-nget
Hjärtligt tack (Mycket artigt) – Matur suksma [Alus] – ma-TUR SOOK-smə
Varsågod / Tack detsamma (Svar på tack) – Suksma mewali [Alus/Madya] – SOOK-smə mə-wa-LI
Varsågod / Det var så lite (Även indonesiska) – Sami sami [Neutral/Indonesisk] – SA-mi SA-mi
Hej då (Artigt) – Pamit / Ngiring pamit [Alus] – PA-mit / NGI-ring PA-mit (”Jag tar avsked”)

Artighetsfraser och användbara vardagsuttryck

Visa respekt med Nunas ampura (Ursäkta mig) och använd grundläggande ja/nej-ord på rätt nivå.

Ursäkta / Förlåt (Mycket vanligt, indonesiska) – Maaf [Indonesisk] – MA-af
Ursäkta mig (Mycket artigt balinesiskt) – Titiang nunas ampura [Alus Sor] – ti-TIANG nu-nas am-PU-ra
Snälla (när man ber om något, artigt) – Tiang nunas… [Alus Sor] – ti-ang NU-nas… (”Jag ber om…”)
Kan jag hjälpa till? (Indonesiska) – Ada yang bisa dibantu? [Indonesisk] – A-da yang BI-sa di-BAN-tu?
Ingen orsak / Ingen fara (Artigt) – Nenten wenten punapa-punapi [Alus] – nen-TEN wen-TEN pu-NA-pa pu-NA-pi (Lång form)
Ingen orsak / Ingen fara (Neutralt) – Nenten kenapi-napi [Madya] – nen-TEN ke-na-PI na-PI
Ingen fara / Det är lugnt (Vardagligt) – Sing kenken [Andap/Kasar] – sing KEN-ken (Undvik att använda till okända!)
Ja (Artigt) – Nggih [Alus/Madya] – ngeeh (som ett instämmande läte)
Ja (Mycket artigt) – Inggih [Alus] – ing-GIH
Nej / Inte (Artigt) – Nenten [Alus] – nen-TEN
Nej / Inte (Vardagligt) – Sing [Andap/Kasar] – sing
Det finns / Det är (Artigt) – Wenten [Alus] – WEN-ten
Det finns inte (Artigt) – Ten wenten [Alus] – ten WEN-ten (Kort för Nenten wenten)
Det finns / Det är (Vardagligt) – Ada [Andap/Kasar/Indonesisk] – A-da
Det finns inte (Vardagligt) – Sing ada [Andap/Kasar] – sing A-da

Vardagliga fraser du snabbt får nytta av

Fråga hur läget är eller berätta varifrån du kommer med dessa användbara uttryck, med fokus på det artiga registret.

Vad heter du/ni? (Artigt) – Sira pesengan ragane/idane? [Alus] – SI-ra pe-seng-AN ra-GA-ne/i-DA-ne? (Ragane/Ida = artigt ”du/ni”)
Jag heter… (Artigt) – Wastan tiang… [Alus Sor] – WAS-tan ti-ang… (Tiang = artigt ”jag”)
Varifrån är du/ni? (Artigt) – Ragane/Ida saking napi/dija? [Alus] – ra-GA-ne/i-DA-ne SA-king NA-pi/DI-ja? (”Ni från vad/var?”)
Jag kommer från Sverige (Artigt) – Tiang saking Swedia [Alus Sor] – ti-ang SA-king Swe-DI-a
Var bor du/ni? (Artigt) – Ragane/Ida meneng ring dija? [Alus] – ra-GA-ne/i-DA-ne me-NENG ring DI-ja?
Jag bor i… (Artigt) – Tiang meneng ring… [Alus Sor] – ti-ang me-NENG ring…
Vad? (Artigt / Vardagligt / Indonesiska) – Napi? / Apa? / Apa? – NA-pi? / A-pa? / A-pa?
Var? (Artigt / Vardagligt / Indonesiska) – Ring dija? / Kija? / Di mana? – ring DI-ja? / KI-ja? / di MA-na?
När? (Artigt / Vardagligt / Indonesiska) – Pidan? / Pidan? / Kapan? – PI-dan? / PI-dan? / KA-pan?
Vem? (Artigt / Vardagligt / Indonesiska) – Sira? / Nyen? / Siapa? – SI-ra? / nyen? / si-A-pa?
Hur? (Artigt / Vardagligt / Indonesiska) – Indik? / Kenken? / Bagaimana? – IN-dik? / KEN-ken? / ba-gai-MA-na?
Varför? (Artigt / Vardagligt / Indonesiska) – Santukan napi? / Ngudiang? / Kenapa? – san-TU-kan NA-pi? / ngu-DIANG? / ke-NA-pa?
Talar du/ni engelska? (Indonesiska) – Bisa bahasa Inggris? [Indonesisk] – BI-sa ba-HA-sa ING-gris?

Kunskap och förståelse

Att kommunicera handlar också om att förstå – och att kunna säga till när man inte gör det.

Jag förstår (Artigt) – Tiang ngerti [Alus Sor/Madya] – ti-ang NGER-ti
Jag förstår inte (Artigt) – Tiang ten ngerti [Alus Sor/Madya] – ti-ang ten NGER-ti
Jag vet (Artigt) – Tiang uning [Alus Sor] – ti-ang U-ning
Jag vet inte (Artigt) – Tiang ten uning [Alus Sor] – ti-ang ten U-ning
Kan ni upprepa, tack? (Artigt) – Dados ulati malih, suksma? [Alus] – DA-dos u-LA-ti MA-lih, sook-smə?
Kan ni tala långsammare, tack? (Artigt) – Dados kirangang volumenyane, suksma? [Alus] – DA-dos ki-rang-ANG vo-lu-men-YA-ne, sook-smə? (Mer bokstavligt: Kan volymen minskas?)

Uttryck för känslor och behov

Säg att du är trött (kenyel) eller hungrig (lapar) på ett artigt sätt genom att använda Tiang (jag).

Jag mår bra (Artigt) – Tiang becik [Alus Sor] – ti-ang be-CHIK
Jag är sjuk (Artigt) – Tiang gering [Alus Sor] – ti-ang ge-RING
Jag är trött (Artigt) – Tiang kenyel [Alus Sor/Madya] – ti-ang ke-NYEL
Jag är hungrig (Artigt) – Tiang lapar [Alus Sor/Madya] – ti-ang LA-par
Jag är törstig (Artigt) – Tiang bedak [Alus Sor/Madya] – ti-ang be-DAK
Jag vill ha vatten (Artigt ”jag”) – Tiang ngidih yeh [Alus Sor] – ti-ang NGI-dih yeh
Jag behöver hjälp (Artigt ”jag”) – Tiang perlu bantuan [Alus Sor, ind. lån] – ti-ang PER-lu ban-TU-an
Jag är glad (Artigt) – Tiang liang [Alus Sor/Madya] – ti-ang LI-ang
Jag är ledsen (Artigt) – Tiang sebet [Alus Sor/Madya] – ti-ang SE-bet

Kärlek, vänskap och relationer

Ord för att uttrycka värme och uppskattning på öns eget språk, med fokus på artigt register.

Jag älskar dig (Artigt ”jag” och ”du”) – Tiang tresna sareng ragane [Alus] – ti-ang TRES-na SA-reng ra-GA-ne
Jag tycker om dig (Artigt) – Tiang demen sareng ragane [Alus] – ti-ang DE-men SA-reng ra-GA-ne
Du är mycket snäll (Artigt ”du”) – Ragane becik pisan [Alus] – ra-GA-ne be-CHIK PI-san
Du är stilig/snygg (till man, artigt ”du”) – Ragane bagus [Alus] – ra-GA-ne ba-GUS
Du är vacker (till kvinna, artigt ”du”) – Ragane jegeg [Alus] – ra-GA-ne je-GEG
Min vän (neutralt) – Timpal tiange [Neutral] – TIM-pal TIANG-e
Jag älskar min familj (Artigt ”jag”) – Tiang tresna ring kulawarga / keluarga [Alus] – ti-ang TRES-na ring ku-la-WAR-ga / ke-lu-AR-ga (Keluarga från ind.)
Pappa – Bapa / Ajik [Neutral/Alus] – BA-pa / A-jik
Mamma – Mémé / Ibu [Neutral/Alus] – ME-me / I-bu (Ibu från ind.)
Äldre bror – Beli [Neutral] – BE-li
Äldre syster – Mbok [Neutral] – mbok
Yngre syskon – Adi [Neutral] – a-DI

Mat, dryck och restaurangsituationer

Beställ yeh (vatten) eller beröm den goda maten (ajengan jæn). Indonesiska ord är mycket vanliga här.

Mat (Artigt / Indonesiska) – Ajengan / Makanan – a-JENG-an / ma-KAN-an
Ris (Indonesiska/Balinesiska) – Nasi / Nasi – NA-si
Grönsaker – Jukut / Sayur [Balinesisk/Indonesisk] – JU-kut / SA-yur
Anka – Bebek [Indonesisk/Balinesiska] – BE-bek
Spädgris (helstekt) – Babi guling [Balinesisk] – BA-bi GU-ling
Vad är det här för mat? (Artigt) – Napi ajengan punika? [Alus] – NA-pi a-JENG-an pu-NI-ka?
Låt oss äta (Artigt) – Ngiring ngajeng / Ngajengang [Alus] – NGI-ring nga-JENG / nga-je-NGANG
Maten är utsökt (Artigt) – Ajengan puniki jæn pisan [Alus] – a-JENG-an pu-NI-ki JA-en PI-san
Är maten stark? (Artigt) – Ajengan punika pedes? [Alus] – a-JENG-an pu-NI-ka PE-des?
Inte stark, tack (Artigt ”inte”) – Nenten pedes, suksma [Alus] – nen-TEN PE-des, sook-smə
Vatten (Vardagligt / Artigt) – Yeh / Toya – yeh / TO-ya
Kaffe (Indonesiska) – Kopi – KO-pi
Te (Indonesiska) – Teh – teh
Notan, tack (Indonesiska) – Minta bon / Minta bill [Indonesisk] – MIN-ta bon / MIN-ta bil

Shopping och pengar

Fråga Regane kuda? och kanske pruta lite på marknaden (pasar).

Hur mycket kostar det? – Regane kuda? [Madya/Andap] – re-GA-ne KU-da?
Vad är priset? (Artigt) – Aji kuda niki? [Alus] – A-ji KU-da NI-ki?
Dyrt (Indonesiska) – Mahal [Indonesisk] – ma-HAL
Billigt (Indonesiska) – Murah [Indonesisk] – MU-rah
Kan jag få rabatt? (Artigt ”jag”) – Dados kirang? / Tiang ngidih diskon? [Alus/Madya] – DA-dos ki-RANG? / ti-ang NGI-dih DIS-kon?
För dyrt! (Indonesiska) – Terlalu mahal! [Indonesisk] – ter-LA-lu ma-HAL!
Jag tittar bara (Artigt ”jag”) – Tiang nyingakin manten [Alus Sor] – ti-ang nying-A-kin MAN-ten
Mycket bra! / Perfekt! – Becik pisan! [Alus] – be-CHIK PI-san!
Pengar (Artigt / Vardagligt) – Jinah / Pipis – JI-nah / PI-pis
Valuta – Rupiah [Indonesisk]
Marknad – Pasar [Indonesisk/Balinesisk] – PA-sar
Affär – Toko / Warung [Indonesisk/Balinesisk] – TO-ko / WA-rung (Warung = liten affär/matställe)

Siffror (1-10)

Balinesiska har egna räkneord, men de indonesiska siffrorna används mycket ofta, särskilt för priser.

1 – Siki / Besik [Balinesisk] / Satu [Indonesisk] – SI-ki / BE-sik / SA-tu
2 – Kalih / Dua [Balinesisk] / Dua [Indonesisk] – KA-lih / DU-a / DU-a
3 – Tiga / Telu [Balinesisk] / Tiga [Indonesisk] – TI-ga / TE-lu / TI-ga
4 – Papat [Balinesisk] / Empat [Indonesisk] – PA-pat / em-PAT
5 – Lima [Balinesisk/Indonesisk] – LI-ma
6 – Nem / Enam [Balinesisk] / Enam [Indonesisk] – nem / E-nam / E-nam
7 – Pitu [Balinesisk] / Tujuh [Indonesisk] – PI-tu / TU-juh
8 – Kutus [Balinesisk] / Delapan [Indonesisk] – KU-tus / de-LA-pan
9 – Sia / Sanga [Balinesisk] / Sembilan [Indonesisk] – SI-a / SA-nga / sem-BI-lan
10 – Dasa [Balinesisk] / Sepuluh [Indonesisk] – DA-sa / se-PU-luh

Tid och dagar

Håll reda på tiden från semeng (morgon) till peteng (kväll).

Nu – Mangkin [Alus] / Jani [Andap] – MANG-kin / JA-ni
Idag – Rahina mangkin [Alus] / Dina jani [Andap] – ra-HI-na MANG-kin / DI-na JA-ni
Imorgon – Benjang [Alus] / Buin mani [Andap] – BEN-jang / bu-in MA-ni
Igår – Dibi [Alus/Madya] – DI-bi
Morgon – Semeng [Alus/Madya] – SE-meng
Eftermiddag – Santen / Sanja [Alus/Madya] – SAN-ten / SAN-ja
Kväll / Natt – Wengi / Peteng [Alus/Madya/Andap] – WEN-gi / PE-teng
Vecka (Indonesiska) – Minggu – MING-gu
Månad – Bulan [Balinesisk/Indonesisk] – BU-lan
År – Warsa / Tahun [Balinesisk/Indonesisk] – WAR-sa / TA-hun
Söndag – Redite (från sanskrit)
Måndag – Soma (från sanskrit)
Tisdag – Anggara (från sanskrit)
Onsdag – Buda (från sanskrit)
Torsdag – Wraspati (från sanskrit)
Fredag – Sukra (från sanskrit)
Lördag – Saniscara (från sanskrit)
Vad är klockan? (Indonesiska) – Jam berapa? – jam be-RA-pa?

Småord, reaktioner och naturliga svar

Nggih eller nenten? Lär dig de korta orden för ja och nej i rätt sammanhang.

Ja (Artigt) – Nggih – ngeeh
Ja (Mycket artigt) – Inggih – ing-GIH
Nej / Inte (Artigt) – Nenten – nen-TEN
Nej / Inte (Vardagligt) – Sing [Andap/Kasar] – sing
Okej (Indonesiska) – Oke / Baik – o-KE / ba-IK
Kanske (Indonesiska) – Mungkin – MOONG-kin
Verkligen? (Indonesiska) – Benar? / Betul? – be-NAR? / be-TOOL?
Vad? (Artigt) – Napi? – NA-pi?
Var? (Artigt) – Ring dija? – ring DI-ja?
När? (Artigt) – Pidan? – PI-dan?

Grundläggande grammatik – SVO och artighetsnivåer

Balinesiskan delar grundläggande struktur med indonesiska men har sitt eget komplexa artighetssystem.

Austronesisk familj: Tillhör den malajo-polynesiska grenen, liksom indonesiska, malajiska, javanesiska, tagalog m.fl.
Ordföljd: Grundordföljden är oftast Subjekt-Verb-Objekt (SVO), precis som i svenskan och indonesiskan. Tiang ngajeng nasi (Jag äter ris).
Ingen tempusböjning: Verb böjs normalt inte för att markera dåtid, nutid eller framtid. Tidsaspekten uttrycks istället med tidsadverb (t.ex. dibi ’igår’, mangkin ’nu’, benjang ’imorgon’) eller kontexten.
Lexikal artighet: Den största grammatiska utmaningen är artighetssystemet (Anggah-ungguhing Basa) som främst påverkar ordvalet (lexikonet). Samma koncept har olika ord beroende på nivån (Alus, Madya, Andap). Detta gäller särskilt pronomen, vanliga verb, kroppsdelar och ägodelar.
Affix: Liksom indonesiska använder balinesiskan prefix och suffix för att bilda ord och modifiera betydelser (t.ex. verbprefix som ma-, nga-, -um-).
Negation: De vanligaste negationsorden är nenten/ten (Alus/Madya) och sing (Andap/Kasar), som placeras före verbet/adjektivet.
Frågepartiklar: Ja/nej-frågor kan ibland markeras med partikeln -ke.

Uttalstips för svenskar

Balinesiskt uttal är generellt ganska rakt på sak för svensktalande.

Vokaler: Är oftast klara och relativt öppna. Skilj mellan e [e] (som i ’se’) och ə [ə] (schwa, som i ’betala’). Även om båda ofta skrivs ’e’, uttalas schwa-ljudet kortare och mer centralt.
Konsonant C: Uttalas alltid som ’tj’ [tʃ].
Final K: Ett ’k’ i slutet av ett ord uttalas ofta som ett glottisstopp [ʔ] (ett litet ”klick” eller ”stopp” i halsen). Ex: becik [beʈʃiʔ].
Betoning: Ligger oftast på näst sista stavelsen, men är inte lika stark som i svenskan. Talet har ofta en ganska jämn rytm.
Tala lugnt: Att tala tydligt, lugnt och inte för högt uppfattas som artigt.

Balinesisk kultur och språk

Språket är en levande spegel av Balis unika kultur.

Balinesisk Hinduism (Agama Hindu Dharma): Majoriteten av balineserna är hinduer, och religionen genomsyrar alla aspekter av livet, inklusive språket (t.ex. hälsningar, ceremoniellt språk).
Konst och ceremonier: Bali är världsberömt för sin konst (dans, musik – särskilt gamelan, måleri, snideri) och sina otaliga färgstarka ceremonier och festivaler där språket spelar en viktig roll.
Tvåspråkighet: De flesta balineser är idag helt tvåspråkiga i balinesiska och indonesiska, och växlar mellan språken beroende på situation och samtalspartner. Engelska är också utbrett inom turismsektorn.
Lontar-manuskript: Den traditionella litteraturen och religiösa texter finns bevarade på palmbladsskrifter (lontar) skrivna med Aksara Bali.

Inlärningstips

Närma dig Basa Bali med respekt och nyfikenhet:

Respektera artighetsnivåerna: Detta är det absolut viktigaste. Använd alltid artiga former (Alus/Madya: Tiang, Ragane, Napi, Nenten, Suksma etc.) eller håll dig till indonesiska om du är osäker. Undvik Kasar-former helt mot okända.
Lär dig grundläggande indonesiska: Eftersom indonesiska är så utbrett och fungerar som ett neutralt alternativ, är det mycket praktiskt att kunna grunderna parallellt.
Fokusera på ordförråd: Grammatiken är relativt enkel jämfört med artighetssystemet. Lägg energi på att lära dig de artiga orden för vanliga koncept.
Lyssna aktivt: Försök höra skillnaden mellan de olika nivåerna när balineser talar med varandra (men härma inte låga former). Lyssna på balinesisk musik.
Le och var ödmjuk: Ett leende och en vilja att försöka uppskattas alltid, även om språket inte blir perfekt.

Exempeldialoger (Artigt register / Indonesiska)

Se hur ett artigt samtal kan låta på Bali, ofta med inslag av indonesiska.

Dialog 1: Artig hälsning

Turist: Om swastyastu. [Traditionell hälsning]

Balines: Swastyastu. Napi gatra? [Svar. Hur mår ni? – Alus]

Turist: Tiang becik, suksma. Ragane napi gatra? [Jag mår bra, tack. Och ni? – Alus]

Balines: Tiang becik taler, suksma. Saking napi ragane? [Jag mår också bra, tack. Varifrån är ni? – Alus]

Turist: Tiang saking Swedia. [Jag är från Sverige – Alus Sor]

Balines: Oh, Swedia! Becik pisan. [Oh, Sverige! Mycket bra. – Alus]

Dialog 2: Fråga om pris (med Indonesiska)

Turist: Maaf, ini berapa harganya? [Ursäkta, hur mycket kostar den här? – Indonesisk]

Säljare: Ini lima puluh ribu rupiah. [Den här är femtio tusen rupiah. – Indonesisk]

Turist: Oh, mahal. Bisa kurang sedikit? [Oj, dyrt. Kan det bli lite mindre? – Indonesisk]

Säljare: Nenten dados, niki pas. [Inte möjligt, detta är fast pris. – Balinesisk Alus/Madya]

Turist: Oke, baiklah. Suksma. [Okej, nåväl. Tack. – Indonesisk + Balinesisk]

Att lära sig och använda balinesiska fraser är ett underbart sätt att fördjupa din upplevelse av Balis unika kultur. Dumogi rahayu! (Må du vara välsignad!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.