Azerbajdzjanska ord och fraser som är bra att kunna

Eldens land talar: azerbajdzjanska pärlor för svenska öron

Azerbajdzjanska (Azərbaycan dili), ibland kallat azeriska eller azeri, är ett dynamiskt turkiskt språk som talas av omkring 30 miljoner människor. Det är officiellt språk i Azerbajdzjan och har en stor talargrupp i nordvästra Iran (Sydazerbajdzjan), samt mindre grupper i Georgien, Ryssland och Turkiet. Språket tillhör den oghuziska grenen av de turkiska språken, vilket gör det mycket nära besläktat med turkietturkiska – talare av de två språken kan ofta förstå varandra till stor del. Genom historien har azerbajdzjanskan också påverkats av persiska, arabiska och ryska, vilket berikat dess ordförråd.

För svenskar som kommer i kontakt med språket genom resor till den fascinerande Kaukasusregionen, i yrkeslivet, eller genom den azerbajdzjanska diasporan i Sverige, kan även grundläggande kunskaper i azerbajdzjanska vara en uppskattad gest och underlätta kommunikationen. I Republiken Azerbajdzjan används sedan 1991 ett anpassat latinskt alfabet, vilket gör insteget lättare för den som är van vid europeiska skriftsystem. Språkets struktur, präglad av vokalharmoni och agglutination, erbjuder en intressant inblick i den turkiska språkfamiljen. Denna guide fokuserar på användbara fraser och språkets uppbyggnad, baserat på standardvarianten i Azerbajdzjan.

Alfabet och skrift – latinskt med egna tecken

Den moderna azerbajdzjanskan i Azerbajdzjan skrivs med ett latinskt alfabet som består av 32 bokstäver. Det är i stort sett fonetiskt.

Alfabetet: A, B, C, Ç, D, E, Ə, F, G, Ğ, H, X, I, İ, J, K, Q, L, M, N, O, Ö, P, R, S, Ş, T, U, Ü, V, Y, Z.
Särskilda bokstäver för svenskar:
- Ə ə: Ett öppet främre ’ä’-ljud [æ], liknande ’a’ i engelska ”cat”.
- I ı: En bakre orundad vokal [ɯ], liknande turkiska ’ı’ eller ryskt ’ы’. Finns inte i svenskan, låter lite som ett ”stumt” i/u.
- İ i: Som svenskt ’i’. Viktigt att skilja från ’ı’.
- Ğ ğ: En tonande velar frikativa [ɣ], likt ett mjukt, skorrande ’g’. Förlänger ofta föregående vokal, särskilt i slutet av stavelser.
- Ç ç: Som svenskt ’tj’-ljud [tʃ].
- Ş ş: Som svenskt ’sj’-ljud [ʃ].
- X x: Som tyskt ’ach’-ljud [χ], en tonlös uvular frikativa.
- Q q: Som ett bakre ’g’-ljud [ɡ], men ofta mer uvulart [ɢ] än svenskt ’g’.
- Ö ö, Ü ü: Uttalas som på svenska/tyska.
- C c: Som engelskt ’j’ [dʒ] i ”judge”.
- J j: Som franskt ’j’ [ʒ] i ”journal” (tonande sch).
Historiska skriftbyten: Azerbajdzjanska har skrivits med persisk-arabisk skrift (används fortfarande i Iran), latinsk skrift (kort på 1920-30-talet), kyrillisk skrift (under Sovjettiden) och nu åter latinsk skrift i Republiken Azerbajdzjan.

Grundläggande hälsningar och artigheter

Säg Salam till nya bekantskaper och använd artiga fraser som Sabahınız xeyir – grunden för vänliga möten.

Hej – Salam – sa-LAM
God morgon – Sabahınız xeyir – sa-ba-hu-NUZ khe-YIR
God dag (vanligt, turkiskt lån) – Günaydın – gün-ay-DIN
God kväll – Axşamınız xeyir – akh-sha-mu-NUZ khe-YIR
God natt – Gecəniz xeyrə qalsın – ge-jä-NIZ khey-RÄ gal-SUN (”Må er natt förbli god”)
Välkommen! – Xoş gəlmişsiniz! – khosh gäl-mish-si-NIZ!
Hej då (informellt) – Hələlik – hä-lä-LIK (”För tillfället”)
Hej då / Tack (formellt, artigt) – Sağ olun – SAGH o-lun (”Var frisk/hel”)
Vi ses! – Görüşərik! – gö-rü-shä-RIK!
Tack – Təşəkkür edirəm – tä-shäk-KÜR e-di-räm
Tack så mycket – Çox sağ olun – chokh SAGH o-lun
Varsågod (när du ger/erbjuder; stig på; sitt ner) – Buyurun – BU-yu-run
Varsågod / Ingen orsak (svar på tack) – Dəyməz / Buyurun – däy-MÄZ / BU-yu-run
Snälla / Jag ber – Xahiş edirəm / Zəhmət olmasa – kha-HISH e-di-räm / zäh-mät OL-ma-sa
Ursäkta / Förlåt – Bağışlayın – ba-ghush-la-YUN (gh=skorrande g)
Ursäkta mig (för att få uppmärksamhet) – Üzr istəyirəm – üzr is-tä-yi-RÄM (”Jag ber om ursäkt”)
Inga problem – Problem deyil – pro-BLEM de-YIL

Vanliga frågor och enkla svar

Hur mår du? Vad heter du? De första stegen för att lära känna någon. Kom ihåg artighet: Siz = Ni/Du (formellt/plural), Sən = Du (informellt).

Hur mår ni? (formellt/plural) – Necəsiz? – ne-JÄ-siz?
Hur mår du? (informellt) – Necəsən? – ne-JÄ-sän?
Jag mår bra, tack – Yaxşıyam, təşəkkür edirəm – yakh-SHU-yam, tä-shäk-KÜR e-di-räm
Bra – Yaxşı – yakh-SHU
Dåligt – Pis – pis
Och ni? (formellt) – Bəs siz? / Siz necəsiz? – bäs siz? / siz ne-JÄ-siz?
Och du? (informellt) – Bəs sən? / Sən necəsən? – bäs sän? / sän ne-JÄ-sän?
Vad heter ni? – Adınız nədir? – a-du-NUZ NÄ-dir?
Vad heter du? – Adın nədir? – a-DUN NÄ-dir?
Jag heter … – Mənim adım …-dır/dir/dur/dür – mä-NIM a-DUM …-dur/dir/dur/dür (Ändelsen följer vokalharmoni)
Varifrån är ni? – Haradansınız? – ha-ra-dan-SU-nuz?
Varifrån är du? – Haradansan? – ha-ra-dan-SAN?
Jag är från Sverige – Mən İsveçdənəm – män is-vech-dä-NÄM
Var bor ni? – Harada yaşayırsınız? – ha-ra-DA ya-sha-yur-SU-nuz?
Trevligt att träffas – Çox şadam / Tanışlığımıza şadam – chokh sha-DAM / ta-nush-lu-u-mu-ZA sha-DAM (”Jag är mycket glad / Jag är glad över vår bekantskap”)
Varför? – Niyə? – ni-YÄ?
När? – Nə vaxt? – nä VAKHT? (kh=ach-ljud)
Var? – Harada? – ha-ra-DA?
Vem? – Kim? – kim?
Hur? – Necə? – ne-JÄ?
Vad? – Nə? – nä?

Kunskap och förståelse

Att kunna bekräfta att man förstår (başa düşürəm) eller be om förtydligande är viktigt.

Jag förstår – Başa düşürəm / Anlayıram – ba-SHA dü-shü-räm / an-la-YU-ram
Jag förstår inte – Başa düşmürəm / Anlamıram – ba-SHA düsh-mü-räm / an-LA-mu-ram
Jag vet – Bilirəm – bi-li-RÄM
Jag vet inte – Bilmirəm – BIL-mi-räm
Talar ni engelska? – İngiliscə bilirsiniz(mi)? – in-gi-lis-JÄ bi-lir-si-NIZ(-mi)?
Jag talar lite azerbajdzjanska – Mən bir az azərbaycanca danışıram – män bir az a-zär-bay-jan-JA da-nu-shu-RAM
Vad betyder detta? – Bu nə deməkdir? – bu nä de-MÄK-dir?
Kan ni upprepa, snälla? – Təkrar edə bilərsinizmi, zəhmət olmasa? – täk-RAR e-dä bi-lär-si-NIZ-mi, zäh-mät OL-ma-sa?
Kan ni tala långsammare, snälla? – Yavaş danışa bilərsinizmi, zəhmət olmasa? – ya-VASH da-nu-sha bi-lär-si-NIZ-mi, zäh-mät OL-ma-sa?

Vänskapliga fraser och småprat

Fördjupa samtalet genom att fråga om arbete, studier eller familj.

Vad jobbar ni med? – Nə işlə məşğulsunuz? / Nə iş görürsünüz? – nä ish-LÄ mäsh-ghul-su-NUZ? / nä ish gö-rür-sü-NÜZ?
Jag är student – Mən tələbəyəm – män tä-lä-BÄ-yäm
Jag är turist – Mən turistəm – män tu-RIS-täm
Har ni familj? – Ailəniz varmı? – a-i-lä-NIZ var-MU?
Jag är gift (man/kvinna) – Mən evliyəm – män ev-li-YÄM (samma form)
Jag har barn – Mənim uşaqlarım var – mä-NIM u-shakh-la-RUM var (kh=ach-ljud)

Uttryck för känslor och reaktioner

Glad (şad), ledsen (üzgün), hungrig (ac)? Sätt ord på dina känslor och behov.

Jag är glad – Sevinirəm / Şadam – se-vi-ni-RÄM / sha-DAM
Jag är ledsen – Üzgünəm / Kədərliyəm – üz-gü-NÄM / kä-där-li-YÄM
Jag är trött – Yorğunam – yor-ghu-NAM (gh=skorrande g)
Jag är hungrig – Acam / Mən acmışam – a-JAM / män aj-MU-sham
Jag är törstig – Susamışam – su-sa-mu-SHAM
Jag är sjuk – Xəstəyəm – khäs-TÄ-yäm (kh=ach-ljud)
Jag fryser – Mənə soyuqdur – mä-NÄ so-YUKH-dur (kh=ach-ljud)
Jag är varm – Mənə istidir – mä-NÄ is-TI-dir
Jag är arg – Əsəbiyəm / Hirslənmişəm – ä-sä-bi-YÄM / hirs-län-mi-SHÄM
Jag är rädd – Qorxuram – qor-khu-RAM (kh=ach-ljud)

Kärlek, vänskap och komplimanger

Uttryck värme och tillgivenhet med komplimanger och vänskapsord.

Jag älskar dig – Səni sevirəm – sä-NI se-vi-räm
Jag tycker om dig (”Min behaglighet kommer från dig”) – Səndən xoşum gəlir – sän-DÄN kho-SHUM gä-lir
Du är väldigt vacker/snygg – Sən çox gözəlsən – sän chokh gö-ZÄL-sän
Du är smart – Sən ağıllısan – sän a-ghul-LU-san (gh=skorrande g)
Ditt leende är vackert – Sənin gülüşün gözəldir – sä-NIN gü-lü-SHÜN gö-zäl-dir
Vi är vänner – Biz dostuq – biz dos-TUKH (kh=ach-ljud)
Min vän – Dostum – dos-TUM
Jag saknar dig (”Jag längtar efter dig”) – Sənin üçün darıxıram – sä-NIN ü-chün da-ru-khu-RAM (kh=ach-ljud)
Pappa – Ata – a-TA
Mamma – Ana – a-NA
Bror – Qardaş – qar-DASH
Syster – Bacı – ba-JU (j=dj)

Mat, dryck och restaurangfraser

Beställ te (çay) eller beröm maten (yemək) när du utforskar det smakrika azerbajdzjanska köket med rätter som plov och dolma.

Mat – Yemək – ye-MÄK
Bröd – Çörək – chö-RÄK (ch=tj)
Vatten – Su – su
Te – Çay – chay
Kaffe – Qəhvə / Kofe – qäh-VÄ / KO-fe
Kött – Ət – ät
Kyckling – Toyuq – to-YUKH (kh=ach-ljud)
Fisk – Balıq – ba-LUKH (kh=ach-ljud)
Pilaff (risrätt) – Plov / Aş – plov / ash
Fyllda grönsaker/vinblad – Dolma – dol-MA
Grillspett – Kabab / Şişlik – ka-BAB / shish-LIK
Vad är detta? – Bu nədir? – bu NÄ-dir?
Jag vill äta – Mən yemək istəyirəm – män ye-MÄK is-tä-yi-räm
Jag vill dricka – Mən içmək istəyirəm – män ich-MÄK is-tä-yi-räm (ch=tj)
Det är jättegott – Çox dadlıdır – chokh dad-LU-dur
Smaklig måltid! – Nuş olsun! – nush ol-SUN!
Notan, tack (”Hämta räkningen, om det inte är besvär”) – Hesabı gətirin, zəhmət olmasa – he-sa-BU gä-ti-rin, zäh-mät ol-ma-sa

Shopping och pengar

Fråga Neçəyədir? (Vad kostar det?) och förstå svaret när du handlar på basaren eller i butiken.

Hur mycket kostar det? – Bu neçəyədir? – bu ne-chä-YÄ-dir? (ch=tj)
Det är (för) dyrt – (Bu) çox bahadır – (bu) chokh ba-HA-dur
Det är billigt – (Bu) ucuzdur – (bu) u-JUZ-dur (j=dj)
Har ni…? – Sizdə … varmı? – siz-DÄ … var-MU?
Jag bara tittar – Yalnız baxıram – YAL-nuz ba-khu-ram (kh=ach-ljud)
Jag vill köpa detta – Mən bunu almaq istəyirəm – män bu-NU al-MAKH is-tä-yi-räm
Pengar – Pul – pul
Kreditkort – Kredit kartı – kre-DIT kar-TU
Valuta (Azerbajdzjan) – Manat – ma-NAT

Siffror (1-10)

Grundläggande räkneord på azerbajdzjanska.

1 – Bir – bir
2 – İki – i-KI
3 – Üç – üch (ch=tj)
4 – Dörd – dörd
5 – Beş – besh
6 – Altı – al-TU
7 – Yeddi – yed-DI
8 – Səkkiz – säk-KIZ
9 – Doqquz – doq-QUZ (q=g-liknande)
10 – On – on

Högre tal: 11 = on bir, 20 = iyirmi, 30 = otuz, 100 = yüz, 1000 = min.

Tid och dagar

Håll koll på vaxt (tid) och veckodagarna.

Nu – İndi – in-DI
Idag – Bugün – bü-GÜN
Imorgon – Sabah – sa-BAH
Igår – Dünən – dü-NÄN
Morgon – Səhər – sä-HÄR
Dag / Middagstid – Gün / Günorta – gün / gün-or-TA
Kväll – Axşam – akh-SHAM
Natt – Gecə – ge-JÄ
Måndag – Bazar ertəsi – ba-ZAR er-tä-si
Tisdag – Çərşənbə axşamı – chär-shän-BÄ akh-sha-mu
Onsdag – Çərşənbə – chär-shän-BÄ
Torsdag – Cümə axşamı – jü-MÄ akh-sha-mu (j=dj)
Fredag – Cümə – jü-MÄ
Lördag – Şənbə – shäm-BÄ
Söndag – Bazar – ba-ZAR
Vad är klockan? – Saat neçədir? – sa-AT ne-chä-dir?

Småord och vanliga reaktioner

Bəli (Ja), Xeyr (Nej), Yaxşı (Okej) – de korta orden som får konversationen att flyta.

Ja – Bəli – BÄ-li (formellt) / Hə (Hä – informellt)
Nej – Xeyr – kheyir (formellt) / Yox (Yokh – informellt)
Okej / Bra – Yaxşı – yakh-SHU
Kanske – Bəlkə – BÄL-kä
Verkligen? – Həqiqətən? / Doğrudan? – hä-qi-qä-TÄN? / dogh-ru-DAN?
Fantastiskt! / Utmärkt! – Əla! – Ä-LA!
Naturligtvis / Självklart – Əlbəttə – äl-bät-TÄ

Grundläggande grammatik – vokalharmoni och agglutination

Azerbajdzjanska är ett typiskt turkiskt språk med två mycket centrala principer: agglutination och vokalharmoni.

Agglutination: Istället för att böja ord genom inre förändringar (som i svenska) eller ha många småord, lägger azerbajdzjanskan till en rad olika suffix (ändelser) till en ordrot för att markera grammatiska funktioner som plural, kasus, tempus, person etc. Ett ord kan ha många suffix efter varandra. Ex: ev (hus) -> evlər (hus, pl) -> evlərdə (i husen) -> evlərdəki (den/det som är i husen).
Vokalharmoni: Detta är nyckeln till agglutinationen! Vokalerna i suffixen anpassar sig efter vokalerna i ordstammen (eller föregående suffix). Det finns två huvudtyper:
- Främre/Bakre harmoni (Palatal): Om stammens sista vokal är främre (e, ə, i, ö, ü), ska suffixets vokal också vara främre (oftast e/ə eller i/ü). Om stammens sista vokal är bakre (a, ı, o, u), ska suffixets vokal vara bakre (oftast a/ı eller u). Ex: pluraländelsen är -lar (efter bakre vokal) eller -lər (efter främre vokal): kitab -> kitablar (böcker), ev -> evlər (hus).
- Rundad/Orundad harmoni (Labial): Vissa suffix påverkas också av om stammens vokal är rundad (o, u, ö, ü) eller orundad (a, ı, e, ə, i).
Att förstå vokalharmonireglerna är avgörande för att kunna bilda korrekta ordformer.
Ordföljd: Den grundläggande och vanligaste ordföljden är Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Mən kitabı oxuyuram (Jag boken läser) = Jag läser boken.
Kasus: Substantiv böjs i sex kasus genom suffix (som följer vokalharmoni): nominativ (grundform), genitiv (ägande, -ın/in/un/ün), dativ (riktning/till, -a/ə), ackusativ (direkt objekt, -ı/i/u/ü), lokativ (plats/i/på, -da/də), ablativ (från, -dan/dən).
Inget grammatiskt genus: Azerbajdzjanska skiljer inte på han/hon/den/det grammatiskt. Pronomenet o betyder ’han’, ’hon’, ’den’, ’det’.
Verb: Verb böjs med suffix för person, numerus, tempus (presens, dåtid, futurum etc.), aspekt och modus. Verbstammen placeras först, följt av olika grammatiska suffix.
Postpositioner: Används ofta istället för prepositioner för att uttrycka relationer (t.ex. üçün ’för’, ilə ’med’, kimi ’som’).

Uttalstips för svenskar

Få till den rätta klangen genom att fokusera på vokalerna och några speciella konsonanter.

Vokalerna ə och ı: Öva på det öppna ä-ljudet Ə ə [æ] (som i eng. ”cat”) och det bakre orundade I ı [ɯ] (likt turkiskt ı, ett ”stumt” i/u-ljud). Skillnaden mellan i och ı är viktig.
Ğ ğ: Detta är en mjuk, tonande velar frikativa [ɣ]. Den kan låta som ett skorrande g, men ofta förlänger eller påverkar den bara klangen hos föregående vokal, särskilt mellan vokaler eller i slutet av ord. Ex: sağ ol [saː ol].
X x: Ett tonlöst uvulart/velart frikativt ljud [χ], som tyskt ’ach’ eller spanskt ’j’.
Q q: Ett bakre g-ljud [ɡ ~ ɢ], ofta längre bak i munnen än svenskt ’g’.
Ç ç och Ş ş: Som svenskt ’tj’ [tʃ] respektive ’sj’ [ʃ].
C c och J j: Som engelskt ’j’ [dʒ] respektive franskt ’j’ [ʒ] (tonande sch).
Vokalharmoni i praktiken: Lyssna på hur vokalerna i suffixen ”matchar” vokalerna i stammen. Detta ger språket dess flytande karaktär.
Betoning: Ligger oftast på den sista stavelsen i ordet, vilket skiljer sig från många europeiska språk.

Azerbajdzjanskt språk och kultur

Språket är en levande del av Azerbajdzjans rika kultur och historia.

Turkisk språkfamilj: Förståelse för azerbajdzjanska öppnar dörrar till andra turkiska språk som turkietturkiska, turkmeniska och uzbekiska.
Nord och Syd: Det finns skillnader mellan nordazerbajdzjanska (i Azerbajdzjan, latinskt alfabet, mer ryskt inflytande) och sydazerbajdzjanska (i Iran, arabiskt alfabet, mer persiskt inflytande), men de är i hög grad ömsesidigt begripliga.
Mugham: En högt utvecklad traditionell musikform med komplexa melodier och improvisation, ofta med texter från klassisk azerbajdzjansk och persisk poesi.
Poesi och Litteratur: En rik litterär tradition med klassiska poeter som Nizami Ganjavi (som skrev på persiska men är en nationalsymbol) och Fuzuli, samt moderna författare.
Konsthantverk: Azerbajdzjan är känt för sina vackra mattor med intrikata mönster och starka färger.
”Eldens land”: Smeknamnet kommer från historiska zoroastriska eldtempel och landets naturgasreserver.

Inlärningstips

Ge dig i kast med azerbajdzjanska med dessa råd:

Behärska Vokalharmoni: Detta är den absolut viktigaste grammatiska principen att förstå och öva på från början.
Förstå Agglutination: Lär dig känna igen och använda de vanligaste suffixen för plural, kasus och verb.
Dra nytta av turkiska: Om du kan turkietturkiska har du en enorm fördel, men var medveten om skillnaderna i uttal och vissa ord.
Använd latinska alfabetet: Skriften är en stor fördel jämfört med arabisk eller kyrillisk skrift.
Lyssna mycket: Hitta azerbajdzjansk musik (pop, mugham, folkmusik), radio, TV-program eller filmer online för att vänja örat.
Hitta resurser: Det finns onlineordböcker, appar (t.ex. uTalk, Memrise kan ha kurser), YouTube-kanaler och webbplatser för att lära sig azerbajdzjanska.

Exempeldialoger

Se hur hälsningar och frågor låter i två enkla vardagssamtal.

Dialog 1: Enkel hälsning

Aysel: Salam! Necəsiniz? (Hej! Hur mår ni?)

Elnur: Salam! Yaxşıyam, təşəkkür edirəm. Bəs siz? (Hej! Jag mår bra, tack. Och ni?)

Aysel: Mən də yaxşıyam. Adınız nədir? (Jag mår också bra. Vad heter ni?)

Elnur: Mənim adım Elnurdur. Sizin adınız? (Jag heter Elnur. Ert namn?)

Aysel: Mənim adım Ayseldir. Tanışlığımıza şadam. (Jag heter Aysel. Trevligt att träffas.)

Dialog 2: Beställa te

Kund: Bağışlayın! Bizə iki çay gətirin, zəhmət olmasa. (Ursäkta! Hämta två te till oss, tack.)

Servitör: Buyurun. Başqa nə istəyirsiniz? (Varsågod. Vad mer önskar ni?)

Kund: Hələlik heç nə, təşəkkür edirəm. Hesabı verə bilərsinizmi? (Inget för tillfället, tack. Kan ni ge notan?)

Servitör: Əlbəttə. Buyurun. (Självklart. Varsågod.)

Kund: Çox sağ olun. (Tack så mycket.)

Att utforska azerbajdzjanska är att upptäcka ett språk rikt på historia, kultur och melodisk klang. Uğurlar! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.