Vi har alltid fascinerats av de ljud som delfinerna använder under vattnet och nu har brittiska och amerikanska forskare lyckats sprida ljus över detta fenomen genom att skapa de första högupplösta bilderna av dessa märkliga och underbara ljud. De åstadkom detta genombrott med hjälp av ett CymaScope, ett nyskapande instrument som avslöjar detaljerade strukturer i ljud.
Genom att använda HD-ljudinspelningar av de marina däggdjuren, lyckades forskarteamet fastställa ljudens arkitektur bildmässigt. Den brittiska akustikingenjören John Stuart Reid och den amerikanska delfinforskaren Jack Kassewitz, som ledde projektet, sade att de avbildade ljuden bär namnet ’CymaGlyphs’ (ung. ’CymaGlyfer’). Enligt forskarna bör CymaGlyphs utgöra grunden för delfinspråkets lexikon, eftersom varje delfin-’bildord’ representeras av ett individuellt mönster.
De flesta forskare har under årens lopp stött teorin att eftersom vissa ljud som alstras av delfiner representerar språk, gör ljudets komplexitet dem svåra att analysera. Tidigare försök att bildmässigt framställa ljud som alstras av valar och delfiner resulterade i relativt okomplicerade grafer som visade frekvens och amplitud.
CymaScope fångar de faktiska ljudvibrationerna som avges i delfinens naturliga miljö, berättar teamet, vilket möjliggör att komplexa visuella detaljer från delfinljud kan representeras bildmässigt för första gången.
Val- och delfinforskare har gjort antagandet att delfiner har ‘utvecklat förmågan att översätta dimensionell information från deras ultraljud för eko-lokalisering’. Det som CymaScope gör är att visualisera de dimensionella strukturerna inom ett ljud, berättar teamet.
Kassewitz, som också leder projektet SpeakDolphin.com i Florida, USA, säger: ‘Det finns starka bevis på att delfiner har förmågan att ”se” med ljud, på samma sätt som människor använder ultraljud för att se ett foster i livmodern. CymaScope ger oss en första inblick i vad delfiner kanske ”ser” med sina ljud.’
Reid förklarade att ljud färdas i expanderande holografiska bubblor och käglor, inte i vågor som de flesta människor tror. ‘När ljudbubblor eller käglor interagerar med ett membran, ger ljudvibrationen ett avtryck på dess yta och bildar en CymaGlyph, ett repeterbart energimönster’, berättar forskaren. ‘CymaScope använder vattnets ytspänning som ett membran eftersom vatten reagerar snabbt och har förmågan att avslöja invecklade strukturer inom ljudbilden. Dessa små detaljer kan fångas med hjälp av en kamera.
Enligt resultaten liknar CymaGlyph-möstren det som delfinerna uppfattar från sina egna återvändande ljudkäglor och från ljudkäglorna från andra delfiner.
‘Tekniken har likheter med dechiffreringen av egyptiska hieroglyfer’, förklarar Reid. ’Jean-François Champollion och Thomas Young använde Rosetta-stenen för att upptäcka nyckelelement för nybörjarordboken som gjorde det möjligt att dechiffrera det egyptiska språket’, lägger han till. ‘Cymaglyferna’ som produceras på CymaScope kan liknas vid hieroglyferna på Rosetta-stenen. Nu när delfinernas pip, klickljud och visslingar kan konverteras till CymaClyphs, har vi ett viktigt verktyg för att kunna dechiffrera deras betydelse.’
Som en följd av denna nydanande upptäckt, berättar Kassewitz att en serie olika experiment kommer att genomföras att spela in ljud från delfiner med en rad olika föremål som mål. ‘Delfiner är kapabla att avge komplicerade ljud som går långt bortom den mänskliga hörförmågan’, säger han. ‘Nya framsteg inom tekniken för inspelning av höga frekvenser har gjort det möjligt för oss att fånga en högra detaljrikedom i delfinljud än någonsin tidigare’.
