Assamesiska ord och fraser som är bra att kunna

Assamesiska uttryck och fraser som svenskar kan ha glädje av att kunna

Assamesiska (অসমীয়া – Ôxômiya) är ett vackert och historierikt indoariskt språk som är det officiella språket i delstaten Assam i nordöstra Indien, en region känd för sina teplantager, rika djurliv och den mäktiga Brahmaputrafloden. Språket talas som modersmål av cirka 15 miljoner människor och har en lång litterär tradition som sträcker sig tillbaka till medeltiden, med tidiga religiösa texter och senare verk av inflytelserika författare och poeter som Srimanta Sankardev. Assamesiska är nära besläktat med bengali och oriya, men har utvecklat sina egna unika fonetiska och grammatiska drag.

För svenskar som reser till det natursköna Assam, arbetar med regionala projekt, har kontakter med den assamesiska diasporan eller helt enkelt är nyfikna på Indiens enorma språkliga mångfald, kan kunskaper i assamesiska vara en givande upplevelse. Språket skrivs med en egen variant av Eastern Nagari-skriften och uttalet bjuder på några intressanta särdrag, som det karakteristiska ’x’-ljudet. Att kunna hälsa med ett artigt Namaskār eller fråga Ki khôbôr? (Hur är läget?) visar respekt och öppnar dörrar till den lokala kulturen. Denna guide ger en introduktion till användbara fraser och språkets struktur.

Alfabet och skrift: Eastern Nagari (Ôxômiya Lipi)

Assamesiska skrivs med অসমীয়া লিপি (Ôxômiya Lipi), en variant av Eastern Nagari-skriften som även används för bengali och andra språk i regionen, men med några unika bokstäver och uttalskonventioner.

Ursprung: Utvecklad från den uråldriga Brahmiskriften via senare skriftsystem som Gupta och Siddham.
Typ: En abugida, där varje grundläggande konsonanttecken har en inherent (medföljande) vokal, oftast ô [ɔ] eller o [o] i assamesiska.
Skrivriktning: Vänster till höger, med den karakteristiska horisontella topplinjen (matra) som binder samman tecknen i ett ord.
Vokalmarkering: Andra vokaler än den inherenta markeras med diakritiska tecken (swôrô sihnô) som placeras runt konsonanten. Självständiga vokaltecken används när en vokal inleder ett ord.
Unika assamesiska bokstäver: Även om skriftsystemet liknar bengaliskt, har assamesiska egna bokstäver för vissa ljud, främst ৰ (rô – uttalas oftast som /ɹ/ eller /w/) och ৱ (wô – uttalas som /w/ eller /β/). Bokstaven ক্ষ representerar kṣa (uttalas ofta khyô).
Konsonantkluster (Juktaxôr): Liksom i andra Indic-skrifter bildas ofta ligaturer eller sammansatta tecken när konsonanter följer varandra utan vokal emellan.
Inga versaler/gemener: Skriften skiljer inte på stora och små bokstäver.
Siffror: Använder samma siffror som bengali och devanagari (০, ১, ২, ৩…).

Att bekanta sig med skriften är nödvändigt för att kunna läsa assamesiska texter.

Hälsningar – börja rätt

Ett respektfullt Namaskār öppnar dörren – lär dig grunderna för att hälsa på assamesiska, och kom ihåg artighetsnivåerna.

Hej / God dag (formellt, visar respekt) – নমস্কাৰ – Namaskār – no-mos-KAAR
Jag hälsar dig/er (mycket formellt) – নমস্কাৰ জনাইছোঁ – Namaskār jônaisū – no-mos-KAAR jo-NAI-suu
Hej / Hur är läget? (informellt, vanligast) – কি খবৰ? – Ki khôbôr? – ki KHO-bôr?
Hur mår ni? (formellt) – আপুনি কেনে আছে? – Āpuni kene āse? – aa-PU-ni KE-ne aa-SE?
Hur mår du? (informellt) – তুমি কেনে আছা? – Tumi kene āsā? – TU-mi KE-ne aa-SAA?
Hur mår du? (mycket informellt/nära) – তই কেনে আছ? – Tôi kene āsô? – toi KE-ne aa-SO?
Jag mår bra – ভাল আছোঁ / মই ভালে আছোঁ – Bhāl āsū / Moi bhāle āsū – bhaal aa-SUU / moi BHAA-le aa-SUU
Mycket bra – বৰ ভাল – Bôr bhāl – bôr BHAAL
Hej då (formellt, ”Jag kommer [tillbaka]”) – আহোঁ – Āhū – AA-hũũ (nasalt u)
Hej då (informellt) – বাই – Bye [Lånord] – bai
Vi ses igen – আকৌ লগ পাম – Akôu lôg pām – a-KOU lôg paam

Artighetsfraser och vardagsrespekt

Visa vänlighet med Dhônyôbād (Tack) och Ônugrôh kôri (Snälla) – enkla ord med stor betydelse i den assamesiska kulturen.

Tack – ধন্যবাদ – Dhônyôbād – dhon-yo-BAAD
Tack så mycket (formellt, till en person) – আপোনাক বহুত ধন্যবাদ – Āpônāk bôhut dhônyôbād – aa-PO-naak bo-HUT dhon-yo-BAAD
Snälla / Var så god – অনুগ্ৰহ কৰি – Ônugrôh kôri – o-nu-GROH ko-ri
Varsågod (när man ger något, formellt / informellt) – লওক / লোৱা – Lôwôk / Lôwā – LO-wôk / LO-waa
Varsågod (svar på tack) – একো নাই / একো কথা নাই – Ekô nāi / Ekô kôthā nāi – E-ko naai / E-ko ko-THAA naai (”Inget / Ingen sak finns”)
Ursäkta / Förlåt – ক্ষমা কৰিব / ক্ষমা কৰক – Khyôma kôribô / Khyôma kôrôk – khyo-MAA ko-ri-BO / khyo-MAA ko-rôk (formellt)
Ursäkta / Förlåt (informellt) – ক্ষমা কৰা – Khyôma kôrā – khyo-MAA ko-raa
Inga problem – কোনো কথা নাই / কোনো সমস্যা নাই – Kônô kôthā nāi / Kônô xâmôisyā nāi – KO-no ko-THAA naai / KO-no kho-moi-SYAA naai (x=/h/ eller /x/)
Tack för hjälpen (formellt) – আপোনাৰ সহায়ৰ বাবে ধন্যবাদ – Āpônār xôhāyôr bābe dhônyôbād – aa-PO-naar kho-HAA-yor BAA-be dhon-yo-BAAD

Introduktioner och småprat

Från att säga ditt namn (nām) till att fråga var någon bor (kôt thāke) – bygg broar med dessa samtalsstartare.

Vad heter ni? (formellt) – আপোনাৰ নাম কি? – Āpônār nām ki? – aa-PO-naar naam ki?
Vad heter du? (informellt) – তোমাৰ নাম কি? – Tômār nām ki? – to-MAAR naam ki?
Jag heter … – মোৰ নাম … – Môr nām … – mor naam …
Vem är ni? (formellt) – আপুনি কোন? – Āpuni kôn? – aa-PU-ni kon?
Vem är du? (informellt) – তুমি কোন? – Tumi kôn? – TU-mi kon?
Var bor ni? (formellt) – আপুনি ক’ত থাকে? – Āpuni kôt thāke? – aa-PU-ni kôt THAA-ke?
Var bor du? (informellt) – তুমি ক’ত থাকা? – Tumi kôt thākā? – TU-mi kôt THAA-kaa?
Jag bor i … – মই …-ত থাকোঁ – Moi …-t thākū – moi …-t THAA-kũũ (nasalt u)
Jag kommer från Sverige – মই ছুইডেনৰ পৰা আহিছোঁ – Moi Swidenôr pôrā āhisū – moi SWI-de-nôr po-RAA aa-hi-SUU
Jag är svensk – মই ছুইডিছ – Moi Swidish [Lånord] – moi SWI-dish
Trevligt att träffa er (formellt) – আপোনাক লগ পাই ভাল লাগিল – Āpônāk lôg pāi bhāl lāgil – aa-PO-naak lôg paai BHAAL LAA-gil
Trevligt att träffa dig (informellt) – তোমাক লগ পাই ভাল লাগিল – Tômāk lôg pāi bhāl lāgil – to-MAAK lôg paai BHAAL LAA-gil
Talar ni engelska? (formellt) – আপুনি ইংৰাজী ক’ব পাৰে নেকি? – Āpuni Iṅgrāji kôbô pāre neki? – aa-PU-ni ing-RAA-ji KO-bo PAA-re ne-ki?
Talar du assamesiska? (informellt) – তুমি অসমীয়া কোৱা নেকি? – Tumi Ôxômiya kôwā neki? – TU-mi o-kho-MI-yaa KO-waa ne-ki?
Jag talar lite assamesiska – মই অলপ অসমীয়া কওঁ – Moi ôlôp Ôxômiya kôū – moi O-lôp o-kho-MI-yaa kõũũ (nasalt öppet o/u)

Kunskap och förståelse

Att visa att man förstår, eller be om förtydligande, är viktigt i alla samtal.

Jag förstår – মই বুজি পাইছোঁ / মই বুজিছোঁ – Moi buji pāisū / Moi bujisū – moi BU-ji PAAI-suu / moi BU-ji-suu
Jag förstår inte – মই বুজা নাই / মই বুজি পোৱা নাই – Moi bujā nāi / Moi buji puwā nāi – moi BU-jaa naai / moi BU-ji PU-waa naai
Jag vet – মই জানো – Moi jānū – moi JAA-nũũ (nasalt u)
Jag vet inte – মই নাজানো – Moi nājānū – moi NAA-jaa-nũũ
Vad betyder detta? – এইটোৰ অৰ্থ কি? – Eitôr ôrthô ki? – ei-TÔR ôr-THÔ ki?
Snälla, upprepa (formellt) – অনুগ্ৰহ কৰি আকৌ কওকচোন – Ônugrôh kôri ākôu kôwôksôn – o-nu-GROH ko-ri aa-KOU ko-wôk-SÔN?
Snälla, tala långsammare (formellt) – অনুগ্ৰহ কৰি লাহে লাহে কওক – Ônugrôh kôri lāhe lāhe kôwôk – o-nu-GROH ko-ri LAA-he LAA-he KO-wôk

Vanliga frågor och svar

Hur mycket kostar det? Vad är klockan? Nyckelfrågor för att förstå och bli förstådd i vardagen.

Vad är detta? – এইটো কি? – Eitu ki? – EI-tu ki?
Vad hände? – কি হ’ল? – Ki hôl? – ki HÔL?
Varför? – কিয়? – Kiyô? – KI-yô?
När? – কেতিয়া? – Ketiya? – KE-ti-yaa?
Var? – ক’ত? – Kôt? – kôt?
Hur? – কেনেকৈ? – Kenekôi? – ke-ne-KÔI?
Hur mycket kostar detta? – এইটোৰ দাম কিমান? – Eitôr dām kimān? – ei-TÔR daam ki-MAAN?
Vad är klockan? – কিমান বাজিল? – Kimān bājil? – ki-MAAN BAA-jil?

Vardag, känslor och uttryck

Glad (xukhī), trött (bhāgôr lāgise), hungrig (bhôk lāgise)? Uttryck dina grundläggande behov och känslor.

Jag är lycklig / glad – মই সুখী – Moi xukhī – moi KHU-khii (kh=/x/ eller /h/)
Jag är ledsen – মই দুখিত / মোৰ দুখ লাগিছে – Moi dukkhit / Môr dukh lāgise – moi DUK-khit / mor DUKH LAA-gi-se
Jag är trött (”För mig trötthet känns”) – মোৰ ভাগৰ লাগিছে – Môr bhāgôr lāgise – mor BHAA-gôr LAA-gi-se
Jag är hungrig (”För mig hunger känns”) – মোৰ ভোক লাগিছে – Môr bhôk lāgise – mor BHÔK LAA-gi-se
Jag är törstig (”För mig törst känns”) – মোৰ পিয়াহ লাগিছে – Môr piyāh lāgise – mor pi-YAAH LAA-gi-se
Jag är sjuk – মোৰ গা বেয়া / মই অসুস্থ – Môr gā beyā / Moi ôxusthô – mor gaa BE-yaa / moi o-KHUS-thô (x=/h/ eller /x/)
Det är varmt (”Värme känns”) – গৰম লাগিছে – Gôrôm lāgise – GO-rôm LAA-gi-se
Det är kallt (”Kyla känns”) – ঠাণ্ডা লাগিছে – Ṭhāṇḍā lāgise – ṬHAN-ḍaa LAA-gi-se (ṭ=retroflex t, ḍ=retroflex d)
Jag gillar detta (”För mig detta bra känns”) – মোৰ এইটো ভাল লাগিছে – Môr eitu bhāl lāgise – mor EI-tu bhaal LAA-gi-se
Jag gillar inte detta – মোৰ এইটো ভাল লগা নাই – Môr eitu bhāl lôgā nāi – mor EI-tu bhaal LO-gaa naai

Kärlek, komplimanger och vänskap

Ord för att visa uppskattning och värme till vänner (bôndhu) och nära.

Jag tycker om/älskar dig – মই তোমাক ভাল পাওঁ – Moi tômāk bhāl pāū – moi to-MAAK bhaal PAA-ũũ (nasalt u)
Du är mycket vacker/söt – তুমি বৰ ধুনীয়া – Tumi bôr dhuniyā – TU-mi bôr DHU-ni-yaa
Du är min vän – তুমি মোৰ বন্ধু – Tumi môr bôndhu – TU-mi mor BON-dhu
Ditt leende är mycket vackert – তোমাৰ হাঁহিটো বৰ ধুনীয়া – Tômār hā̃hiṭu bôr dhuniyā – to-MAAR hãã-HI-ṭu bôr DHU-ni-yaa (ṭ=retroflex t, ãã=nasalt a)
Du är en bra människa – তুমি এজন ভাল মানুহ – Tumi ezôn bhāl mānuh – TU-mi E-zôn bhaal MAA-nuh
Jag saknar dig – মোৰ তোমালৈ মনত পৰিছে – Môr tômālôi mônôt pôrise – mor to-MAA-lôi MO-nôt PO-ri-se
Pappa – দেউতা / পিতা – Deutā / Pitā – DEU-taa / pi-TAA
Mamma – মা / আই – Mā / Āi – maa / aai
Bror (äldre / yngre) – ককাই / ভাই – Kokāi / Bhāi – ko-KAAI / bhaai
Syster (äldre / yngre) – বাইদেউ / ভনী – Bāideu / Bhônī – BAAI-deu / BHO-nii

Mat, dryck och restaurangsituationer

Fråga efter te (chāh) eller beröm maten (āhār) – fraser för måltiden i Assam, ofta centrerad kring ris (bhāt).

Mat – আহাৰ / খানা – Āhār / Khānā – aa-HAAR / KHAA-naa
Ris (kokt) – ভাত – Bhāt – bhaat
Linser / Linsrätt – ডালি – Dāli – DAA-li
Fisk – মাছ – Mās – maas
Kött – মাংস – Māngxô – MANG-khô (x=/h/ eller /x/)
Grönsaker / Curry – শাক / আঞ্জা – Xāk / Ānjā – khaak / AAN-jaa
Riskaka (traditionell) – পিঠা – Piṭhā – PI-ṭhaa (ṭ=retroflex t)
Te – চাহ – Chāh – chaah
Vatten – পানী – Pāni – PAA-ni
Vad finns det att äta? – খাবলৈ কি আছে? – Khābôlôi ki āse? – KHAA-bo-lôi ki aa-SE?
Jag vill äta ris – মই ভাত খাব বিচাৰোঁ – Moi bhāt khābô bisārū – moi bhaat KHAA-bo bi-SAA-rũũ (nasalt u)
Jag vill dricka te – মই চাহ খাব বিচাৰোঁ – Moi chāh khābô bisārū – moi chaah KHAA-bo bi-SAA-rũũ
Maten är mycket god – আহাৰখিনি বৰ সোৱাদ লগা / বৰ ভাল – Āhārkhini bôr xuwād lôgā / Bôr bhāl – aa-haar-KHI-ni bôr KHU-waad LO-gaa / bôr BHAAL (x=/h/ eller /x/)
Notan, tack (formellt) – অনুগ্ৰহ কৰি বিলটো দিয়ক – Ônugrôh kôri bilṭu diyôk – o-nu-GROH ko-ri BIL-ṭu di-YÔK (ṭ=retroflex t)
Jag är mätt – মোৰ পেট ভৰিল – Môr pet bhôril – mor pet BHO-ril

Shopping och priser

Fråga efter priset (dām) eller säg att du bara tittar – användbara uttryck när du handlar.

Hur mycket kostar detta? – এইটোৰ দাম কিমান? – Eitôr dām kimān? – ei-TÔR daam ki-MAAN?
Det är (för) dyrt – (এইটো) বৰ দামী / দাম বেছি – (Eitu) Bôr dāmi / Dām besi – (ei-tu) bôr DAA-mi / daam BE-si
Det är billigt – (এইটো) সস্তা – (Eitu) Xôstā – (ei-tu) KHOS-taa (x=/h/ eller /x/)
Har ni…? (formellt) – আপোনাৰ ওচৰত … আছেনে? – Āpônār ôsôrôt … āsene? – aa-PO-naar O-so-rôt … AA-se-ne?
Jag tittar bara – মই এনেই চাইছোঁ – Moi enei sāisū – moi E-nei SAAI-suu
Jag vill köpa detta – মই এইটো কিনিব বিচাৰোঁ – Moi eitu kinibô bisārū – moi EI-tu ki-NI-bo bi-SAA-rũũ
Kan jag betala med kort? – মই কাৰ্ডেৰে দিব পাৰিম নেকি? – Moi kārḍere dibô pārim neki? – moi KAAṚ-ḍe-re DI-bo PAA-rim ne-ki? (ḍ=retroflex d)

Siffror (1-10)

Räkneord på assamesiska, med Eastern Nagari-siffror.

1 – ১ – Ek – ek
2 – ۲ – Dui – dui
3 – ৩ – Tini – TI-ni
4 – ৪ – Sari – SA-ri
5 – ۵ – Pas – pas
6 – ৬ – Sôy – soy
7 – ৭ – Xat – khat / hat
8 – ৮ – Ath – ath (aspirerat)
9 – ۹ – Nô – nô
10 – ১০ – Dôx – dôkh / dôh

Tid och dagar

Håll koll på xômôy (tid).

Idag – আজি – Āji – AA-ji
Imorgon – কাইলৈ – Kāilôi – KAAI-lôi
Igår – যোৱা কালি – Juwā kāli – ZU-waa KAA-li
Nu – এতিয়া – Etiyā – e-ti-YAA
Senare – পিছত – Pisôt – PI-sôt
Morgon – ৰাতিপুৱা – Rātipuwā – raa-ti-PU-waa
Mitt på dagen – দুপৰীয়া – Dupôriyā – du-po-RI-yaa
Eftermiddag – আবেলি – Ābeli – aa-BE-li
Kväll – গধূলি – Gôdhuli – go-DHU-li
Natt – ৰাতি – Rāti – RAA-ti
Måndag – সোমবাৰ – Xômbar – khom-BAR / hom-BAR
Tisdag – মঙ্গলবাৰ – Môṅgôlbar – mong-gôl-BAR
Onsdag – বুধবাৰ – Budhbar – budh-BAR
Torsdag – বৃহস্পতিবাৰ – Brihôspôtibar – bri-hos-po-ti-BAR
Fredag – শুক্ৰবাৰ – Xukrôbar – khuk-ro-BAR / huk-ro-BAR
Lördag – শনিবাৰ – Xônibar – kho-ni-BAR / ho-ni-BAR
Söndag – দেওবাৰ / ৰবিবাৰ – Deubar / Rôbibar – DEU-bar / ro-bi-BAR
Vad är klockan? – কিমান বাজিল? – Kimān bājil? – ki-MAAN BAA-jil?

Reaktioner och småord

Hôy (Ja), Nôhôy (Nej), Xônsā? (Verkligen?) – de korta orden som ger ditt språk en lokal prägel.

Ja – হয় – Hôy – hoy
Nej – নহয় – Nôhôy – no-HOY
Okej – ঠিক আছে / হ’ব – Ṭhik āse / Hôbô – thik AA-se / HO-bo
Kanske – সম্ভৱতঃ / হ’ব পাৰে – Xômbhôbôtôh / Hôbô pāre – khom-bho-BO-tôh / HO-bo PAA-re
Verkligen? – সঁচা? – Xônsā? – KHON-saa? / HON-saa?
Wow! / Imponerande! – বাহ্! – Bāh! – baah!
Titta! (informellt) – চোৱা! – Sôwā! – SO-waa!
Vänta! (informellt) – ৰ’বা! – Rôbā! – RO-baa!
Inte behövs / Vill inte ha – নালাগে – Nālâge – NAA-laa-ge

Grundläggande grammatik – en snabb överblick

Assamesiska delar många drag med andra indoariska språk, men har sina egna särdrag.

Ordföljd: Den grundläggande ordföljden är Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Moi bhāt khāū (Jag ris äter) = Jag äter ris.
Postpositioner: Funktionerar som svenska prepositioner men placeras efter substantivet/pronomenet. Ex: ghôrôr pôrā (husets från) = från huset, môr lôgôt (min med) = med mig.
Honorifics (Artighetsnivåer): Mycket viktigt! Assamesiska skiljer mellan tre nivåer av artighet/närhet i pronomen och verb:
- Apuni (আপুনি): Formellt ”ni/du”, används till äldre, främlingar, personer med hög status.
- Tumi (তুমি): Informellt men artigt ”du”, används till vänner, jämnåriga, yngre släktingar.
- Tôi (তই): Mycket informellt/intimt ”du”, används till mycket nära vänner, barn, eller ibland nedsättande. Bör undvikas av nybörjare.
Verbändelserna ändras beroende på vilken nivå som används för subjektet.
Klassifikatorer: När man räknar substantiv eller använder demonstrativa pronomen, infogas ofta en klassifikator mellan siffran/pronomenet och substantivet. Klassifikatorn beror på substantivets typ. Vanliga är -zôn (för människor), -ṭô/-ṭā/-ṭi (för objekt), -gôs (för träd/långa objekt). Ex: ezôn mānuh (en person), duiṭā kukur (två hundar).
Inget grammatiskt genus: Substantiv har inget maskulinum/femininum/neutrum som påverkar grammatiken.
Verb: Verb böjs efter subjektets person (1:a, 2:a, 3:e) och artighetsnivå, samt efter tempus/aspekt (presens, preteritum, futurum, pågående etc.). Exempel presens ’att göra’ (kôr): Moi kôrū, Tumi kôrā, Tôi kôrô, Apuni/Teū kôre.
Negation: Bildas oftast med prefixet nô- (eller varianter) framför verbet. Ex: Moi nākhāū (Jag äter inte). Hjälpverbet ’att vara’ (ās) negeras med nāi (finns inte).

Uttalstips för svenskar

Assamesiskans ljud kan vara lite ovant, särskilt ’x’-ljudet.

X-ljudet (x/খ/ক্ষ): Bokstaven ’x’ i translitterering representerar oftast en tonlös velar frikativa [x] (som tyskt ’ach’-ljud) eller en glottal frikativa [h] (som svenskt ’h’), beroende på position i ordet och dialekt. Detta gäller även uttalet av bokstäverna স, শ, ষ i många positioner. Lyssna noga! Ex: Ôxômiya [ɔxɔmija ~ ɔhɔmija].
Aspiration: Skillnaden mellan oaspirerade (ক k, ট ṭ, ত t, প p) och aspirerade (খ kh, ঠ ṭh, থ th, ফ ph) konsonanter är viktig. Luftstöten ska höras!
Retroflexer: Ljuden ট ṭ, ঠ ṭh, ড ḍ, ঢ ḍh uttalas med tungan böjd bakåt.
Vokaler: Assamesiska har en rik vokaluppsättning. Notera särskilt vokalen অ, ofta translittererad som ’ô’ eller ’o’, som uttalas som ett öppet å-liknande ljud [ɔ].
Betoning: Ligger vanligtvis på ordets första stavelse, vilket ger språket en annan rytm än t.ex. hindi eller bengali.

Assamesiskt språk och kultur

Språket är djupt förankrat i Assams unika kultur och historia.

Litteratur: En kontinuerlig litterär tradition sedan 1300-talet, med betydande bidrag inom poesi, dramatik och prosa, ofta med teman från regionens historia och andliga liv.
Bihu: Den viktigaste kulturella festivalen i Assam, firad tre gånger om året med sång, dans (Bihu-dans) och festligheter, starkt kopplad till jordbruksåret och assamesisk identitet.
Te: Assam är världsberömt för sitt te, och teindustrin har spelat en stor roll i regionens moderna historia och ekonomi.
Natur och djurliv: Assam är känt för sin biologiska mångfald, inklusive Kaziranga nationalpark, hem för den indiska pansarnoshörningen.
Musik: Traditionell folkmusik (lokôgeet) och modern musik på assamesiska är populära uttrycksformer.

Inlärningstips

Närma dig assamesiska med dessa strategier:

Lär dig skriften: Att behärska Eastern Nagari-alfabetet (med assamesiska särdrag) är avgörande för att kunna läsa.
Fokusera på uttalet: Lägg särskild vikt vid ’x’-ljudet, aspiration och den initiala betoningen. Lyssna mycket!
Förstå artighetsnivåerna: Att använda rätt pronomen och verbform (Apuni/Tumi/Tôi) är mycket viktigt socialt.
Lär dig klassifikatorerna: Systemet med klassifikatorer vid räkning är centralt i grammatiken.
Hitta resurser: Även om de är färre än för större språk, finns online-ordböcker, YouTube-kanaler, nyhetssajter (som BBC News Assamese) och ibland språkkurser.
Använd kopplingar till Bengali/Hindi: Om du kan något av dessa språk, kan det hjälpa med ordförråd och grammatikförståelse, men var medveten om de viktiga skillnaderna.

Exempeldialoger

Se hur språket kommer till liv i enkla, vardagliga samtal.

Dialog 1: Enkel hälsning

Rina: নমস্কাৰ! আপুনি কেনে আছে? (Namaskār! Āpuni kene āse?) – Hej! Hur mår ni? (formellt)

Anil: নমস্কাৰ! মই ভালে আছোঁ, ধন্যবাদ। আৰু আপুনি? (Namaskār! Moi bhāle āsū, dhônyôbād. Āru āpuni?) – Hej! Jag mår bra, tack. Och ni?

Rina: ময়ো ভালে আছোঁ। আপোনাৰ নাম কি? (Môyō bhāle āsū. Āpônār nām ki?) – Jag mår också bra. Vad heter ni?

Anil: মোৰ নাম অনিল। আপোনাৰ? (Môr nām Ônil. Āpônār?) – Jag heter Anil. Ert?

Rina: মোৰ নাম ৰীণা। আপোনাক লগ পাই ভাল লাগিল। (Môr nām Rīnā. Āpônāk lôg pāi bhāl lāgil.) – Jag heter Rina. Trevligt att träffa er.

Dialog 2: Beställa te

Kund: ক্ষমা কৰিব, একাপ চাহ পাম নেকি? (Khyôma kôribô, ekap sāh pām neki?) – Ursäkta, kan jag få en kopp te?

Servitör: হয়, পাব। গাখীৰৰ নে ৰঙা চাহ? (Hôy, pābô. Gākhirôr ne rôṅgā sāh?) – Ja, det går bra. Med mjölk eller rött (svart) te?

Kund: ৰঙা চাহ দিয়ক। (Rôṅgā sāh diyôk.) – Ge rött te.

Servitör: ঠিক আছে। লওক। (Ṭhik āse. Lôwôk.) – Okej. Varsågod.

Kund: ধন্যবাদ। কিমান হ’ল? (Dhônyôbād. Kimān hôl?) – Tack. Hur mycket blev det?

Servitör: দহ টকা। (Dôx ṭôkā.) – Tio taka.

Att upptäcka assamesiska är att utforska en unik del av Indiens språkliga och kulturella mosaik. Xubhôkāmonā! (Lyckönskningar!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.