Armeniska för nybörjare: En guide till användbara ord och fraser
Armeniska (հայերեն – hayeren) är ett språk med en djup och fascinerande historia, som utgör en helt egen, unik gren inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Språket är en levande länk till en av världens äldsta civilisationer och är idag en central del av den nationella identiteten för miljontals människor.
Att lära sig några armeniska ord och fraser är en fantastisk dörröppnare, oavsett om du planerar en resa till det vackra Armenien, har armeniska vänner eller kollegor i Sverige, eller helt enkelt vill utforska ett språk som är både historiskt rikt och unikt. Armenisk gästfrihet är legendarisk, och att visa intresse för språket kommer att mötas med stor värme och uppskattning.
Denna guide fokuserar på den östarmeniska standardvarianten, som är officiell i Republiken Armenien. Vi kommer att utforska allt från grundläggande hälsningar och alfabetet till grammatik och uttalstips som hjälper dig på vägen.
En introduktion till det armeniska språket
Ett unikt språk med djupa rötter
Armeniska talas idag av cirka 7 miljoner människor, huvudsakligen i Republiken Armenien och Nagorno-Karabach (Artsach). Det finns även en omfattande och inflytelserik diaspora spridd över hela världen, inklusive en betydande grupp i Sverige. Språket är inte bara ett kommunikationsmedel utan också en stark bärare av en mångtusenårig kultur, intimt förknippad med det distinkta armeniska alfabetet som skapades redan på 400-talet e.Kr.
Östarmeniska vs. Västarmeniska: Vilken ska du lära dig?
Det är viktigt att känna till att modern armeniska delas in i två huvudsakliga standardvarianter. Även om de i stort sett är ömsesidigt begripliga, finns det skillnader i uttal, grammatik och ordförråd.
- Östarmeniska (Arevelahayeren): Detta är den officiella standarden i Armenien och talas även av armenier från Iran. Det är den variant som denna guide primärt fokuserar på och som du oftast hittar läromedel för.
- Västarmeniska (Arevmtahayeren): Talades historiskt i det Osmanska riket och är idag det dominerande språket i stora delar av diasporan, exempelvis i Mellanöstern, Europa och Nordamerika.
Om du interagerar med armenier i Sverige kan du stöta på talare av båda varianterna, men östarmeniska är en utmärkt utgångspunkt.
Det armeniska alfabetet (Aybuben) – en nationell skatt
Det armeniska alfabetet (Այբուբեն – Aybuben) är en fundamental del av armenisk kultur och identitet. Det skapades omkring år 405 e.Kr. av munken och lingvisten Mesrop Masjtots för att kunna översätta Bibeln, vilket lade grunden för en rik nationell litteratur.
- Struktur: Alfabetet består idag av 39 bokstäver. Varje bokstav representerar i stort sett ett specifikt ljud, vilket gör skriftsystemet mycket fonetiskt när man väl har lärt sig det.
- Versaler och gemener: Precis som det latinska alfabetet har armeniskan både stora (versaler) och små (gemener) bokstäver. Exempel: Ա/ա (A/a), Բ/բ (B/b), Գ/գ (G/g).
- Skrivriktning: Texten skrivs från vänster till höger, precis som i svenskan.
- Unikt utseende: Bokstävernas form är unik och estetiskt distinkt. Traditionellt har de även numeriska värden.
Att lära sig Aybuben är det första och viktigaste steget mot att förstå armeniska på djupet och få en starkare koppling till dess rika historia.
Lär dig armeniska: Användbara ord och fraser
Hälsningar och artighetsfraser
Ett vänligt Barev är första steget. Med dessa grundläggande fraser kan du visa respekt och inleda ett samtal på ett artigt sätt.
- Hej – Բարև – Barev
- God morgon – Բարի լույս – Bari luys
- God dag – Բարի օր – Bari or
- God kväll – Բարի երեկո – Bari yereko
- God natt – Բարի գիշեր – Bari gisher
- Hej då / På återseende – Ցտեսություն – Tstesutyun
- Vi ses! (informellt) – Կհանդիպենք – Khandipenk’
- Tack – Շնորհակալություն – Shnorhakalutyun
- Tack så mycket (vanligare i tal) – Շատ շնորհակալ եմ – Shat shnorhakal em
- Snälla / Jag ber – Խնդրում եմ – Khntrum em
- Varsågod (svar på tack) – Խնդրեմ – Khntrem
- Ursäkta / Förlåt (formellt) – Ներեցեք – Nerets’ek’
- Inga problem / Det gör inget – Խնդիր չկա – Khndir ch’ka
Från att presentera dig själv till att fråga hur någon mår – här är fraserna som får igång samtalet och hjälper dig att knyta kontakter.
- Hur mår du? (informellt) – Ո՞նց ես; – Vonts es?
- Hur mår ni? (formellt/plural) – Ինչպե՞ս եք; – Inchpes ek?
- Jag mår bra – Լավ եմ – Lav em
- Mycket bra – Շատ լավ – Shat lav
- Allt är bra – Ամեն ինչ լավ է – Amen inch lav e
- Vad heter du? (informellt) – Անունդ ի՞նչ է; – Anund inch e?
- Mitt namn är… – Իմ անունն է… – Im anunn e…
- Varifrån är du? (informellt) – Որտեղի՞ց ես; – Vorteghits es?
- Jag är från Sverige – Ես Շվեդիայից եմ – Yes Shvediayits em
- Jag är svensk – Ես շվեդ եմ – Yes shved em
- Talar ni engelska? (formellt) – Անգլերեն խոսու՞մ եք; – Angleren khosum ek?
- Jag talar lite armeniska – Ես մի քիչ հայերեն եմ խոսում – Yes mi k’ich hayeren em khosum
Förstå och bli förstådd
Kommunikation handlar lika mycket om att förstå som att tala. Dessa fraser är oumbärliga när du behöver be om förtydliganden.
- Jag förstår – Ես հասկանում եմ – Yes haskanum em
- Jag förstår inte – Ես չեմ հասկանում – Yes chem haskanum
- Jag vet – Գիտեմ – Gitem
- Jag vet inte – Չգիտեմ – Chgitem
- Kan ni upprepa, snälla? – Կարո՞ղ եք կրկնել, խնդրում եմ: – Karogh ek krknel, khntrum em?
- Kan ni tala långsammare, snälla? – Կարո՞ղ եք ավելի դանդաղ խոսել, խնդրում եմ: – Karogh ek aveli dandagh khosel, khntrum em?
- Vad betyder detta? – Սա ինչ է նշանակում; – Sa inch e nshanakum?
Vänskap, familj och kärlek
Familjen (Ընտանիք – Yntanik’) har en central roll i armenisk kultur. Uttryck värme och uppskattning med ord för kärlek, vänskap och beundran.
- Du är vacker/snygg – Դու գեղեցիկ ես – Du geghetsik es
- Jag älskar dig – Ես սիրում եմ քեզ – Yes sirum em k’ez
- Du är min vän – Դու իմ ընկերն ես – Du im ynkern es (till en man)
- Du är min väninna – Դու իմ ընկերուհին ես – Du im ynkeruhin es (till en kvinna)
- Jag saknar dig – Ես քեզ կարոտել եմ – Yes k’ez karotel em
- Pappa – Հայր / Պապա – Hayr / Papa
- Mamma – Մայր / Մամա – Mayr / Mama
- Bror – Եղբայր – Yeghbayr
- Syster – Քույր – Kuyr
Mat, dryck och restaurangbesök
Det armeniska köket är fyllt av smakrika rätter. Lär dig några fraser för att beställa och njuta av delikatesser som khorovats (grillspett) och det traditionella tunnbrödet lavash.
- Vatten – Ջուր – Jur
- Kaffe – Սուրճ – Surch
- Vin – Գինի – Gini
- Öl – Գարեջուր – Garejur
- Bröd – Հաց – Hats
- Jag skulle vilja ha… – Ես կուզենայի… – Yes kuzenayi…
- Maten är god / välsmakande – Շատ համով է – Shat hamov e
- Skål! – Կենացդ / Կենացը – Kenatsd / Kenatsë (Till dig / Till oss)
- Notan, tack – Հաշիվը, խնդրում եմ – Hashivë, khntrum em
Shopping och praktiska situationer
Oavsett om du besöker en marknad i Jerevan eller en lokal butik, kommer dessa uttryck väl till pass.
- Vad kostar det här? – Սա ինչ արժե՞; – Sa inch arzhe?
- Det är för dyrt – Դա շատ թանկ է – Da shat t’ank e
- Jag tittar bara – Ես պարզապես նայում եմ – Yes parzapes nayum em
- Kan ni hjälpa mig? – Կարո՞ղ եք ինձ օգնել; – Karogh ek indz ognel?
- Pengar / Valuta – Փող / Դրամ – P’ogh / Dram
Siffror och tid
Att kunna räkna och fråga efter tiden är alltid användbart. Siffrorna ett till tio är en bra början.
- 1 – Մեկ – Mek
- 2 – Երկու – Yerku
- 3 – Երեք – Yerek’
- 4 – Չորս – Ch’ors
- 5 – Հինգ – Hing
- 6 – Վեց – Vets
- 7 – Յոթ – Yot’
- 8 – Ութ – Ut’
- 9 – Ինը – Inë
- 10 – Տասը – Tasë
Högre tal är regelbundna: 11 är Tasnmek (tio-ett), 20 är Ksan och 100 är Haryur.
- Vad är klockan? – Ժամը քանի՞սն է; – Zhamë k’anisn e?
- Idag – Այսօր – Aysor
- Imorgon – Վաղը – Vaghë
- Igår – Երեկ – Yerek
Språkets struktur: Uttal och grammatik
Uttalstips för svenskar
Armeniskans ljud kan vara utmanande. Den viktigaste skillnaden från svenskan är det så kallade trekonsonantsystemet, där språket skiljer mellan tre typer av ”stoppljud”:
- Tonlösa oaspirerade: պ [p], տ [t], կ [k]. Dessa uttalas utan den lilla luftpuff som vi ofta har i svenskan. De liknar ljuden i svenska ord som spela, stå och skola.
- Tonlösa aspirerade: փ [pʰ], թ [tʰ], ք [kʰ]. Här ska det finnas en tydlig luftstöt, starkare än i svenskan. Tänk på ljuden i början av engelska ord som pen, ten, key.
- Tonande: բ [b], դ [d], գ [g]. Dessa uttalas precis som i svenskan, med stämbanden vibrerande.
Utöver detta, notera att betoningen i östarmeniska nästan alltid ligger på ordets sista stavelse, vilket ger språket en karaktäristisk och stigande rytm.
En glimt av armenisk grammatik
Armenisk grammatik är unik inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Här är några av de mest utmärkande dragen:
- Ordföljd: Även om ordföljden är relativt fri, är Subjekt-Verb-Objekt (SVO) vanligt i talspråk, likt svenskan.
- Kasus: Språket använder sju kasus för att visa ett ords funktion i en mening, vilket markeras med olika ändelser på substantiven.
- Inget grammatiskt genus: En stor förenkling jämfört med många andra språk! Armeniska har inga maskulina eller feminina ord. Samma pronomen (նա – na) betyder ’han’, ’hon’ och ’den’.
- Bestämd artikel som suffix: Det finns ingen obestämd artikel (’en’/’ett’). För att markera bestämd form (’den’/’det’) lägger man istället till ett suffix i slutet av ordet: -ը (-ë) efter en konsonant och -ն (-n) efter en vokal. Exempel: tun (hus) blir tunë (huset); gini (vin) blir ginin (vinet).
Exempel på en enkel konversation
Så här kan en kort dialog låta när du använder några av fraserna du lärt dig.
Anna: Բարև ձեզ։ (Barev dzez.)
Hej. (formellt)
Levon: Բարև ձեզ։ Ինչպե՞ս եք։ (Barev dzez. Inchpes ek?)
Hej. Hur mår ni?
Anna: Լավ եմ, շնորհակալություն։ Իսկ դու՞ք։ (Lav em, shnorhakalutyun. Isk duk?)
Jag mår bra, tack. Och ni?
Levon: Ես էլ եմ լավ։ Ես Շվեդիայից եմ։ (Yes el em lav. Yes Shvediayits em.)
Jag mår också bra. Jag är från Sverige.
Anna: Իսկապե՞ս։ Բարի՛ եկաք Հայաստան։ (Iskapes? Bari yekak’ Hayastan.)
Verkligen? Välkommen till Armenien!
Att lära sig även några få fraser på armeniska är en resa in i en kultur med djupa rötter och en stark livskraft. Varje ord du lär dig är en bro till förståelse och nya vänskaper. Hajoghutyun! (Lycka till!)
