Armeniska ord och fraser som är bra att kunna

Armeniska fraser och uttryck som svenskar har nytta och nöje av att kunna

Armeniska (հայերեն – hayeren) är ett språk med en djup och fascinerande historia, som utgör en helt egen, unik gren inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Det talas idag av cirka 7 miljoner människor, huvudsakligen i Republiken Armenien, men också i Nagorno-Karabach (Artsach) och av en omfattande och inflytelserik diaspora spridd över hela världen, inklusive en betydande grupp i Sverige. Armeniskan är inte bara ett kommunikationsmedel utan också en stark bärare av en mångtusenårig kultur och nationell identitet, intimt förknippad med det distinkta armeniska alfabetet som skapades redan på 400-talet e.Kr.

För svenskar som reser till Armenien, har armeniska vänner eller kollegor, utforskar Kaukasusregionens komplexa historia eller helt enkelt dras till språk med en unik karaktär, kan även grundläggande kunskaper i armeniska vara mycket givande. Språket, särskilt den östarmeniska standardvarianten som används i Armenien och som denna guide fokuserar på, är känt för sin rika konsonantuppsättning och en grammatik som skiljer sig markant från svenskans. Låt oss utforska några användbara fraser och få en glimt av detta historiska språk.

Alfabet och skrift (Aybuben) – en nationell skatt

Det armeniska alfabetet (Այբուբեն – Aybuben) är en fundamental del av armenisk kultur och identitet, skapat omkring år 405 e.Kr. av munken och lingvisten Mesrop Masjtots för att kunna översätta Bibeln och andra viktiga texter.

Struktur: Alfabetet består idag av 39 bokstäver (ursprungligen 36). Varje bokstav representerar i stort sett ett specifikt ljud (fonem), vilket gör skriftsystemet mycket fonetiskt när man väl lärt sig bokstäverna.
Versaler och gemener: Till skillnad från många andra skriftsystem i regionen (som arabiska eller hebreiska) har armeniska både stora (versaler) och små (gemener) bokstäver, precis som det latinska alfabetet. Exempel: Ա/ա (A/a), Բ/բ (B/b), Գ/գ (G/g).
Skrivriktning: Skrivs från vänster till höger.
Inga digrafer: Varje ljud har normalt sin egen bokstav; digrafer (två bokstäver för ett ljud) är ovanliga, till skillnad från t.ex. albanska.
Unikt utseende: Bokstävernas form är unik och estetiskt distinkt, och de har även numeriska värden i det traditionella armeniska talsystemet.

Att lära sig Aybuben är det första steget mot att kunna läsa och skriva armeniska, och ger en djupare koppling till språkets historia.

Östarmeniska vs. Västarmeniska

Det är viktigt att känna till att modern armeniska delas in i två huvudsakliga standardvarianter:

Östarmeniska (Arevelahayeren): Talas i Armenien, Nagorno-Karabach och av armenier från Iran. Det är den officiella standarden i Armenien och den variant som denna guide primärt fokuserar på.
Västarmeniska (Arevmtahayeren): Talades historiskt i det Osmanska riket (nuvarande Turkiet) och är idag det dominerande språket i stora delar av den armeniska diasporan (t.ex. i Mellanöstern, Europa, Nord- och Sydamerika).

De två varianterna är i stort sett ömsesidigt begripliga, men skiljer sig åt i uttal (särskilt av konsonanter), viss grammatik och ordförråd. Om du lär dig armeniska för att kommunicera med talare i Sverige, kan du stöta på båda varianterna, men östarmeniska är ofta lättare att hitta läromedel för.

Grundläggande hälsningar och vardagsfraser

Ett vänligt Barev är första steget – lär dig hälsa och fråga hur någon mår på (öst)armeniska.

Hej – Բարև – Barev – ba-REV
Hej (formellt/plural) – Բարև ձեզ – Barev dzez – ba-REV dzez
God morgon – Բարի լույս – Bari luys – ba-RI LUYS
God dag – Բարի օր – Bari or – ba-RI or
God kväll – Բարի երեկո – Bari yereko – ba-RI ye-re-KO
God natt – Բարի գիշեր – Bari gisher – ba-RI gi-SHER
Hej då / På återseende – Ցտեսություն – Tstesutyun – ts’te-su-TYUN (ts’ = aspirerat ts)
Vi ses! (informellt) – Կհանդիպենք – Khandipenk’ – k’han-di-PENK’ (k’ = aspirerat k)
Hur mår du? (informellt) – Ո՞նց ես; / Ինչպե՞ս ես; – Vonts es? / Inchpes es? – vonts ES? / inch-PES es?
Hur mår ni/du? (formellt/plural) – Ինչպե՞ս եք; – Inchpes ek? – inch-PES ek?
Jag mår bra – Լավ եմ – Lav em – lav EM
Mycket bra – Շատ լավ – Shat lav – shat LAV
Inte så bra – Այնքան էլ լավ չէ / Ոչինչ – Aynk’an el lav ch’e / Vochinch – ain-k’an el lav CHE / vo-CHINCH
Allt är bra – Ամեն ինչ լավ է – Amen inch lav e – a-MEN inch lav e
Välkommen! (till en / flera) – Բարի՛ եկար / Բարի՛ եկաք – Bari yekar / Bari yekak’ – ba-RI ye-KAR / ba-RI ye-KAK’

Artighetsfraser – visa respekt och uppskattning

Visa uppskattning med Shnorhakalutyun och be om ursäkt med Nerets’ek’ – nycklar till artigt bemötande.

Tack – Շնորհակալություն – Shnorhakalutyun – shnor-ha-ka-lu-TYUN
Jag tackar / Jag är tacksam (vanligare i tal) – Շնորհակալ եմ – Shnorhakal em – shnor-ha-KAL em
Tack så mycket – Շատ շնորհակալ եմ – Shat shnorhakal em – shat shnor-ha-KAL em
Snälla / Jag ber – Խնդրում եմ – Khntrum em – khn-TRUM em
Varsågod (svar på tack) – Խնդրեմ – Khntrem – KHN-trem (kortform av föregående)
Varsågod (när man ger något) (formellt/plural) – Համեցեք – Hamets’ek’ – ha-me-TS’EK’ (ts’ = aspirerat ts)
Ursäkta / Förlåt (formellt/plural) – Ներեցեք – Nerets’ek’ – ne-re-TS’EK’
Förlåt (informellt, till en person) – Ների՛ր – Nerir – ne-RIR
Inga problem / Det gör inget – Խնդիր չկա – Khndir ch’ka – khn-DIR ch’ka

Vardagligt småprat – lär dig föra ett samtal

Från att presentera dig till att fråga om vägen – här är fraserna som får igång samtalet.

Vad heter du? (informellt) – Անունդ ի՞նչ է; – Anund inch e? – a-NUNd inch E?
Vad heter ni? (formellt/plural) – Ձեր անունն ի՞նչ է; – Dzer anunn inch e? – dzer a-NUNn inch E?
Mitt namn är… – Իմ անունն է… – Im anunn e… – im a-NUNn e…
Varifrån är du? (informellt) – Որտեղի՞ց ես; – Vorteghits es? – vor-TE-ghits es?
Varifrån är ni? (formellt/plural) – Որտեղի՞ց եք; – Vorteghits ek? – vor-TE-ghits ek?
Jag är från Sverige – Ես Շվեդիայից եմ – Yes Shvediayits em – yes shve-di-a-YITS em
Jag är svensk – Ես շվեդ եմ – Yes shved em – yes SHVED em
Var bor du? (informellt) – Որտե՞ղ ես ապրում; – Vortegh es aprum? – vor-TEGH es AP-rum?
Var bor ni? (formellt/plural) – Որտե՞ղ եք ապրում; – Vortegh ek aprum? – vor-TEGH ek AP-rum?
Jag bor i… – Ես ապրում եմ … -ում – Yes aprum em … -um – yes AP-rum em … -um (Ortsnamn + lokativändelsen -um)
Vad är nytt? / Hur är läget? – Ի՞նչ կա չկա; / Ի՞նչ նորություն կա; – Inch ka chka? / Inch norutyun ka? – inch ka CHKA? / inch no-ru-TYUN ka?
Talar ni/du engelska? (formellt/plural) – Անգլերեն խոսու՞մ եք; – Angleren khosum ek? – ang-le-REN kho-SUM ek?
Talar du armeniska? (informellt) – Հայերեն խոսու՞մ ես; – Hayeren khosum es? – ha-ye-REN kho-SUM es?
Jag talar lite armeniska – Ես մի քիչ հայերեն եմ խոսում – Yes mi k’ich hayeren em khosum – yes mi K’ICH ha-ye-REN em kho-SUM (k’=aspirerat k)

Kunskap och förståelse

Att kommunicera handlar också om att förstå och bli förstådd.

Jag förstår – Ես հասկանում եմ – Yes haskanum em – yes has-ka-NUM em
Jag förstår inte – Ես չեմ հասկանում – Yes chem haskanum – yes chem has-ka-NUM
Jag vet – Գիտեմ – Gitem – gi-TEM
Jag vet inte – Չգիտեմ – Chgitem – chgi-TEM
Kan du/ni upprepa, snälla? (inf./form.) – Կարո՞ղ ես / եք կրկնել, խնդրում եմ: – Karogh es / ek krknel, khntrum em? – ka-ROGH es / ek KRK-nel, khn-TRUM em?
Kan du/ni tala långsammare, snälla? (inf./form.) – Կարո՞ղ ես / եք ավելի դանդաղ խոսել, խնդրում եմ: – Karogh es / ek aveli dandagh khosel, khntrum em? – ka-ROGH es / ek a-ve-LI dan-DAGH kho-SEL, khn-TRUM em?
Vad betyder detta? – Սա ինչ է նշանակում; – Sa inch e nshanakum? – sa INCH e nsha-na-KUM?

Känslor och reaktioner – så här uttrycker du dig

Glad, ledsen, hungrig, trött? Sätt ord på dina känslor med dessa enkla uttryck.

Jag är glad – Ես ուրախ եմ – Yes urakh em – yes u-RAKH em
Jag är ledsen – Ես տխուր եմ – Yes tkhur em – yes TKHUR em (kh=som tyskt ch)
Jag är trött – Ես հոգնած եմ – Yes hognats em – yes hog-NATS em
Jag är hungrig – Ես սոված եմ – Yes sovats em – yes so-VATS em
Jag är törstig – Ես ծարավ եմ – Yes tsarav em – yes tsa-RAV em
Jag är sjuk – Ես հիվանդ եմ – Yes hivand em – yes hi-VAND em
Jag fryser – Ես մրսում եմ – Yes mrsum em – yes MR-sum em
Jag är varm – Ես շոգում եմ – Yes shogum em – yes sho-GUM em
Det är intressant – Հետաքրքիր է – Hetak’rk’ir e – he-ta-k’rk’IR e (k’=aspirerat k)
Det är svårt – Դժվար է – Dzhvar e – dzh-VAR e
Det är lätt – Հեշտ է – Hesht e – hesht E
Bra gjort! / Utmärkt! – Կեցցե՛ս! / Կեցցե՛ք! (sg./pl.) – Kets-tses! / Kets-ts’ek’! – ket-TSES! / ket-TS’EK’! (ts’=aspirerat ts)

Komplimanger, vänskap och kärlek

Uttryck värme och uppskattning – ord för kärlek, vänskap och beundran.

Du är vacker/snygg – Դու գեղեցիկ ես – Du geghetsik es – du ge-ghe-TSİK es
Ditt leende är vackert – Քո ժպիտը գեղեցիկ է – K’o zhpitë geghetsik e – k’o ZHPI-tö ge-ghe-TSİK e (zh=tonande sch)
Jag älskar dig – Ես սիրում եմ քեզ – Yes sirum em k’ez – yes si-RUM em k’ez
Du är min vän (till man) – Դու իմ ընկերն ես – Du im ynkern es – du im en-KERN es
Du är min väninna (till kvinna) – Դու իմ ընկերուհին ես – Du im ynkeruhin es – du im en-ke-ru-HIN es
Du är en mycket bra människa – Դու շատ լավ մարդ ես – Du shat lav mard es – du shat LAV mard es
Jag saknar dig – Ես քեզ կարոտել եմ / Ես քեզ կարոտում եմ – Yes k’ez karotel em / Yes k’ez karotum em – yes k’ez ka-ro-TEL em / yes k’ez ka-ro-TUM em (perfekt/presens)
Familj – Ընտանիք – Yntanik’ – en-ta-NIK’
Pappa – Հայր / Պապա – Hayr / Papa – hair / PA-pa
Mamma – Մայր / Մամա – Mayr / Mama – mair / MA-ma
Bror – Եղբայր – Yeghbayr – yegh-BAIR
Syster – Քույր – Kuyr – kuir

Mat, dryck och restaurangfraser

Från att beställa jur (vatten) till att njuta av khorovats (grillspett) – praktiska fraser för måltiden.

Mat – Սնունդ / Կերակուր – Snund / Kerakur – snund / ke-ra-KUR
Dryck – Խմիչք – Khmichk’ – khmi-CHK’ (ch’=aspirerat tj)
Vatten – Ջուր – Jur – jur
Kaffe – Սուրճ – Surch – surch
Te – Թեյ – T’ey – t’ei (t’=aspirerat t)
Vin – Գինի – Gini – gi-NI
Öl – Գարեջուր – Garejur – ga-re-JUR
Bröd (ofta Lavash) – Հաց – Hats – hats
Kött (grillspett) – Խորոված – Khorovats – kho-ro-VATS
Jag skulle vilja ha… – Ես կուզենայի… / Կուզեի… – Yes kuzenayi… / Kuzei… – yes ku-ze-NA-yi… / ku-ZE-i…
Maten är god – Սնունդը համեղ է / Շատ համով է – Snundë hamegh e / Shat hamov e – SNUN-dö ha-MEGH e / shat ha-MOV e
Vill ni ha något att dricka? (formellt) – Խմիչք կուզե՞ք; – Khmichk’ kuzek’? – khmi-CHK’ ku-ZEK’?
Notan, tack – Հաշիվը, խնդրում եմ – Hashivë, khntrum em – ha-SHI-vö, khn-TRUM em

Shopping, pengar och praktiska fraser

Fråga efter priset eller säg att du bara tittar – användbara uttryck när du handlar.

Vad kostar det här? – Սա ինչ արժե՞; – Sa inch arzhe? – sa INCH ar-ZHE?
Hur mycket kostar det? – Որքա՞ն արժե; – Vork’an arzhe? – vor-K’AN ar-ZHE? (k’=aspirerat k)
Det är för dyrt – Դա շատ թանկ է – Da shat t’ank e – da shat T’ANK e (t’=aspirerat t)
Det är billigt – Դա էժան է – Da ezhan e – da e-ZHAN e
Jag letar efter… – Ես փնտրում եմ… – Yes p’ntrum em… – yes P’N-trum em (p’=aspirerat p)
Var är affären? – Որտեղ է խանութը; – Vortegh e khanut’ë? – vor-TEGH e kha-NU-t’ö? (t’=aspirerat t)
Jag tittar bara – Ես պարզապես նայում եմ – Yes parzapes nayum em – yes par-za-PES na-YUM em
Kan ni hjälpa mig? (formellt) – Կարո՞ղ եք ինձ օգնել; – Karogh ek indz ognel? – ka-ROGH ek indz og-NEL?
Pengar – Փող / Դրամ – P’ogh / Dram – p’ogh / dram (P’ogh=pengar, Dram=valutan)

Siffror (1-10)

Räkna på armeniska – grunden för mycket.

1 – Մեկ – Mek – mek
2 – Երկու – Yerku – yer-KU
3 – Երեք – Yerek’ – ye-REK’ (k’=aspirerat k)
4 – Չորս – Ch’ors – ch’ors (ch’=aspirerat tj)
5 – Հինգ – Hing – hing
6 – Վեց – Vets – vets
7 – Յոթ – Yot’ – yot’ (t’=aspirerat t)
8 – Ութ – Ut’ – ut’
9 – Ինը – Inë – I-nö
10 – Տասը – Tasë – TA-sö

Högre tal bildas regelbundet: 11 = Tasnmek (10+1), 12 = Tasnyerku (10+2), 20 = Ksan, 30 = Yeresun, 100 = Haryur.

Tid och dagar

Håll reda på tiden (zhamanak) och veckodagarna.

Nu – Հիմա – Hima – hi-MA
Idag – Այսօր – Aysor – ai-SOR
Imorgon – Վաղը – Vaghë – VA-ghö (gh=tonande uvulart)
Igår – Երեկ – Yerek – ye-REK
Morgon – Առավոտ – Aravot – a-ra-VOT
Dag – Օր – Or – or
Eftermiddag – Կեսօր – Kesor – kes-OR
Kväll – Երեկո – Yereko – ye-re-KO
Natt – Գիշեր – Gisher – gi-SHER
Måndag – Երկուշաբթի – Yerkushabti – yer-ku-shab-TI
Tisdag – Երեքշաբթի – Yerek’shabti – ye-rek’-shab-TI
Onsdag – Չորեքշաբթի – Chorek’shabti – cho-rek’-shab-TI
Torsdag – Հինգշաբթի – Hingshabti – hing-shab-TI
Fredag – Ուրբաթ – Urbat’ – ur-BAT’
Lördag – Շաբաթ – Shabat’ – sha-BAT’
Söndag – Կիրակի – Kiraki – ki-ra-KI
Vad är klockan? – Ժամը քանի՞սն է; – Zhamë k’anisn e? – ZHA-mö k’a-NISn e? (zh=tonande sch, k’=aspirerat k)

Småord och naturliga reaktioner

Ja, nej, kanske – de korta svaren och reaktionerna som gör språket levande.

Ja – Այո – Ayo – a-YO
Nej – Ոչ – Voch – voch
Okej – Լավ – Lav – lav
Kanske – Միգուցե / Գուցե – Miguts’e / Guts’e – mi-gu-TS’E / gu-TS’E (ts’=aspirerat ts)
Verkligen? – Իսկապե՞ս – Iskapes? – is-ka-PES?
Naturligtvis / Självklart – Իհարկե – Iharke – i-HAR-ke
Och – և / ու – yev / u – jev / u (u används oftare i tal)
Men – բայց – bayts – baits
Eller – կամ – kam – kam
Mycket – շատ – shat – shat

Grundläggande grammatik – en egen gren

Armeniska är unikt inom den indoeuropeiska familjen och har en rik grammatisk struktur.

Ordföljd: Relativt fri, men Subjekt-Objekt-Verb (SOV) är vanligt i skriftspråk, medan Subjekt-Verb-Objekt (SVO) är frekvent i talspråk.
Agglutination: Språket har starka agglutinerande drag, där suffix läggs till stammar för att markera grammatiska funktioner (kasus, plural, verbformer etc.).
Kasus: Armeniska har sju kasus: nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ, instrumentalis och lokativ. Kasus markeras med ändelser som läggs till substantiv och pronomen.
Inget grammatiskt genus: En stor skillnad mot många europeiska språk – armeniska saknar maskulinum/femininum/neutrum för substantiv. Samma pronomen (նա – na) betyder ’han’, ’hon’, ’den’, ’det’.
Artiklar: Har ingen obestämd artikel (’en’/’ett’). Bestämdhet markeras ofta med ett suffix: -ը (-ë) efter konsonant och -ն (-n) efter vokal. Ex: girք (girk’ – bok) -> girքë (boken); aman (skål) -> amanë (skålen).
Plural: Bildas oftast med suffixen -եր (-er) eller -ներ (-ner). Ex: girk’ -> grk’er (böcker); tun (hus) -> tner (hus, pl.).
Verb: Verbsystemet är komplext med olika konjugationer, tempus (presens, imperfekt, aorist, futurum etc.), modus (indikativ, konditionalis, imperativ etc.) och aspekt. Hjälpverb används flitigt.
Postpositioner: Även om prepositioner finns, används postpositioner (efter substantivet) också ofta, särskilt för att markera kasusrelationer.

Uttalstips för svenskar

Armeniskans ljud kan vara utmanande, särskilt konsonanterna. Fokusera på detta:

Trekonsonantsystemet: Den viktigaste skillnaden! Armeniska skiljer mellan tre typer av klusiler och affrikator:
1. Tonlösa oaspirerade: պ [p], տ [t], կ [k], ծ [ts], ճ [tʃ]. Liknar svenska p, t, k efter s (som i ’spela’, ’stå’, ’skola’), men utan aspiration.
2. Tonlösa aspirerade: փ [pʰ], թ [tʰ], ք [kʰ], ց [tsʰ], չ [tʃʰ]. Uttalas med en tydlig luftstöt efter konsonanten, som svenska p, t, k i början av betonade stavelser (men starkare). Markeras ofta med ’ i translitterering (p’, t’, k’, ts’, ch’).
3. Tonande: բ [b], դ [d], գ [g], ձ [dz], ջ [dʒ]. Som svenska b, d, g.
Att höra och producera denna skillnad är avgörande.
Andra ljud:
- ղ (gh): Tonande uvular frikativa [ʁ], likt franskt eller tyskt R.
- ռ (rr): Rullande tungspets-R [r].
- ր (r): Enkel tungspetsflapp [ɾ], likt spanskt enkelt R.
- ը (ë): Det neutrala schwa-ljudet [ə].
Betoning: I östarmeniska ligger betoningen nästan alltid på ordets sista stavelse. Detta ger språket en distinkt rytm.

Armenisk kultur och historia

Språket är en oskiljaktig del av den armeniska identiteten och historien.

Äldsta kristna nationen: Armenien var det första landet att anta kristendomen som statsreligion (år 301 e.Kr.), vilket starkt präglat kulturen och alfabetets skapande.
Alfabetets betydelse: Skapandet av alfabetet av Mesrop Masjtots var avgörande för att bevara armenisk litteratur, religion och identitet genom århundradena.
Diasporan: Den stora och väletablerade armeniska diasporan spelar en viktig roll för att bevara och utveckla språket och kulturen globalt.
Kulturella uttryck: Armenien är känt för sin unika arkitektur (kloster, khachkar-stenar), musik (med instrument som duduk), matkultur och konst.

Inlärningstips

Ge dig i kast med armeniska med dessa råd:

Lär dig Aybuben: Alfabetet är nyckeln. Öva på att läsa och skriva bokstäverna och deras ljudvärden.
Fokusera på uttal: Lägg mycket tid på att skilja mellan de tre konsonanttyperna (oaspirerad, aspirerad, tonande). Lyssna och härma noga.
Börja med grundgrammatiken: Förstå kasusändelserna och de vanligaste verbböjningarna i presens.
Välj dialekt: Bestäm om du ska fokusera på öst- eller västarmeniska beroende på dina mål och kontakter.
Använd resurser: Det finns onlineordböcker, läroböcker, appar (t.ex. AGBU Armenian Virtual College, Memrise) och YouTube-kanaler för armeniska.
Interagera: Försök hitta modersmålstalare att öva med, antingen online eller i lokala armeniska gemenskaper.

Exempeldialoger

Så här kan det låta – se fraserna i sitt sammanhang i två korta samtal på östarmeniska.

Dialog 1: Enkel hälsning

Ani: Բարև ձեզ։ (Barev dzez.) – Hej. (formellt)

Davit: Բարև ձեզ։ Ինչպե՞ս եք։ (Barev dzez. Inchpes ek?) – Hej. Hur mår ni?

Ani: Լավ եմ, շնորհակալություն։ Իսկ դու՞ք։ (Lav em, shnorhakalutyun. Isk duk?) – Jag mår bra, tack. Och ni?

Davit: Ես էլ եմ լավ։ Ձեր անունն ի՞նչ է։ (Yes el em lav. Dzer anunn inch e?) – Jag mår också bra. Vad heter ni?

Ani: Իմ անունն Անի է։ (Im anunn Ani e.) – Jag heter Ani.

Dialog 2: Fråga om något

Erik: Ներեցեք, որտեղ է կանգառը; (Nerets’ek’, vortegh e kangarë?) – Ursäkta, var är busshållplatsen?

Passant: Կանգառը այնտեղ է, աջ կողմում։ (Kangarë ayntegh e, aj koghmnum.) – Hållplatsen är där borta, på höger sida.

Erik: Շատ շնորհակալություն։ (Shat shnorhakalutyun.) – Tack så mycket.

Passant: Խնդրեմ։ (Khntrem.) – Varsågod.

Att lära sig armeniska är en resa in i ett språk och en kultur med djupa rötter och en stark livskraft. Hajoghutyun! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.