Arameiska ord och fraser som är bra att kunna

Shlomo! Lär dig arameiska hälsningar och mer – ett eko från historien i Sverige

Arameiska är inte bara ett språk, utan en hel språkfamilj med en hisnande historia som sträcker sig över 3000 år tillbaka i tiden. Som medlem av den semitiska språkfamiljen (tillsammans med arabiska och hebreiska) var arameiska en gång ett dominerande lingua franca i Mellanöstern, talat från Egypten till Persien och använt som administrationsspråk i stora imperier. Delar av Bibeln skrevs på arameiska, och det var troligen det språk Jesus talade. Idag lever arameiskan vidare i olika moderna former (nyarameiska språk) som talas av kristna, judiska och mandeiska minoritetsgrupper i Mellanöstern och i en stor global diaspora – inte minst i Sverige, där särskilt talare av turoyo-varianten (också kallad surayt), ofta kända som syrianer eller assyrier/syrianer, utgör en betydande grupp.

Arameiska språk skrivs traditionellt med olika varianter av det syriska alfabetet, som löper från höger till vänster. För svenskar som möter arameisktalande i vardagen, har släkt eller vänner med rötter i Mellanöstern, eller är fascinerade av språk med djup historisk och kulturell resonans, kan även grundläggande kunskaper vara en värdefull brobyggare. Denna guide fokuserar på användbara fraser främst från turoyo, den vanligaste nyarameiska varianten i Sverige, med viss referens till klassisk syriska (kthobonoyo), det äldre skriftspråket.

Skriftsystemen: Syriska alfabetet (Serto m.fl.)

De moderna arameiska språken skrivs oftast med varianter av det syriska alfabetet, som i sin tur härstammar från det fornarameiska.

Typ: En abjad, där de 22 grundbokstäverna primärt representerar konsonanter.
Skrivriktning: Höger till vänster.
Varianter: De två huvudformerna är:
- Serto (ܣܶܪܛܳܐ): Den västliga, mer rundade och förenklade stilen. Används traditionellt för västsyriska och idag ofta för turoyo.
- Madnḥāyā (ܡܲܕ݂ܢܚཱܝܵܐ) / Östlig: Den östliga stilen, ofta ansedd som mer ursprunglig. Används traditionellt för östsyriska och nyarameiska språk som assyriska/kaldeiska. Finns i flera undervarianter som Estrangelo (äldst).
Formvariation och koppling: Liksom arabiska ändrar bokstäverna form beroende på position (initial, medial, final, isolerad) och de flesta bokstäver binds samman inom ett ord.
Vokalmarkering: Korta vokaler markeras oftast med ett system av punkter och små streck (diakritiska tecken) placerade ovanför eller under konsonanterna. Det finns olika system (västligt och östligt) för detta. Långa vokaler indikeras ibland med hjälp av konsonantbokstäverna Olaf (ܐ), Waw (ܘ) och Yud (ܝ) som ”mater lectionis”.
Latinsk transkription: För att underlätta används ofta latinska bokstäver för att återge arameiska ord, men det finns inget helt standardiserat system och uttalet av specialljud (se nedan) måste läras in.

Dialekter och standarder: Turoyo och Klassisk Syriska

Det är viktigt att skilja mellan olika former av arameiska:

Nyarameiska språk: De moderna talade språken, som sinsemellan kan vara mycket olika. De delas ofta in i:
- Västnyarameiska: Endast talat i några byar i Syrien.
- Centralnyarameiska (Turoyo/Surayt): Talas i Tur Abdin-regionen i Turkiet och av den stora diasporan (inkl. Sverige). Denna guide fokuserar främst på Turoyo.
- Östnyarameiska (Suret/Sureth): En stor grupp dialekter som talas av assyrier och kaldéer från Irak, Iran, Syrien, Turkiet och deras diaspora.
Klassisk Syriska (ܠܫܢܐ ܣܦܪܝܐ – Leššono Suryoyo / Kthobonoyo): Det standardiserade litterära och liturgiska språket som utvecklades under de första århundradena e.Kr. och användes flitigt inom kristna traditioner. Det fungerar fortfarande som ett högstatusspråk och referenspunkt, men skiljer sig från de moderna talspråken. Vissa exempel nedan är från klassisk syriska för jämförelse eller där de är allmänt kända.

Grundläggande hälsningar och inledningar

Säg Shlomo (”Fred”, den vanligaste hälsningen) och möt världen med arameisk värme.

Hej / Fred (allmänt) – ܫܠܡܐ – Shlomo / Šlomo [Allmän/Turoyo] – SHLO-mo
Frid (vare med) dig (till man) – ܫܠܡܐ ܥܠܘܟ – Shlomo ʿalokh [Klassisk/Formell] – SHLO-mo A-lokh
Frid (vare med) dig (till kvinna) – ܫܠܡܐ ܥܠܝܟܝ – Shlomo ʿalayki [Klassisk/Formell] – SHLO-mo a-LAI-ki
Frid (vare med) er (plural) – ܫܠܡܐ ܥܠܘܟܘܢ – Shlomo ʿalukhun [Klassisk/Formell] – SHLO-mo a-LU-khun
Hur är du? (till man/kvinna) – ܐܝܕܪܒܐ ܗܬ؟ – Aydarbo hat? [Turoyo] – ai-DAR-bo hat?
Hur är ni? (plural/formellt) – ܐܝܕܪܒܐ ܗܬܘܢ؟ – Aydarbo hatun? [Turoyo] – ai-DAR-bo HA-tun?
Hur är du? (till man/kvinna, Klassisk) – ܐܝܟܢܐ ܐܝܬܝܟ؟ / ܐܝܟܢܐ ܐܝܬܝܟܝ؟ – Aykono itayk? / Aykono itayki? [Klassisk] – ai-KO-no I-taik? / ai-KO-no I-taiki?
Bra (m / f) – ܛܒܐ / ܛܒܬܐ – Ṭobo / Ṭobto [Turoyo/Klassisk] – ṬO-bo / ṬOB-to (ṭ=emfatisk t)
Bra (alternativ, m / f) – ܫܦܝܪܐ / ܫܦܝܪܬܐ – Šafiro / Šafirto [Turoyo/Klassisk] – sha-FII-ro / sha-FIIR-to
Jag mår bra (m / f) – ܛܒܐ ܐܢܐ / ܛܒܬܐ ܐܢܐ – Ṭobo no / Ṭobto no [Turoyo] – ṬO-bo no / ṬOB-to no
Vad heter du? (till man / kvinna) – ܡܘ ܫܡܘܟ؟ / ܡܘ ܫܡܝܟܝ؟ – Mu šmuḵ? / Mu šmiḵ? [Turoyo] – mu SHMUKH? / mu SHMIKH? (kh=som i tyska ’Bach’)
Jag heter… – ܐܢܰܐ ܫܡܝ … – Ana šmi … [Turoyo] – A-na SHMI …
Välkommen (till man / kvinna / plural) – ܒܫܝܢܐ ܐܬܝܬ / ܐܬܝܬܝ / ܐܬܝܬܘܢ – Bšino atiṯ / atiṯi / atitun [Klassisk] – b-SHII-no A-tith / A-tithi / a-TI-tun (”I frid kom du/ni”)
Hej då – ܦܘܫ ܒܫܠܡܐ / ܦܘܫܝ ܒܫܠܡܐ – Puš b-šlomo / Puši b-šlomo [Turoyo] – push b-SHLO-mo / PU-shi b-SHLO-mo (”Stanna i frid”, till man/kvinna)

Vanliga artighetsfraser

Visa tacksamhet med Tawdi och be om något med B-bqusho – grundläggande artighet.

Tack – ܬܘܕܝ – Tawdi [Allmän] – TAW-di
Tack så mycket – ܬܘܕܝ ܣܓܝ – Tawdi saggi [Allmän] – TAW-di SAG-gi
Tack till dig (till man / kvinna) – ܬܘܕܝ ܠܟ / ܬܘܕܝ ܠܟܝ – Tawdi loḵ / Tawdi laḵ [Turoyo uttal] – TAW-di lokh / TAW-di lakh
Varsågod / Snälla – ܒܒܩܘܫܐ – B-bqušo [Turoyo] – b-BQUSH-o
Av din/er nåd (Varsågod/Snälla, Klassisk) – ܡܢ ܪܚܡܬܘܟ / ܡܢ ܪܚܡܬܝܟܝ – Min reḥmothoḵ / Min reḥmothayk [Klassisk] – min REḤ-mo-thokh / min REḤ-mo-thaik (ḥ=hårt h)
Förlåt mig – ܫܒܘܩ ܠܝ (alt. ܫܒܩ) – Šboq li [Allmän] – shboq li
Ingen orsak / Det gör inget (Turoyo / Klassisk) – ܠܐ ܒܥܝܠܐ / ܠܐ ܡܕܡ – La bʿilo / Lā meddem – la B’I-lo / laa MED-dem (ʿ=ayn)

Frågor och presentation

Fortsätt samtalet – fråga var någon kommer ifrån eller vad de gör.

Varifrån är du? (till man / kvinna) – ܡܢ ܐܝܟܐ ܝܬ؟ / ܡܢ ܐܝܟܐ ܝܬܝ؟ – Min ayko yat? / Min ayko yati? [Turoyo] – min AI-ko yat? / min AI-ko YA-ti?
Jag är från Sverige – ܐܢܐ ܡܢ ܣܘܝܕ ܝܘܢ – Ana min Swed yun [Turoyo, m] – A-na min SWED yun
Jag är från Sverige – ܐܢܐ ܡܢ ܣܘܝܕ ܝܘܢܐ – Ana min Swed yuno [Turoyo, f] – A-na min SWED YU-no
Vad gör du? (till man / kvinna) – ܡܘ ܥܒܕܬ؟ / ܡܘ ܥܒܕܬܝ؟ – Mu ʿabëdt? / Mu ʿabëdti? [Turoyo] – mu A-bödt? / mu A-böd-ti? (ʿ=ayn)
Jag är student (m / f) – ܐܢܐ ܝܠܘܦܐ ܝܘܢ / ܐܢܐ ܝܠܘܦܬܐ ܝܘܢܐ – Ana yolufo yun / Ana yoluftho yuno [Turoyo] – A-na yo-LU-fo yun / A-na yo-LUF-tho YU-no
Talar du Turoyo? (till man / kvinna) – ܟܰܬܡܰܠܠܶܬ ܛܘܪܳܝܳܐ؟ / ܟܰܬܡܰܠܠܰܬܝ ܛܘܪܳܝܳܐ؟ – Katmallet Ṭuroyo? / Katmallati Ṭuroyo? [Turoyo] – kat-mal-LET ṭu-RO-yo? / kat-mal-LA-ti ṭu-RO-yo?
Ja, lite – ܐܶ، ܩܰܠܝܠ – Ē, qalil [Allmän] – ee, qa-LIL

Kunskap och förståelse

Att kunna säga om man förstår eller inte är alltid viktigt.

Jag förstår (m / f) – ܦܐܰܗܡܶܢܳܐ / ܦܐܰܗܡܰܢܳܐ – Fohëmno / Fohëmno [Turoyo] – FO-hëm-no (samma form m/f)
Jag förstår inte – ܠܐ ܦܐܰܗܡܶܢܳܐ – La fohëmno [Turoyo] – la FO-hëm-no
Jag vet (m / f) – ܝܳܕܰܥܢܳܐ / ܝܳܕܰܥܰܢܳܐ – Yodëʿno / Yodëʿno [Turoyo] – YO-dë’-no (ʿ=ayn) (samma form m/f)
Jag vet inte – ܠܐ ܝܳܕܰܥܢܳܐ – La yodëʿno [Turoyo] – la YO-dë’-no
Vad betyder detta? (Turoyo) – ܡܘܢܝ ܗܳܕܶܐ؟ – Moni hode? – MO-ni HO-de?
Snälla, tala långsammare (Turoyo) – ܒܒ݂ܰܩܽܘܫܳܐ ܠܰܐܛ ܠܰܐܛ ܡܰܠܠ – B-bqušo laṭ laṭ mallel – b-BQUSH-o laṭ laṭ mal-LEL

Vardagliga uttryck och känslor

Sätt ord på hur du känner dig eller vad som händer.

Jag är hungrig (m / f) – ܐܢܐ ܟܦܝܢܐ / ܐܢܐ ܟܦܝܢܬܐ – Ana kfino / Ana kfinto [Klassisk] – A-na kfi-NO / A-na kfin-TO
Jag är törstig (m / f) – ܐܢܐ ܨܗܝܐ / ܐܢܐ ܨܗܝܬܐ – Ana ṣehyo / Ana ṣehyto [Klassisk] – A-na ṣe-HYO / A-na ṣe-HY-to (ṣ=emfatisk s)
Jag är trött (m / f) – ܐܢܐ ܠܐܝܐ / ܐܢܐ ܠܐܝܬܐ – Ana lëyo / Ana lëyto [Turoyo] – A-na LÖ-yo / A-na LÖY-to
Jag är glad (m / f) – ܐܢܐ ܚܕܝܐ / ܐܢܐ ܚܕܝܬܐ – Ana ḥdiyo / Ana ḥdito [Klassisk] – A-na ḥdi-YO / A-na ḥdi-TO (ḥ=hårt h)
Jag är ledsen (m / f) – ܐܢܐ ܥܩܐ ܠܝ / ܐܢܐ ܥܩܬܐ ܠܝ – Ana ʿaqo li / Ana ʿaqto li [Turoyo] – A-na ’A-qo li / A-na ’AQ-to li (ʿ=ayn)

Familj och relationer – skapa närhet

Ord för de närmaste – uttryck kärlek och samhörighet på arameiska.

Pappa – ܐܒܐ / ܒܒܐ – Abba / Bobo [Allmän] – AB-ba / BO-bo
Mamma – ܐܡܐ / ܝܡܐ – Imma / Yimmo [Allmän] – IM-ma / YIM-mo
Bror – ܐܚܘܢܐ – Aḥuno [Allmän] – a-ḤU-no (ḥ=hårt h)
Syster – ܚܬܐ – Ḥotho [Allmän] – ḤO-tho
Son – ܒܪܐ – Bro [Allmän] – bro
Dotter – ܒܪܬܐ – Bartho [Allmän] – BAR-tho
Make / Man – ܒܥܠܐ / ܓܒܪܐ – Baʿlo / Gawro [Klassisk/Turoyo] – BA’-lo / GAW-ro (ʿ=ayn)
Maka / Kvinna – ܐܢܬܬܐ – Anttho / Atta [Klassisk/Turoyo] – ANT-tho / AT-ta
Vän (manlig) – ܚܒܪܐ – Ḥawro [Allmän] – ḤAW-ro
Vän (kvinnlig) – ܚܒܪܬܐ – Ḥawrtho [Allmän] – ḤAWR-tho
Älskling / Käre (maskulin) – ܚܒܝܒܐ – Ḥabibo [Allmän] – ḥa-BI-bo
Älskling / Kära (feminin) – ܚܒܝܒܬܐ – Ḥabibto [Allmän] – ḥa-BIB-to
Jag älskar dig (till man / kvinna) – ܐܢܐ ܡܚܒܢܢܘܟ / ܐܢܐ ܡܚܒܢܢܟܝ – Ana mḥabbannokh / Ana mḥabbannakh [Klassisk?] – A-na mḥab-ban-NOKH / A-na mḥab-ban-NAKH (kh=tyskt ach)
Jag älskar dig (till man / kvinna, Turoyo) – ܟܳܡܚܶܒܢܳܟ݂ / ܟܳܡܚܶܒܢܰܟ݂ܝ – Komḥebnoḵ / Komḥebnaḵ [Turoyo] – kom-HEB-nokh / kom-HEB-nakh
Jag saknar dig (till man / kvinna, Turoyo) – ܒܰܟ݂ܡܶܬܠܺܝ ܠܽܘܟ݂ / ܒܰܟ݂ܡܶܬܠܺܝ ܠܰܟ݂ܝ – Bḥëmëtli luḵ / Bḥëmëtli laḵ [Turoyo] – b-ḥö-MÖT-li lukh / b-ḥö-MÖT-li lakh (ḥ=hårt h)

Uttryck för mat och dryck

Be om bröd (laḥmo) eller vatten (mayo) och uttryck din uppskattning.

Mat – ܡܐܟܘܠܬܐ / ܐܟܠܐ – Meʾkhulto / Uḥlo [Klassisk/Turoyo] – me’-khul-TO / uḤ-lo (ḥ=hårt h)
Bröd – ܠܚܡܐ – Laḥmo [Allmän] – LAḤ-mo
Vatten – ܡܝܐ – Mayo [Turoyo] / Mayya [Klassisk] – MA-yo / MAI-ya
Vin – ܚܡܪܐ – Ḥamro [Allmän] – ḤAM-ro
Kaffe – ܩܗܘܐ – Qahwe [Turoyo/Lånord] – QAH-we (q=bakre k)
Kött – ܒܣܪܐ – Besro [Turoyo] / Besro [Klassisk] – BES-ro
Jag äter (m / f) – ܐܢܐ ܐܟܠ ܐܢܐ / ܐܢܐ ܐܟܠܐ ܐܢܐ – Ana okhel-no / Ana okhlo-no [Klassisk?] – A-na O-khel no / A-na OKH-lo no
Vill du ha…? (till man / kvinna, Turoyo) – ܒܳܥܶܬ …؟ / ܒܳܥܝܰܬܝ …؟ – Boʿët …? / Boʿyati …? [Turoyo] – BO-’öt …? / BO’-ya-ti …? (ʿ=ayn)
Vad gott! (Uttryck för uppskattning) – ܝܐ ܕܒܫܐ! – Ya dbašo! [Turoyo] – ya DBA-sho!

Frågeord och svar

Ställ enkla frågor och ge svar med dessa centrala ord.

Vem? – ܡܢܘ – Man(u) [Allmän] – man(u)?
Vad? (Turoyo / Klassisk) – ܡܘܢܝ / ܡܢܐ – Moni / Mono – MO-ni? / MO-no?
Var? – ܐܝܟܐ – Ayko [Turoyo] / Aykā [Klassisk] – AI-ko? / ai-KAA?
När? – ܐܡܬܝ – Eman [Turoyo] / Em(a)tay [Klassisk] – E-man? / E-ma-tai?
Hur? (Turoyo / Klassisk) – ܐܝܕܪܒܐ / ܐܝܟܢܐ – Aydarbo / Aykono – ai-DAR-bo? / ai-KO-no?
Varför? (Turoyo / Klassisk) – ܩܡܘ / ܠܡܢܐ – Qamu / Lmono – QA-mu? / L-MO-no? (q=bakre k)
Hur mycket? / Hur många? – ܟܡܐ – Kmo [Allmän] – kmo?
Ja – ܐܶ / ܐܝܢ – Ē / In [Allmän] – ee / in
Nej – ܠܐ – La / Lo [Allmän] – la / lo

Siffror (1-10, Turoyo/Klassisk)

Grundläggande räkneord, som kan variera något mellan dialekter.

1 – ܚܕ / ܚܕܐ (m/f) – Ḥa / Ḥḏo [Turoyo] / Ḥad / Ḥḏā [Klassisk] – ḥa / ḥḏo (ḥ=hårt h)
2 – ܬܪܶܝܢ / ܬܰܪܬܶܝܢ (m/f) – Tre / Tarte [Turoyo] / Trēn / Tartēn [Klassisk] – tre / TAR-te
3 – ܬܠܳܬܐ / ܬܠܳܬ (m/f) – Tlotho / Tloth [Turoyo/Klassisk] – TLO-tho / tloth
4 – ܐܰܪܒܥܳܐ / ܐܰܪܒܰܥ (m/f) – Arbʿo / Arbaʿ [Turoyo/Klassisk] – ARB-’o / AR-ba’ (ʿ=ayn)
5 – ܚܰܡܫܳܐ / ܚܰܡܶܫ (m/f) – Ḥamšo / Ḥameš [Turoyo/Klassisk] – ḤAM-sho / ḤA-mesh
6 – ܐܶܫܬܳܐ / ܐܶܫܬ (m/f) – Išto / Išt [Turoyo/Klassisk] – ISH-to / isht
7 – ܫܰܒܥܳܐ / ܫܒܰܥ (m/f) – Šawʿo / Šwaʿ [Turoyo/Klassisk] – SHAW-’o / shwa’
8 – ܬܡܳܢܝܳܐ / ܬܡܳܢܶܐ (m/f) – Tmonyo / Tmone [Turoyo/Klassisk] – TMO-nyo / TMO-ne
9 – ܬܶܫܥܳܐ / ܬܫܰܥ (m/f) – Ičʿo / Tšaʿ [Turoyo/Klassisk] – ICH-’o / tsha’
10 – ܥܶܣܪܳܐ / ܥܣܰܪ (m/f) – ʿAsro / ʿEsar [Turoyo/Klassisk] – ’AS-ro / ’E-sar

Småord, uttryck och reaktioner

Krydda ditt språk med vanliga småord och reaktioner.

(Kraftuttryck/bekräftelse, vanligt i tal) – ܘܐܠܠܗ! – Walla! [Talspråk/Lånord] – WAL-la!
Oj! / Åh nej! / Stackars! – ܘܐܝܠܐ! / ܘܝ! – Wayle! / Way! [Turoyo/Allmän] – WAI-le! / wai!
(Uttryck för tacksamhet/välsignelse) – ܒܪܝܟ ܐܠܗܐ – Brikh Alaha [Allmän] – brikh a-LA-ha
Okej / Bra – ܛܒ – Ṭov [Hebreiskt lån, kan höras] / Använd Ṭobo/Ṭobto [Turoyo]
Kanske (Turoyo / Klassisk) – ܡܟܝܠܘ / ܡܟܝܠ – Mëkilo / Mkil – mö-KI-lo / mkil
Nu – ܗܫܐ – Hošo [Turoyo] / Hāšā [Klassisk] – HO-sho / haa-SHAA
Också / Även – ܐܦ – Of [Allmän] – of
Och – ܘ – W- / U- [Allmän] – w / u (prefix)
Men – ܐܠܐ – Elo [Allmän] – E-lo

Grundläggande grammatik – fokus på Turoyo

Nyarameiska språk som Turoyo har utvecklats från klassisk syriska och har egna grammatiska drag, ofta påverkade av omgivande språk.

Ordföljd: Turoyo föredrar oftast Subjekt-Verb-Objekt (SVO), likt svenskan, även om andra ordföljder är möjliga. Klassisk syriska har oftare VSO.
Rotstruktur: Liksom andra semitiska språk bygger många ord på en rot av tre konsonanter, men systemet är kanske mindre produktivt än i arabiska eller hebreiska för nybildningar.
Verb: Verbböjningen är central. Verb böjs efter person (1:a, 2:a, 3:e), genus (maskulinum/femininum i 2:a och 3:e person singular) och numerus (singular/plural). Turoyo använder ofta prefix och suffix på verbstammen. Tempus och aspekt (pågående, avslutad) markeras, ofta med participformer och hjälpverb (som ’att vara’).
Genus: Substantiv är antingen maskulina eller feminina. Detta påverkar pronomen, adjektiv och verb.
Nominalstatus (State): Arameiska språk har traditionellt tre statusformer för substantiv: Absolut (grundform), Emfatisk/Bestämd (vanligaste formen, slutar ofta på -o för M, -to för F i Turoyo) och Konstrukt (används i genitivkonstruktioner). Systemet är dock förenklat i Turoyo jämfört med klassisk syriska.
Plural: Bildas ofta med ändelser som -e (M) och -otho (F) i Turoyo, men det finns oregelbundenheter.
Possessivsuffix: Ägande uttrycks genom suffix som läggs till substantivet. Ex (Turoyo): bayto (hus, M Emf.) -> bayti (mitt hus), baytuḵ (ditt hus, M), baytaḵ (ditt hus, F).

Uttalstips för svenskar

Att få till det arameiska uttalet kräver uppmärksamhet på ljud som skiljer sig från svenskan.

Strupljud (Gutturaler):
- ܥ (ʿĒ): Tonande faryngal frikativa [ʕ]. Ett djupt ljud från svalget.
- ܚ (Ḥēth): Tonlös faryngal frikativa [ħ]. Ett väsande, starkt H-ljud från svalget.
Emfatiska konsonanter:
- ܛ (Ṭēth): Emfatiskt T [tˤ]. Uttalas med spänning/faryngalisering, ”tyngre” än vanligt ’t’.
- ܨ (Ṣodhe): Emfatiskt S [sˤ]. ”Tyngre” än vanligt ’s’.
Bakre K (Qoph): ܩ (Qōph): Tonlös uvular klusil [q]. Som ett K långt bak i gommen. Viktigt att skilja från vanligt K (ܟ, Koph).
Rullande R: ܪ (Rēsh): Uttalas oftast som ett tydligt rullande tungspets-R [r].
Vokaler: Lyssna noga på skillnaden mellan främre vokaler (som /i/, /e/) och bakre vokaler (som /o/, /u/). Kvaliteten kan variera mellan dialekter.
Betoning: Ofta på näst sista stavelsen i Turoyo, men kan variera.

Arameiska språk och kultur

Arameiska är mer än ett språk; det är en levande länk till en uråldrig historia och identitet.

Historisk betydelse: Var lingua franca i Mellanöstern i över tusen år, administrationsspråk i persiska riket, och språket för viktiga religiösa texter inom judendom och kristendom. Jesus och hans lärjungar talade en form av arameiska.
Syriska kristendomen: Klassisk syriska är det liturgiska språket för flera östkyrkor (t.ex. Syrisk-ortodoxa, Österns assyriska kyrka, Kaldeisk-katolska kyrkan).
Modern situation: Idag är de nyarameiska språken hotade i sina ursprungsområden på grund av konflikter och migration. Diasporan, inklusive den i Sverige, spelar en viktig roll för språkets överlevnad.
Identitet: Språket är starkt kopplat till den kulturella och etniska identiteten för grupper som assyrier, syrianer och kaldéer.
Revitalisering: Ansträngningar görs i diasporan och online för att bevara och revitalisera språken genom undervisning, media och kulturella aktiviteter.

Inlärningstips

Närma dig detta historiska språk med tålamod och rätt strategi:

Välj variant: Bestäm om du vill fokusera på Turoyo (för kommunikation med många i Sverige) eller Klassisk Syriska (för textstudier/liturgi).
Lär dig skriften: Att behärska Serto-skriften (vanligast för Turoyo) är fundamentalt. Öva att läsa och skriva.
Fokusera på uttalet: Strupljuden och de emfatiska konsonanterna kräver mest övning. Lyssna mycket och försök härma.
Hitta resurser: Sök efter läroböcker för Turoyo/Syriska, online-ordböcker, YouTube-kanaler, och språkkurser som erbjuds av kulturella föreningar eller universitet.
Öva med talare: Om möjligt, försök hitta modersmålstalare i din närhet eller online för att öva konversation.

Exempeldialoger (Turoyo-influerade)

Se språket i handling genom ett par enkla konversationsexempel.

Dialog 1: Enkel hälsning

Maryam: ܫܠܡܐ! ܐܝܕܪܒܐ ܗܬܝ؟ (Shlomo! Aydarbo hati?) – Hej! Hur mår du? (till kvinna)

Gewargis: ܫܠܡܐ ܥܠܝܟܝ. ܛܒܐ ܐܢܐ، ܬܘܕܝ. ܘܐܢܬܝ؟ (Shlomo ʿalayki. Ṭobo no, tawdi. W-ati?) – Frid [vare med] dig. Jag mår bra, tack. Och du? (till kvinna)

Maryam: ܐܦ ܐܢܐ ܛܒܬܐ ܝܘܢܐ. ܡܢ ܐܝܟܐ ܝܬ؟ (Of ana ṭobto yuno. Min ayko yat?) – Jag mår också bra. Varifrån är du? (till man)

Gewargis: ܐܢܐ ܡܢ ܩܡܫܠܝ ܝܘܢ، ܐܡܐ ܐܢܐ ܝܘܡܢܐ ܒܣܘܝܕ ܝܘܢ. (Ana min Qamishli yun, ammo ana yawmono b-Swed yun.) – Jag är från Qamishli, men jag är i Sverige idag.

Maryam: ܒܫܝܢܐ! ܐܢܐ ܡܢ ܡܕܝܕ ܝܘܢܐ. (Bšino! Ana min Mëdyad yuno.) – Välkommen! Jag är från Midyat.

Dialog 2: Be om vatten

Besökare: ܒܒܩܘܫܐ، ܡܨܐ ܕܝܠܝ ܡܝܐ؟ (B-bqušo, mṣo d-yoli mayo?) – Snälla, kan jag få vatten?

Värd: ܐܶ، ܐܶ، ܗܰܒ݂ܠܽܘܟ݂. ܣܬܰܘܦܰܐ؟ (Ē, ē, hawluḵ. Stafo?) – Ja, ja, jag ger dig. Kallt?

Besökare: ܐܶ، ܣܬܰܘܦܰܐ، ܬܘܕܝ ܣܓܝ. (Ē, stafo, tawdi saggi.) – Ja, kallt, tack så mycket.

Värd: ܠܐ ܒܥܝܠܐ. (La bʿilo.) – Ingen orsak.

Att lära sig ens lite arameiska är att knyta an till en mångtusenårig historia och visa uppskattning för en levande kultur. Qëyëm b-šlomo! (Lev i frid!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.