Arabisk litteratur och översättningens dilemma: Kvalitet kontra agenda
Frågan om hur arabisk litteratur når en global publik är komplex och ofta kontroversiell. Under litteraturfestivalen Emirates Airline International Festival of Literature samlades några av den arabiska världens mest erkända författare för att diskutera ett centralt hinder: översättning. Enligt författarna Ebrahim Nasrallah, Mekkawi Saeed och Fadhil Al Azzawi styrs urvalet av verk som översätts mer av en västerländsk agenda än av böckernas litterära kvalitet.
Översättningens politiska landskap
Debatten kretsade kring den makt som ligger i urvalsprocessen. Vem bestämmer vilka berättelser från den arabiska världen som förtjänar att läsas av en europeisk och västerländsk publik? Svaret, menade paneldeltagarna, är sällan författarna själva.
Västerländska kriterier styr urvalet
Författaren Mekkawi Saeed belyste problemet med stor skärpa. ”Översättning är ett mycket viktigt verktyg”, konstaterade han, men pekade omedelbart på dess fallgropar. ”Vårt arbete översätts på andra språk, men enligt en europeisk agenda. Vi låter oss påverkas av västerländska kriterier.”
Som ett konkret exempel nämnde Saeed att en bok med fokus på kvinnlig omskärelse i Egypten snabbt blir översatt. Han menar att sådana ämnen passar in i en förutbestämd bild av regionen, vilket gör att verk som utforskar andra, mer nyanserade aspekter av arabiskt liv och kultur ofta förbises.
Upptäckt på egna villkor
Fadhil Al Azzawi förde resonemanget vidare och betonade vikten av litterär integritet. Han menade att den arabiska litteraturvärlden måste bli bättre på att själv värdera sina verk. ”Vi måste kunna skilja på bra och dåliga böcker. Bara för att en bok har översatts betyder det inte att det är ett viktigt litterärt verk.”
Al Azzawis poäng var att en jakt på översättning till varje pris kan vara skadlig. ”Vi borde inte be om att Västvärlden ska översätta oss, de borde själva upptäcka oss. Vi borde bli upptäckta på vårt eget språk för att på så sätt berika författarkulturer”, avslutade han.
En närliggande debatt: Litterära priser och objektivitet
Diskussionen gled naturligt över till en annan, men relaterad, fråga som påverkar författares karriärer och anseende: litterära priser. Panelen utforskade huruvida en författare kan ta emot priser från statliga organisationer utan att kompromissa med sin konstnärliga objektivitet.
Priset för ett pris
Ebrahim Nasrallah delade med sig av en djupt personlig erfarenhet som belyste dilemmats kärna. ”Jag ville inte acceptera ett pris för en bok medan jag drogs inför rätta av staten på grund av en annan bok jag skrivit”, förklarade han. Denna situation skapar en ohållbar konflikt för en författare som vill behålla sin integritet.
Nasrallahs poesisamling Nu’man Yastariddu Lawnahu (Anemonen återfår sin färg) förbjöds i Jordanien redan 1984. Han anklagades senare för att ha förolämpat staten och för att ha skapat oenighet, vilket ger hans ställningstagande en stark och trovärdig grund.
En fråga om integritet och syfte
Fadhil Al Azzawi nyanserade bilden genom att säga att alla priser inte är likadana. ”Det är inte rätt att säga att författare som accepterar priser inte är objektiva, för vissa är det”, menade han. Han ansåg att författare bör kunna acceptera priser de tilldelas, men bara om det inte påverkar deras framtida arbete eller objektivitet.
Den avgörande faktorn, enligt Azzawi, är att vara vaksam. Författare måste noggrant avgöra om ett pris delas ut uteslutande för litterär förtjänst, eller om det finns ett dolt politiskt syfte som syftar till att påverka eller tysta dem.
