Arabiskans skattkista: ord och uttryck som öppnar dörrar för svenskar
Arabiska (العربية, al-ʿarabiyyah), ett av världens mest inflytelserika språk och ett officiellt FN-språk, är ett semitiskt språk med hundratals miljoner talare koncentrerade till Mellanöstern och Nordafrika, men med en global närvaro genom diaspora och dess roll inom vissa kulturella och religiösa sammanhang. Från Marocko till Irak, från Sudan till Syrien, utgör arabiskan ett komplext men fascinerande språkligt kontinuum med en rik historia och en levande nutid. För svenskar blir språket alltmer relevant genom resor, arbete, kulturella utbyten och möten i vardagen.
Att närma sig arabiskan innebär att förstå dess unika skriftsystem som löper från höger till vänster, dess karakteristiska ljudbild med djupa halsljud och ”tunga” konsonanter, och framför allt fenomenet diglossi – samexistensen av en formell standardvariant och en mängd regionala talspråksdialekter. Att lära sig ens några grundläggande fraser kan vara en ovärderlig isbrytare och ett tecken på respekt. Denna guide ger en introduktion genom att blanda den brett förstådda standardarabiskan (MSA) med vanliga uttryck från framträdande dialekter som egyptisk och levantinsk arabiska.
Skriftsystemet: Det arabiska alfabetet
Arabiska skrivs med sitt eget vackra och distinkta alfabet, en så kallad abjad.
- Grundläggande egenskaper: Alfabetet består av 28 grundläggande konsonantbokstäver. Det skrivs och läses från höger till vänster.
- Abjad: Detta innebär att primärt konsonanter representeras av bokstäverna. Korta vokalljud (a, i, u) markeras vanligtvis inte ut i normal skrift, utan läsaren förväntas känna till dem från ordets struktur och kontext.
- Långa vokaler: De långa vokalerna /aː/, /iː/, /uː/ markeras dock oftast ut med hjälp av konsonantbokstäverna Alif (ا), Yāʾ (ي) och Wāw (و).
- Formvariation: De flesta bokstäver ändrar form beroende på om de står i början, mitten eller slutet av ett ord, eller om de står isolerat. Bokstäverna binds vanligtvis samman i en kursiv stil.
- Inga versaler: Alfabetet skiljer inte på stora och små bokstäver.
- Diakritiska tecken (Harakat): För att underlätta läsning, särskilt i pedagogiska eller religiösa texter, kan korta vokaler och andra uttalsdetaljer markeras med små tecken (ḥarakāt) ovanför eller under konsonanterna (t.ex. fatḥa för ’a’, kasra för ’i’, ḍamma för ’u’, samt sukūn för vokallöshet och shadda för konsonantförlängning).
Att behärska alfabetet är det första, viktiga steget för att kunna läsa arabiska.
Diglossi: Standardarabiska vs. Dialekter
En avgörande aspekt av arabiskan är diglossi – situationen där två varianter av samma språk samexisterar och används i olika sociala sammanhang.
- Modern Standardarabiska (MSA) (الفصحى – al-Fuṣḥā): Detta är den formella, standardiserade varianten som bygger på klassisk arabiska. Den används i:
- Skriven text (böcker, tidningar, officiella dokument).
- Formella tal, nyhetssändningar, akademiska sammanhang.
- Religiösa sammanhang.
- Arabiska dialekter (العامية – al-ʿĀmmiyyah / الدارجة – ad-Dārijah etc.): Detta är de språkvarianter som folk lär sig som modersmål och använder i vardaglig kommunikation. De skiljer sig åt betydligt från region till region (och ibland även inom samma land). Några huvudgrupper är:
- Egyptisk arabiska: Förstås brett tack vare egyptisk film och musik.
- Levantinsk arabiska: Talas i Libanon, Syrien, Jordanien, Palestina.
- Maghrebinsk arabiska: Talas i Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen. Kännetecknas av större skillnader från MSA och andra dialekter.
- Gulfarabiska: Talas i länderna runt Persiska viken.
- Irakisk arabiska, Sudanesisk arabiska, m.fl.
Denna guide: Blandar exempel från MSA (för bredare förståelse och skriftspråk) med vanliga uttryck från främst egyptisk och levantinsk dialekt (för mer naturligt vardagstal). Fraserna är märkta där det är relevant.
Grundläggande hälsningar och bemötande
Från det universella Marḥabā till mer traditionella hälsningar – så inleder du möten med värme och respekt.
- Hej (vanligt och gångbart) – مرحبا – Marḥabā [MSA/Dialekt] – MAR-ha-baa
- Hej (vardagligt svar på Marhaba) – أهلا – Ahlan [MSA/Dialekt] – AH-lan
- Traditionell hälsning – السلام عليكم – As-salāmu ʿalaykum [MSA/Dialekt] – as-sa-LAA-mu a-LAI-kum
- (Svar på traditionell hälsning) – وعليكم السلام – Wa ʿalaykum as-salām [MSA/Dialekt] – wa a-LAI-kum as-sa-LAAM
- God morgon – صباح الخير – Ṣabāḥ al-khayr [MSA/Dialekt] – sa-BAAH al-KHAIR
- (Svar) God morgon (ljusets morgon) – صباح النور – Ṣabāḥ an-nūr [MSA/Dialekt] – sa-BAAH an-NUUR
- God kväll – مساء الخير – Masāʾ al-khayr [MSA/Dialekt] – ma-SAA’ al-KHAIR
- (Svar) God kväll (ljusets kväll) – مساء النور – Masāʾ an-nūr [MSA/Dialekt] – ma-SAA’ an-NUUR
- Hur mår du? (till man / kvinna) – كيف حالك؟ / كيف حالكِ؟ – Kayfa ḥālak? / Kayfa ḥālik? [MSA] – KAI-fa HAA-lak? / KAI-fa HAA-lik?
- Hur mår du? (till man / kvinna) – كيفك؟ – Kīfak? / Kīfik? [Levantinsk] – KII-fak? / KII-fik?
- Hur mår du? (till man / kvinna) – ازيك؟ / ازيك؟ – Izzayyak? / Izzayyik? [Egyptisk] – iz-ZAI-yak? / iz-ZAI-yik?
- Jag mår bra – بخير – Bi-khayr [MSA] – bi-KHAIR
- Jag mår bra (till man / kvinna) – كويس / كويسة – Kwayyis / Kwayyisah [Egyptisk] – KWAJ-jis / kwaj-JI-sa
- Jag mår bra (till man / kvinna) – منيح / منيحة – Mnīḥ / Mnīḥa [Levantinsk] – mniiH / MNII-ha
- (Mycket vanligt svar på ”Hur mår du?”, uttrycker tacksamhet/lättnad) – الحمد لله – Al-ḥamdu li-Llāh [MSA/Dialekt] – al-HAM-du lil-LAAH
- Vad heter du? (till man / kvinna) – ما اسمك؟ / ما اسمكِ؟ – Mā ismak? / Mā ismik? [MSA] – maa IS-mak? / maa IS-mik?
- Vad heter du? (till man / kvinna) – شو اسمك؟ – Shū ismak? / Shū ismik? [Levantinsk] – shuu IS-mak? / shuu IS-mik?
- Jag heter … – اسمي … – Ismī … [MSA/Dialekt] – IS-mii …
- Trevligt att träffas (Vi är ärade) – تشرفنا – Tasharrafnā [MSA/Dialekt] – ta-shar-RAF-naa
- Hej då (Med fred) – مع السلامة – Maʿa s-salāmah [MSA/Dialekt] – ma’a s-sa-LAA-ma
- Hej då (alternativ) – باي – Bāy [Dialekt] – baai (lånord)
Artighetsfraser
Shukran (Tack) och Min faḍlak/ik (Snälla) är nyckelord som visar respekt i alla arabisktalande sammanhang.
- Tack – شكرا – Shukran [MSA/Dialekt] – SHUK-ran
- Tack så mycket – شكرا جزيلا – Shukran jazīlan [MSA] – SHUK-ran ja-ZII-lan
- Tack så mycket (alternativ) – ألف شكر – Alf shukr [Dialekt] – alf shukr (”Tusen tack”)
- Varsågod / Ingen orsak – عفوا – ʿAfwan [MSA/Dialekt] – AF-wan
- Snälla / Var så god (till man / kvinna) – من فضلك / من فضلكِ – Min faḍlak / Min faḍlik [MSA] – min FAD-lak / min FAD-lik
- Snälla / Var så god (till man / kvinna) – لو سمحت / لو سمحتِ – Law samaḥt / Law samaḥti [MSA/Dialekt] – lau sa-MAHT / lau sa-MAH-ti
- Varsågod (när man ger något eller bjuder in) (till man / kvinna) – تفضل / تفضلي – Tafaḍḍal / Tafaḍḍalī [Dialekt] – tfaḍ-ḍAL / tfaḍ-ḍA-li
- Ursäkta / Förlåt (m / f) – آسف / آسفة – Āsif / Āsifah [MSA] – AA-sif / AA-si-fa
- Ingen fara / Det är okej – لا بأس – Lā baʾs [MSA] – laa BA’S
- Det gör inget / Äsch då (mycket vanligt) – معلش / معليش – Maʿlēsh / Maʿlīsh [Dialekt] – ma’LEESH / ma’LIISH
Praktiska uttryck (ofta dialektala)
Släng dig med Yalla, Tamām och Khalas – här är genvägarna till ett mer naturligt talspråk, främst i dialekter.
- Okej / Bra / Allt klart – تمام – Tamām [Dialekt] – ta-MAAM
- Okej / Det funkar / Jag går med på det (”Gående”) – ماشي – Māshī [Dialekt] – MAA-shii
- Kom igen! / Nu kör vi! / Skynda! / Gå! – يلا – Yalla [Dialekt] – YAL-la (Extremt vanligt och mångsidigt)
- Det är klart / Slut / Nog nu / Redo – خلص – Khalaṣ [Dialekt] – KHA-las
- Exakt / Perfekt / Stämmer – مضبوط – Maẓbūṭ [Dialekt] – maz-BUUṬ (ẓ=emfatisk z/dh)
- Vad är det här? (Levanten / Egypten) – شو هاد؟ / ايه ده؟ – Shū hād? / Ēh dah? [Dialekt] – shuu HAAD? / eeh DAH?
- Jag förstår inte (Levanten / Egypten) – ما فهمت / مش فاهم/فاهمة – Mā fhimt / Mish fāhim/fāhmah [Dialekt, m/f] – maa FHIMT / mish FAA-him/FAAH-ma
- Jag vet inte (Levanten / Egypten) – ما بعرف / مش عارف/عارفة – Mā baʿrif / Mish ʿārif/ʿārfah [Dialekt, m/f] – maa BA’rif / mish AA-rif/AAR-fa
Folkuttryck och reaktioner
Uttryck som speglar kultur och vardag, ofta djupt rotade i språket.
- (Uttryck om framtiden/hopp) – إن شاء الله – In shāʾ Allāh [MSA/Dialekt] – in-shaa’-AL-LAAH (Används mycket ofta för planer)
- (Uttryck för beundran/uppskattning) – ما شاء الله – Mā shāʾ Allāh [MSA/Dialekt] – maa-shaa’-AL-LAAH
- (Utrop vid förvåning, lättnad, frustration etc.) – يا الله! – Yā Allāh! [MSA/Dialekt] – yaa AL-LAAH!
- (Empatiskt/uppskattande uttryck, ”Mitt öga!”) – يا عيني! – Yā ʿaynī! [Dialekt] – yaa AI-nii! (Tonfall avgör: medlidande eller uppskattning)
För mat, shopping och resor
Beställ en qahwah, pruta på sūqen eller fråga efter vägen till maṭār.
- Jag är hungrig (m / f) – أنا جوعان / جوعانة – Anā jawʿān / jawʿānah [Dialekt] – a-na jau-AAN / jau-AA-na
- Jag är törstig (m / f) – أنا عطشان / عطشانة – Anā ʿaṭshān / ʿaṭshānah [Dialekt] – a-na aṭ-SHAAN / aṭ-SHAA-na
- Vad kostar det? / Hur mycket? – كم السعر؟ / بكم؟ – Kam as-siʿr? / Bi-kam? [MSA] – kam is-SI’R? / bi-KAM?
- Hur mycket kostar detta? (Levanten / Egypten) – قديش هاد؟ / بكام ده؟ – Qaddēsh hād? / Bikām dah? [Dialekt] – ’ad-DEESH haad? / bi-KAAM dah?
- Dyr(t) – غالي – Ghālī [MSA/Dialekt] – GHAA-lii
- Billig(t) – رخيص – Rakhīṣ [MSA/Dialekt] – ra-KHIIS
- Jag vill ha… (Levanten / Egypten m/f) – بدي… / عايز / عايزة… – Biddī… / ʿĀyiz / ʿĀyzah… [Dialekt] – BID-dii… / AA-yiz / AI-za…
- Vatten (MSA / Dialekt) – ماء / مي / مية – Māʾ / Mayy / Moyya – maa’ / mai / MOJ-ja
- Kaffe – قهوة – Qahwah [MSA/Dialekt] – ’AH-wa (uttal varierar)
- Te – شاي – Shāy [MSA/Dialekt] – shaai
- Var är…? (MSA / Dialekt) – أين…؟ / وين…؟ – Ayna…? / Wēn…? – AI-na…? / ween…?
- Var är toaletten? – أين الحمام؟ / وين الحمام؟ – Ayna al-ḥammām? / Wēn al-ḥammām? [MSA/Dialekt] – AI-na l-ham-MAAM? / ween el-ham-MAAM?
- Höger – يمين – Yamīn [MSA/Dialekt] – ya-MIIN
- Vänster – يسار / شمال – Yasār / Shimāl [MSA/Dialekt] – ya-SAAR / shi-MAAL (’Shimal’ vanligt i Levanten/Egypten)
- Rakt fram (Dialekt / MSA) – على طول / دوغري / إلى الأمام – ʿAlā ṭūl / Dughrī / Ilā l-amām – a-la ṬUUL / DUGH-rii / i-lal-a-MAAM
- Flygplats – مطار – Maṭār [MSA/Dialekt] – ma-ṬAAR
- Hotell – فندق – Funduq [MSA/Dialekt] – FUN-du’
- Marknad – سوق – Sūq [MSA/Dialekt] – suu’
Vänskap, kärlek och komplimanger
Uttryck tillgivenhet och uppskattning med ord som värmer.
- Min älskling / kära (till man / kvinna) – حبيبي / حبيبتي – Ḥabībī / Ḥabībatī [Dialekt/MSA] – ha-BII-bii / ha-bii-ba-TII (Mycket vanligt)
- Mitt hjärta (tilltal) – يا قلبي – Yā qalbī [Dialekt] – yaa ’AL-bii (Egyptiskt uttal av q)
- Du är vacker/snygg (till man / kvinna) – أنت جميل / أنتِ جميلة – Anta jamīl / Anti jamīlah [MSA] – AN-ta ja-MIIL / AN-ti ja-MII-la
- Du är söt/fin (till man / kvinna) – حلو / حلوة – Ḥilw / Ḥilwah [Dialekt] – HEL-u / HEL-wa
- Jag älskar dig (till man / kvinna) – أحبك – Uḥibbuka / Uḥibbuki [MSA] – u-HIB-bu-ka / u-HIB-bu-ki
- Jag älskar dig (till man / kvinna) – بحبك – Baḥibbak / Baḥibbik [Dialekt] – ba-HIB-bak / ba-HIB-bik
- Jag saknar dig (till man / kvinna) – اشتقت إليك / اشتقت إليكِ – Ishtaqtu ilayka / ilayki [MSA] – ish-TA’-tu i-LAI-ka / i-LAI-ki
- Jag saknar dig (till man / kvinna) – اشتقتلك – Ishta’tillak / Ishta’tillik [Levantinsk] – ish-ta’-TIL-lak / ish-ta’-TIL-lik
- Familj – عائلة – ʿĀʾilah [MSA] – AA-i-la / أهل – Ahl [Dialekt] – ahl
- Pappa – أب – Ab [MSA] / بابا – Bābā [Dialekt]
- Mamma – أم – Umm [MSA] / ماما – Māmā [Dialekt]
- Bror – أخ – Akh [MSA/Dialekt]
- Syster – أخت – Ukht [MSA/Dialekt]
Småord och reaktioner
Bekräfta med Aywa, neka med Lā – de små orden som håller igång konversationen.
- Ja (formellt) – نعم – Naʿam [MSA] – NA’am
- Ja (vardagligt) – أيوة / ايه – Aywa / Ēh [Dialekt] – AI-wa / eeh
- Nej – لا – Lā [MSA/Dialekt] – laa
- Okej (MSA / Dialekt) – حسنا / طيب – Ḥasanan / Ṭayyib – HA-sa-nan / TAI-yib
- Kanske (MSA / Dialekt) – ربما / يمكن / ممكن – Rubbamā / Yimkin / Mumkin – rub-ba-MAA / YIM-kin / MUM-kin
- Självklart / Säkert – أكيد / طبعاً – Akīd / Ṭabʿan [Dialekt/MSA] – a-KIID / TAB-’an
- Verkligen / Faktiskt – فعلاً – Fiʿlan [MSA/Dialekt] – FI’-lan
- Vad? (MSA / Levanten / Egypten) – ماذا؟ / شو؟ / ايه؟ – Mādhā? / Shū? / Ēh? – MAA-dhaa? / shuu? / eeh?
- Varför? (MSA / Dialekt) – لماذا؟ / ليش؟ – Limādhā? / Lēsh? – li-MAA-dhaa? / leesh?
Grundläggande grammatik – MSA i fokus
Arabisk grammatik är rik och komplex, baserad på ett rotsystem och med tydliga skillnader mellan MSA och dialekter. Här är några MSA-drag:
- Rotstruktur: De flesta ord bygger på en rot av vanligtvis tre konsonanter (t.ex. K-T-B för ’skriva’). Genom att ändra vokaler och lägga till affix bildas olika ord: kataba (han skrev), yaktubu (han skriver), kitāb (bok), kātib (författare), maktab (kontor/skrivbord).
- Ordföljd: Klassisk och formell MSA har ofta Verb-Subjekt-Objekt (VSO) som grundordföljd, men SVO är också vanligt, särskilt i modernare text och påverkan från dialekter. Dialekter föredrar oftast SVO.
- Verb: Verbsystemet är omfattande. Verb böjs efter person, numerus (singular, dualis, plural!), genus (maskulinum/femininum), tempus/aspekt (Perfekt för dåtid, Imperfekt för nutid/framtid) och modus. Det finns 10 (eller fler) vanliga verbformer (awzān) som bygger på roten och uttrycker olika nyanser (kausativ, reflexiv, intensiv etc.).
- Genus: Substantiv är antingen maskulina eller feminina. Feminina slutar ofta på ة (tāʾ marbūṭah), men det finns många undantag. Genus påverkar adjektiv, pronomen och verb.
- Numerus: Arabiska har tre numerus: singular, dualis (tvåtal!) och plural. Pluralbildningen är komplex: ”sunda” plural bildas med ändelser, medan ”brutna” plural (mycket vanliga) bildas genom vokalbyten inuti ordet (t.ex. kitāb ’bok’ -> kutub ’böcker’).
- Kasus (Iʿrāb): MSA har tre kasus (nominativ -u, ackusativ -a, genitiv -i) som markeras med vokaländelser på substantiv och adjektiv. Dessa kasusändelser utelämnas ofta i talad MSA och saknas helt i de flesta dialekter.
- Artikel: Den bestämda artikeln är alltid al- (ال), som fogas till början av substantivet. Uttalet av ’l’ assimileras till vissa efterföljande konsonanter (”solbokstäver”, t.ex. al-shams -> ash-shams ’solen’). Det finns ingen obestämd artikel.
- Idafa (Genitivkonstruktion): Ägande och specificering uttrycks ofta genom Idafa, där två (eller flera) substantiv ställs efter varandra. Det första ordet står i ”konstrukt status” (obestämd form, utan artikel), och det andra (och följande) står i genitiv kasus. Ex: kitāb-u l-walad-i (bok-[nom] pojken-[gen]) = pojkens bok.
Dialekterna förenklar ofta detta system avsevärt (t.ex. inga kasus, ingen dualis, enklare plural, SVO-ordföljd).
Uttalstips för svenskar
Arabiskans ljudbild är distinkt och kräver övning, särskilt med halsljud och emfatiska konsonanter.
- Gutturaler (halsljud): Mycket viktiga att lära sig skilja på:
- ع (ʿAyn): Tonande faryngal frikativa [ʕ]. Bildas djupt i svalget genom att dra ihop musklerna. Finns inte i svenska.
- ح (Ḥāʾ): Tonlös faryngal frikativa [ħ]. Som ett starkt, väsande H-ljud från svalget.
- غ (Ghayn): Tonande uvular frikativa [ʁ]. Liknar skorrande R eller G, bildas långt bak mot gomseglet.
- خ (Khāʾ): Tonlös uvular frikativa [χ]. Som tyska ”ach”-ljudet.
- Emfatiska konsonanter: ص (Ṣād), ض (Ḍād), ط (Ṭāʾ), ظ (Ẓāʾ). Dessa uttalas med en spänning och tillbakadragning/höjning av tungroten (faryngalisering eller velarisering), vilket ger dem och omgivande vokaler en ”mörkare”, ”tyngre” klang jämfört med deras vanliga motsvarigheter (س s, د d, ت t, ذ dh/z). Skillnaden är betydelseskiljande.
- ق (Qāf): Tonlös uvular klusil [q]. Som ett K bildat långt bak mot gomspenen. Uttalas dock ofta som [g] i många dialekter (t.ex. egyptisk) eller som glottisstopp [ʔ] (t.ex. levantinsk).
- Vokaler: Tre korta vokaler (a, i, u) och tre långa (ā, ī, ū). Kvaliteten på vokalerna kan påverkas av omgivande konsonanter (särskilt emfater och gutturaler). Diftongerna ’ay’ och ’aw’ är också vanliga.
- Betoning: Följer regler baserade på stavelsens struktur (lång/kort vokal, konsonantkluster), men ligger ofta på näst sista eller tredje sista stavelsen.
Inlärningstips
Att ge sig i kast med arabiska är en spännande utmaning. Här är några råd:
- Bestäm fokus: MSA eller dialekt? Fundera på ditt mål. Vill du läsa och förstå formellt språk/nyheter (MSA)? Eller vill du prata med folk i en specifik region (dialekt)? Många lär sig båda parallellt, men det kräver mer ansträngning.
- Lär dig alfabetet ordentligt: Att kunna läsa och skriva är fundamentalt, även för att förstå uttalsregler och ordstruktur.
- Prioritera uttalet: Lägg mycket tid på att lyssna och härma de svåra ljuden (gutturaler, emfater). Använd ljudresurser och spela in dig själv.
- Förstå rotsystemet: Att känna igen konsonantrötter hjälper enormt med ordförrådsinlärning och förståelse av ordens samband.
- Var konsekvent med variant: Blanda inte MSA och dialektgrammatik/uttal slumpmässigt i början. Lär dig reglerna för den variant du fokuserar på.
- Använd varierade resurser: Det finns massor av appar (Duolingo, Memrise), webbplatser (Al-Jazeera Learning Arabic, universitetssidor), böcker, kurser och språkutbytespartners online.
Exempeldialoger
Se hur språket kommer till liv i några typiska vardagssituationer.
Dialog 1: Enkel introduktion (MSA-baserad med vissa förenklingar)
Omar: السلام عليكم (As-salāmu ʿalaykum). [Traditionell hälsning]
Leila: وعليكم السلام (Wa ʿalaykum as-salām). كيف حالك؟ (Kayfa ḥālak?) [(Svar). Hur mår du? (till man)]
Omar: بخير، الحمد لله. و أنتِ؟ (Bi-khayr, al-ḥamdu li-Llāh. Wa anti?) [Bra, (vanligt tacksamhetsuttryck). Och du? (till kvinna)]
Leila: أنا بخير أيضاً، شكراً. ما اسمك؟ (Anā bi-khayr ayḍan, shukran. Mā ismak?) [Jag mår också bra, tack. Vad heter du? (till man)]
Omar: اسمي عمر. و أنتِ؟ (Ismī ʿUmar. Wa anti?) [Jag heter Omar. Och du? (till kvinna)]
Leila: اسمي ليلى. تشرفنا. (Ismī Laylā. Tasharrafnā.) [Jag heter Leila. Trevligt att träffas.]
Dialog 2: Beställa te (Egyptisk dialekt)
Kund: مساء الخير (Masāʾ al-khayr). [God kväll]
Servitör: مساء النور. تفضل؟ (Masāʾ an-nūr. Tafaḍḍal?) [(Svar). Varsågod?/Vad önskas?]
Kund: عايز واحد شاي، لو سمحت. (ʿĀyiz wāḥid shāy, law samaḥt.) [Jag vill ha ett te, snälla. (manlig kund)]
Servitör: حاضر. سكر زيادة ولا مظبوط؟ (Ḥāḍir. Sukkar ziyāda walla maẓbūṭ?) [Absolut. Mycket socker eller lagom?]
Kund: مظبوط. بكام ده؟ (Maẓbūṭ. Bikām dah?) [Lagom. Hur mycket kostar det?]
Servitör: خمسة جنيه. (Khamsah gunaih.) [Fem pund.]
Kund: تمام. شكراً. (Tamām. Shukran.) [Okej. Tack.]
Att utforska arabiskan är en fascinerande resa in i en rik språklig och kulturell värld. Bi-t-tawfīq! (Lycka till!)
På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.
