När jag bestämde mig för att studera nederländska trodde jag inte att det skulle finnas så många olika varianter av språket. Jag trodde faktiskt att det bara talades i Holland, men senare upptäckte jag att jag inte kunde ha mer fel.
Genom en vän fick jag kontakt med en privat holländsk lärare. När jag gick till första lektionen berättade hon att hon inte var från Holland utan från Belgien och att man i hennes land talade franska i en region och flamländska i en annan. Min första fråga var då om holländska och flamländska är en och samma sak. Hon förklarade för mig att nederländska är ett germanskt språk som har två huvuddialekter: en nordlig dialekt, som vanligtvis kallas nederländska, och en sydlig dialekt, känd som flamländska (Vlaams), som talas i den belgiska regionen Flandern. Det finns dock många fler regionala varianter av nederländska som talas inom dessa två länder, varav vissa knappast är ömsesidigt begripliga. Jag skulle vilja påstå att den komplexa politiska historien i de nederländsktalande områdena hade något att göra med den divergerande utvecklingen av de nederländska dialekterna, vilket är fallet med många andra språk.
Är det samma språk? Svaret är ja. Den största skillnaden mellan de olika språken är uttalet och en grupp på högst 2 000 ord, som varierar från en region till en annan.
Eftersom mitt förstaspråk är spanska var det relativt lätt för mig att förstå min belgiska lärares uttal. Hon var medveten om att hon lärde mig flamländska och inte precis ”ren nederländska”. Men när jag reste till Holland för första gången insåg jag verkligen skillnaden: i skrift var allting exakt som jag hade lärt mig det, men det var extremt svårt för mig att förstå holländarna när de talade. Jag hörde uttalet som en förvrängd form av flamländska och märkte att de definitivt talade snabbare. Jag kände mig lite vilsen, som när jag först kom till USA efter att ha studerat brittisk engelska hela mitt liv. I båda fallen var jag tvungen att be folk att tala långsamt och tydligt för att förstå vad de sa.
Med tiden lärde jag mig att nederländska inte bara talas i Europa, utan även i flera länder i Sydamerika och Karibien, till exempel Surinam och Nederländska Antillerna, där det är det mest talade språket, och på Aruba, där papiamento, en slags nederländsk kreol, är det dominerande språket. Holländska talas också i gamla boerbygder i Afrika, t.ex. i Namibia och Sydafrika, där afrikaans, en dialekt av holländska, är det vanligaste språket.
Precis som många andra språk har nederländskan många varianter och en stor geografisk spridning, men det statliga nederländska språkförbundet ansvarar för att reglera dem, vilket underlättar kommunikationen mellan de som talar detta språk, inklusive de nyfikna som jag, som vågar lära sig ett nytt språk.
För alla frågor eller förfrågningar om översättning eller lokalisering av detta språk i alla dess varianter kan du räkna med hjälp av TOTAL översättningsbyrås omfattande nätverk av lingvister.
