Amhariska ord och fraser som är bra att kunna

Etiopiens melodiösa hälsningar: amhariska fraser som berikar din vardag

Amhariska (አማርኛ, Amarəñña), Etiopiens officiella arbetsspråk, är ett fascinerande semitiskt språk som talas av över 50 miljoner människor, både som modersmål (främst av amharafolket) och som ett viktigt andraspråk och lingua franca över hela det mångkulturella landet. Som medlem av den etiopiska grenen av de semitiska språken (tillsammans med bl.a. tigrinja och gurage) har amhariska en lång historia och en rik litterär tradition, starkt kopplad till den etiopisk-ortodoxa kyrkan historiskt sett, men idag ett språk för alla etiopier inom administration, utbildning och media.

Språket är känt för sitt unika skriftsystem, Ge’ez eller Fidel (ፊደል), som skiljer sig markant från både latinska och arabiska alfabet. Grammatiken bär tydliga semitiska drag, som konsonantrötter och komplex verbböjning, och uttalet innehåller ljud som kan vara utmanande för svensktalande, särskilt de ejektiva konsonanterna. Att lära sig några grundläggande fraser på amhariska är dock inte bara praktiskt vid resor till Etiopien eller i kontakt med den stora etiopiska diasporan, utan också ett sätt att visa uppskattning för en av Afrikas äldsta och mest särpräglade civilisationer och dess språkliga arv. Denna guide ger dig en introduktion.

Skrift: Ge’ez (Fidel) – ett unikt stavelsealfabet

Amhariska skrivs med Fidel (ፊደል), ett skriftsystem som ärvts från det forntida liturgiska språket Ge’ez. Det är en abugida, vilket innebär att varje grundtecken representerar en konsonant följt av en inherent vokal.

Struktur: Varje konsonant har ett grundtecken som representerar konsonanten följt av vokalen ’ä’ [ə] (ett neutralt schwa-ljud). Detta grundtecken modifieras sedan systematiskt på sex olika sätt för att representera konsonanten följd av de sex andra vokalerna: u, i, a, e, ə/ɨ (stumt e), o.
Antal tecken: Det finns drygt 30 grundläggande konsonanttecken. Multiplicerat med de 7 vokalformerna ger detta över 200 olika tecken att lära sig. Vissa konsonanter har även labialiserade former (t.ex. kw, gw) med egna teckenvarianter.
Läsårdning: Skriften läses från vänster till höger, precis som latinsk skrift.
Exempel (för konsonanten ’b’): በ (bä), ቡ (bu), ቢ (bi), ባ (ba), ቤ (be), ብ (bə eller bara b), ቦ (bo). Samma mönster upprepas för alla konsonanter.
Inga gemener/versaler: Skriften skiljer inte på stora och små bokstäver.
Interpunktion och siffror: Traditionell interpunktion (som kolonliknande tecken för punkt och kommatecken) och Ge’ez-siffror (baserade på grekiska bokstäver) används ibland, men västerländsk interpunktion och siffror är också mycket vanliga idag.

Att lära sig Fidel är en central del av att studera amhariska och ger en djupare förståelse för språkets struktur.

Grundläggande hälsningar

Ett leende och ett vänligt Selam är en universell start i Etiopien, men att kunna fråga hur någon mår visar extra omtanke.

Hej / Fred (mycket vanligt) – ሰላም – Selam – se-LAM
Hur mår du? (till en man) – እንደምን አለህ? – Endemin alläh? – en-de-MIN AL-läh?
Hur mår du? (till en kvinna) – እንደምን አለሽ? – Endemin alläsh? – en-de-MIN AL-läsh?
Hur mår ni? (plural/formellt) – እንደምን ናችሁ? – Endemin nachu? – en-de-MIN NA-chu?
Jag mår bra – ደህና ነኝ – Dehna näñ – DEH-na näñ
Allt väl / Lugnt (svar) – ሰላም ነው – Selam näw – se-LAM näw
(Mycket vanligt svar på ”Hur mår du?”) – እግዚአብሔር ይመስገን – Əgziabhér yəmmäsgän – eg-zi-ab-HEER yem-MÄS-gän
Vad händer? / Läget? (informellt) – ታዲያስ? – Tadiyaas? – ta-di-YAAS?
God morgon (till man / kvinna / plural) – እንደምን አደርክ? / አደርሽ? / አደራችሁ? – Endemin adärk? / adärsh? / adärachu? – en-de-MIN a-DÄRK? / a-DÄRSH? / a-DÄ-ra-chu?
God dag (till man / kvinna / plural) – እንደምን ዋልክ? / ዋልሽ? / ዋላችሁ? – Endemin walək? / waləsh? / walachu? – en-de-MIN WA-lek? / WA-lesh? / WA-la-chu?
God kväll (till man / kvinna / plural) – እንደምን አመሸህ? / አመሸሽ? / አመሻችሁ? – Endemin amäshäh? / amäshäsh? / amäshachu? – en-de-MIN a-MÄ-shäh? / a-MÄ-shäsh? / a-MÄ-sha-chu?
Ha en bra dag – መልካም ቀን – Mälkam qän – MÄL-kam qän
Hej då / Var väl (till man) – ደህና ሁን – Dehna hun – DEH-na hun
Hej då / Var väl (till kvinna) – ደህና ሁኚ – Dehna hunyi – DEH-na HU-nyi
Hej då / Var väl (plural/formellt) – ደህና ሁኑ – Dehna hunu – DEH-na HU-nu
Vi ses! – ቻው! – Chaw! – chaw! (lånord från italienska)

Artighetsfraser

Att visa respekt och tacksamhet är viktigt. Ameseginalehu (Tack) och Ebākih/sh/wo (Snälla) är centrala ord.

Tack (ordagrant: jag tackar) – አመሰግናለሁ – Ameseginalehu – a-me-se-gi-NA-le-hu
Tack så mycket – በጣም አመሰግናለሁ – Bet’am ameseginalehu – be-T’AM a-me-se-gi-NA-le-hu (t’ = ejektivt t)
Ingen orsak / Det var så lite – ምንም አይደል – Mənəm aydäl – ME-nem AI-däl
Snälla / Varsågod (till man) – እባክህ – Ebākih – e-BAA-kih
Snälla / Varsågod (till kvinna) – እባክሽ – Ebākish – e-BAA-kish
Snälla / Varsågod (formellt/plural) – እባክዎ – Ebākwo – e-BAA-kwo
Ursäkta / Förlåt – ይቅርታ – Yik’irta – yi-K’IR-ta (k’ = ejektivt k)
Ursäkta mig (för att få uppmärksamhet) – አቤት – Abét – a-BEET
Ingen fara / Det är lugnt / Inga problem – ችግር የለም – Chəgər yäläm – CHE-ger YÄ-läm
Välkommen – እንኳን ደህና መጣህ / መጣሽ / መጣችሁ – Ənkʷan dehna mäṭṭah / mäṭṭash / mäṭṭachihu (till m/f/pl) – en-KWAN DEH-na MÄṬ-Ṭah / MÄṬ-Ṭash / MÄṬ-Ṭa-chihu (ṭ = ejektivt t)

Vardagliga frågor och svar

Navigera i vardagliga samtal med dessa oumbärliga standardfraser. Notera genusformerna.

Ja – አዎን – Awon – a-WON
Nej – አይ / አይደለም – Ay / Aydäläm – ai / ai-DÄ-läm (’Ay’ används ofta med nekande verb, ’Aydäläm’ = ’det är inte (så)’)
Okej / Bra / Visst – እሺ – Ishi – I-shi
Rätt / Korrekt – ትክክል – Tikikil – ti-KI-kil
Vad är det här? – ይሄ ምንድን ነው? – Yihe mənədən näw? – yi-HE ME-ne-den näw?
Vad heter du? (till man) – ስምህ ማን ነው? – Səməh man näw? – SE-meh MAN näw?
Vad heter du? (till kvinna) – ስምሽ ማን ነው? – Səməsh man näw? – SE-mesh MAN näw?
Jag heter … – ስሜ … ነው – Səme … näw – SE-me … näw
Varifrån är du? (till man) – ከየት ነህ? – Käyät näh? – kä-YÄT näh?
Varifrån är du? (till kvinna) – ከየት ነሽ? – Käyät näsh? – kä-YÄT näsh?
Jag är från Sverige – እኔ ከስዊድን ነኝ – Əne kä Swidən näñ – E-ne kä SWI-den näñ
Var bor du? (till man/kvinna) – የት ነው የምትኖረው / የምትኖሪው? – Yät näw yämmətənoräw / yämmətənorīw? – yät näw yäm-me-te-NO-räw / yäm-me-te-NO-riw?
Vad gör du? / Vad jobbar du med? (till man/kvinna) – ምን ትሰራለህ / ትሰሪያለሽ? – Mən təśäralläh / təśäriyalläsh? – men te-SÄ-ral-läh / te-SÄ-ri-yal-läsh?
Varför? – ለምን? – Lämən? – LÄ-men?
När? – መቼ? – Mäče? – MÄ-che?
Var? – የት? – Yät? – yät?
Vem? – ማን? – Man? – man?
Hur? – እንዴት? – Əndet? – en-DET?

Kunskap och förståelse

Uttryck dig tydligt om du förstår eller behöver mer information.

Jag förstår – ገባኝ / ገብቶኛል – Gäbbaññ / Gäbtoññal – GÄB-baññ / gäb-TOÑ-ñal
Jag förstår inte – አልገባኝም – Algäbaññəm – al-GÄ-bañ-nyem
Jag vet – አውቃለሁ – Awk’alehu – aw-K’A-le-hu (k’=ejektivt k)
Jag vet inte – አላውቅም – Alawk’əm – a-LAW-k’em
Talar du amhariska? (till man) – አማርኛ ትችላለህ? – Amarəñña təčəlalläh? – a-ma-REÑ-ña te-che-LAL-läh?
Talar du amhariska? (till kvinna) – አማርኛ ትችያለሽ? – Amarəñña təčəyalläsh? – a-ma-REÑ-ña te-che-YAL-läsh?
Jag talar lite amhariska – ትንሽ አማርኛ እችላለሁ – Tənəš Amarəñña əčəlalehu – TE-nesh a-ma-REÑ-ña e-che-LA-le-hu
Vad betyder detta? – ይሄ ምን ማለት ነው? – Yihe mən malät näw? – yi-HE men MA-lät näw?
Snälla, upprepa (till man) – እባክህ ድገምልኝ – Ebākih dəgämləñ – e-BAA-kih de-GÄM-leñ
Snälla, upprepa (till kvinna) – እባክሽ ድገሚልኝ – Ebākish dəgämiləñ – e-BAA-kish de-GÄ-mi-leñ
Snälla, tala långsammare (formellt) – እባክዎ ዝግ ብለው ይናገሩ – Ebākwo zəg bəläw yənagäru – e-BAA-kwo zeg BE-läw ye-na-GÄ-ru

Mat, dryck och restaurang

Upplev Etiopiens unika matkultur med ənjera och wät, och lär dig beställa landets berömda bunna (kaffe).

Mat – ምግብ – Məgəb – ME-geb
Injera (surdegspannkaka, basföda) – እንጀራ – Ənjera – EN-jä-ra
Wot (gryta/sås till injera) – ወጥ – Wät’ – wät’ (t’=ejektivt t)
Kycklinggryta – ዶሮ ወጥ – Doro wät’ – DO-ro wät’
Vatten – ውሃ – Wəha – WE-ha
Kaffe – ቡና – Bunna – BUN-na
Te – ሻይ – Šay – shai
Öl – ቢራ – Bira – BI-ra
Jag är hungrig – ተራብኩ / ርቦኛል – Tärabku / Rəboññal – tä-RAB-ku / RE-boñ-ñal
Jag är törstig – ተጠማሁ / ጠምቶኛል – Täṭämahū / T’ämtoññal – tä-ṬÄ-ma-hu / T’ÄM-toñ-ñal (ṭ=ejektivt t)
Snälla visa mig menyn (formellt) – እባክዎ የምግብ ዝርዝር ያሳዩኝ – Ebākwo yäməgəb zərəzər yasayyuñ – e-BAA-kwo yä-me-GEB ze-re-ZER ya-SAJ-yuñ
Jag skulle vilja ha … – … እፈልጋለሁ – … əfäləgalehu – … e-fä-le-GA-le-hu
Maten är god – ምግቡ ጣፋጭ ነው – Məgəbu t’āfāch’ naw – me-GE-bu ṬAA-faach’ näw (ṭ=ejektivt t, ch’=ejektivt ch)
Det är mycket starkt (kryddigt)! – በጣም ያቃጥላል! – Bet’am yak’at’t’əlal! – be-ṬAM ya-K’A-ṬṬE-lal! (ṭ=ejektivt t, k’=ejektivt k)
Notan, tack (formellt) – ሒሳብ እባክዎ – Hisab ebākwo – hi-SAAB e-BAA-kwo
Jag är mätt – ጠግቤያለሁ – T’ägəbeyalehu – ṬÄ-ge-BE-ya-le-hu (ṭ=ejektivt t)

Shopping och priser

Fråga om priset (waga) när du handlar på marknaden (gebeya).

Vad kostar det? (”Pris hur mycket är?”) – ዋጋው ስንት ነው? – Wagaw səntə näw? – WA-gaw SEN-te näw?
Hur mycket kostar detta? – የዚህ ዋጋ ስንት ነው? – Yäzih waga səntə näw? – yä-ZIH WA-ga SEN-te näw?
Det är dyrt – ውድ ነው – Wədə näw – wedd näw
Det är billigt – ርካሽ ነው – Rəkašə näw – re-KASH näw
Har ni…? – … አሎት? – … allot? (formellt)
Jag tittar bara – סתם ነው የማየው – Sətam näw yämmayäw – SE-tam näw yäm-ma-YÄW
Jag ska köpa detta – ይሄን እገዛለሁ – Yihén əgäzalehu – yi-HEN e-gä-ZA-le-hu

Siffror (1-10+)

Grundläggande räkneord på amhariska.

1 – አንድ – And – and
2 – ሁለት – Hulät – hu-LÄT
3 – ሶስት – Sost – sost
4 – አራት – Arat – A-rat
5 – አምስት – Aməst – A-mest
6 – ስድስት – Sədəst – SE-dest
7 – ሰባት – Säbat – SÄ-bat
8 – ስምንት – Səmənt – SE-ment
9 – ዘጠኝ – Zäṭäñ – ZÄ-ṭäñ (ṭ=ejektivt t)
10 – አስር – Asər – A-ser
11 – አስራ አንድ – Asra and – AS-ra and
12 – አስራ ሁለት – Asra hulät – AS-ra hu-LÄT
20 – ሃያ – Haya – HA-ya
30 – ሰላሳ – Selasa – se-LA-sa
100 – መቶ – Mäto – MÄ-to
1000 – ሺህ – Ših – shi

Tid och dagar

Håll koll på gize (tid) och qän (dag).

Idag – ዛሬ – Zaré – ZAA-re
Imorgon – ነገ – Nägä – NÄ-gä
Igår – ትላንትና – Təlantəna – te-lan-TE-na
Nu – አሁን – Ahun – A-hun
Senare – በኋላ – Bähwala – bäh-WA-la
Morgon – ጠዋት – T’əwat – ṬE-wat (ṭ=ejektivt t)
Eftermiddag – ከሰዓት በኋላ – Käsä’at bähwala – kä-sä-AAT bäh-WA-la
Kväll – ማታ – Mata – MA-ta
Natt – ሌሊት – Lélit – LE-lit
Måndag – ሰኞ – Säño – SÄ-ño
Tisdag – ማክሰኞ – Maksäño – mak-SÄ-ño
Onsdag – ረቡዕ – Räbu’ / Rob – RÄ-bu’ / rob
Torsdag – ሐሙስ – Ḥamus / Amus – ha-MUS / A-mus
Fredag – ዓርብ – Arb – aarb
Lördag – ቅዳሜ – K’ədamé – K’E-da-me (k’=ejektivt k)
Söndag – እሁድ – Əhud – E-hud
Vad är klockan? (”Hur mycket tid är?”) – ስንት ሰዓት ነው? – Səntə sä’at näw? – SEN-te sä-AAT näw?

Familj och platser

Ord för dina närmaste och platser i vardagen.

Familj – ቤተሰብ – Betäsäb – BE-tä-säb
Mamma – እናት – Ənnat – EN-nat
Pappa – አባት – Abbat – AB-bat
Bror – ወንድም – Wändəm – WEN-dem
Syster – እህት – Əhət – E-het
Barn – ልጅ – Ləj – lej
Make – ባል – Bal – bal
Maka – ሚስት – Mist – mist
Vän – ጓደኛ – Gwadäñña – gwa-DÄÑ-ña
Hus / Hem – ቤት – Bet – bet
Marknad – ገበያ – Gäbäya – GÄ-bä-ya
Affär / Butik – ሱቅ – Suk’ – suk’ (k’=ejektivt k)
Sjukhus – ሆስፒታል – Hospital – hos-pi-TAL
Väg / Gata – መንገድ – Mängäd – MÄN-gäd
Bil – መኪና – Mäkina – mä-KI-na
Buss / Tåg – ባቡር – Babur – ba-BUR
Var är det? – የት ነው? – Yätə näw? – YÄ-te näw?

Grundläggande hälsa

Fraser som kan vara ovärderliga om du känner dig sjuk.

Mår du bra? (till man) – ደህና ነህ? – Dehna näh? – DEH-na näh?
Mår du bra? (till kvinna) – ደህና ነሽ? – Dehna näsh? – DEH-na näsh?
Jag är sjuk / Jag mår dåligt – አሞኛል – Aməmäññal – a-me-MÄÑ-ñal
Jag har ont här – እዚህ ያመኛል – Əzzih yaməññal – EZ-zih ya-MÄÑ-ñal
Jag behöver en läkare – ዶክተር እፈልጋለሁ / ሀኪም እፈልጋለሁ – Doktär əfäləgalehu / Hakim əfäləgalehu – dok-TÄR / ha-KIM e-fä-le-GA-le-hu
Jag behöver hjälp – እርዳታ እፈልጋለሁ – Ərdata əfäləgalehu – er-DA-ta e-fä-le-GA-le-hu
Snälla hjälp mig (till man) – እባክህ እርዳኝ – Ebākih ərdaññ – e-BAA-kih er-DAÑÑ
Snälla hjälp mig (till kvinna) – እባክሽ እርጂኝ – Ebākish ərjiññ – e-BAA-kish er-JIÑÑ

Uttryck för känslor och reaktioner

Gå bortom det praktiska och dela glädje, saknad eller uppskattning.

Jag älskar dig (till man) – እወድሃለሁ – Əwädəh(w)alehu – e-WÄ-deh-(w)a-le-hu
Jag älskar dig (till kvinna) – እወድሻለሁ – Əwädəš(w)alehu – e-WÄ-desh-(w)a-le-hu
Jag är glad – ደስ ብሎኛል – Däsə bəloññal – DÄS be-LOÑ-ñal
Jag är ledsen – አዝኛለሁ – Azəññalehu – a-ZEÑ-ña-le-hu
Jag saknar dig (till man) – ናፍቀኸኛል – Nafk’ähäññal – naf-K’Ä-häñ-ñal (k’=ejektivt k)
Jag saknar dig (till kvinna) – ናፍቀሽኛል – Nafk’äshəññal – naf-K’Ä-sheñ-ñal
Du är snygg (till man) – አንተ ቆንጆ ነህ – Antä k’onjo näh – AN-tä K’ON-jo näh (k’=ejektivt k)
Du är vacker (till kvinna) – አንቺ ቆንጆ ነሽ – Anči k’onjo näsh – AN-chi K’ON-jo näsh
Bra gjort! / Duktigt! – ጎበዝ! – Gobäz! – GO-bäz!

Grundläggande grammatik – en semitisk struktur

Amhariska tillhör de semitiska språken och har en grammatik som skiljer sig tydligt från svenskans.

Ordföljd: Den dominerande ordföljden är Subjekt-Objekt-Verb (SOV). Əne wəha əṭät’alehu (Jag vatten dricker) = Jag dricker vatten.
Rotstruktur: Typiskt för semitiska språk bygger många ord, särskilt verb, på en rot av vanligtvis tre konsonanter (t.ex. S-B-R för konceptet ’bryta’). Vokaler och affix fogas sedan till roten för att skapa olika ord och böjningar (t.ex. säbbärä ’han bröt’, yəsäbral ’han bryter’, səbur ’bruten’).
Verb: Verbböjningen är mycket komplex och central. Verb böjs efter person, numerus, genus (maskulinum/femininum i 2:a och 3:e person singular), tempus/aspekt (vanligtvis Perfektiv för dåtid och Imperfektiv för nutid/framtid) samt modus (t.ex. Jussiv/Imperativ för uppmaningar). Böjningen sker genom prefix, suffix och ibland vokalbyten i roten.
Genus: Substantiv har maskulint eller feminint genus. Ofta omärkt på substantivet självt, men det påverkar pronomen, adjektiv och verb.
Plural: Markeras oftast med suffixet -očč (ዎች). Ex: bet (hus) -> betočč (hus, pl.).
Inga artiklar: Amhariska saknar bestämd och obestämd artikel (som ’den’/’en’). Bestämdhet kan ibland markeras med suffix (-u, -w, -it) men används inte konsekvent som i svenska.
Adjektiv: Placeras normalt efter substantivet och kongruerar ofta i genus och numerus.
Postpositioner/Prepositioner: Amhariska använder både prepositioner (före substantivet) och postpositioner (efter substantivet) samt circumpositioner (både före och efter).

Uttalstips för svenskar

Att bemästra amhariskans ljud kräver öron och tunga för nya positioner.

Ejektiva konsonanter (k’, t’, p’, s’, ch’, č’): Den största utmaningen! Dessa uttalas med en skarp ”knäpp” eller ”popp” som skapas genom att stänga stämbanden (glottis), bygga upp tryck och sedan släppa ut luften explosivt. De låter mycket skarpare än svenska k, t, p, s, tj. Ex: ቀ k’ [kʼ], ጠ t’ [tʼ], ጰ p’ [pʼ], ጸ s’ [tsʼ], ጨ č’ [tʃʼ].
De sju vokalerna: Amhariska har sju grundvokaler, vars kvalitet är viktig:
- ä [ə]: Neutral schwa-vokal, som i svenska ”betoning”. Mycket vanlig.
- u [u]: Som svenskt ’o’ i ”sol”.
- i [i]: Som svenskt ’i’ i ”bi”.
- a [a]: Som svenskt ’a’ i ”katt”.
- e [e]: Som svenskt ’e’ i ”se”.
- ə [ɨ] eller stumt: Ofta ett mycket kort, centralt vokalljud (liknande guaranís ’y’) eller helt stumt.
- o [o]: Som svenskt ’å’ i ”mål”.
Palataliserade ljud: Ljud som ñ [ɲ] (nj), š [ʃ] (sh), ž [ʒ] (zh), č [tʃ] (ch), ǧ [dʒ] (j) finns också.
Längd: Konsonantlängd (gemination) är betydelseskiljande (t.ex. ala ’han sa’ vs alla ’det finns’). Markeras ibland i translitterering med dubbel konsonant.
Betoning: Är inte lika starkt betydelseskiljande som i svenska.

Amhariska språk och kultur

Språket är djupt sammanvävt med Etiopiens historia och kultur.

Historisk roll: Var det etiopiska kejsardömets hovspråk och administrationsspråk under lång tid.
Litteratur: Har en rik skriftlig tradition som sträcker sig tillbaka till medeltiden, ursprungligen främst religiös men senare även sekulär poesi, dramatik och prosa.
Musik: Amharisk musik har unika pentatoniska skalor och rytmer, och texterna speglar ofta sociala och kulturella teman.
Ordspråk och talesätt: Språket är rikt på bildliga uttryck och ordspråk som används flitigt i vardagligt tal.
Kaffespråk: Etiopien är kaffets ursprungsland, och språket har många specifika termer och uttryck kopplade till kaffe och den viktiga kaffeceremonin.

Inlärningstips

Ta dig an amhariska med dessa råd:

Lär dig Fidel-alfabetet: Att kunna läsa skriften är nästan nödvändigt för att förstå vokalerna korrekt och få tillgång till läromedel. Det är systematiskt, om än omfattande.
Öva på ejektiverna: Lägg mycket tid på att lyssna på och försöka producera de ejektiva ljuden. Det är ofta den största fonetiska utmaningen.
Förstå verbets struktur: Den semitiska rotstrukturen och de komplexa böjningarna är centrala. Börja med de vanligaste verben och mönstren.
Lyssna på musik och media: Etiopisk musik, radio och filmer är utmärkta resurser för att vänja örat vid språkets ljud och rytm.
Använd appar och online-resurser: Det finns appar, YouTube-kanaler och webbplatser dedikerade till att lära ut amhariska.
Hitta en språkpartner: Att öva med en modersmålstalare är ovärderligt.

Exempeldialoger

Se hur språket lever – följ med i två korta vardagssamtal.

Dialog 1: Enkel hälsning

Sara: ሰላም! እንደምን አለህ? (Selam! Endemin alläh?) – Hej! Hur mår du? (till man)

Dawit: ሰላም! ደህና ነኝ፥ እግዚአብሔር ይመስገን። አንቺስ? (Selam! Dehna näñ, Əgziabhér yəmmäsgän. Anchis?) – Hej! Jag mår bra, tack. Och du? (till kvinna)

Sara: እኔም ደህና ነኝ። ስምህ ማን ነው? (Ənem dehna näñ. Səməh man näw?) – Jag mår också bra. Vad heter du?

Dawit: ስሜ ዳዊት ነው። ያንቺስ? (Səme Dawit näw. Yančis?) – Jag heter Dawit. Och ditt?

Sara: ስሜ ሳራ ነው። ካንተ ጋር በመተዋወቄ ደስ ብሎኛል። (Səme Sara näw. Käntä gar bämätäwawäk’e däsə bəloññal.) – Jag heter Sara. Trevligt att träffas (dig, man).

Dialog 2: Beställa kaffe

Kund: አቤት! (Abét!) – Ursäkta! (för att få uppmärksamhet)

Servitör: አቤት! ምን ልታዘዝ? (Abét! Mən lətazäz?) – Ja! Vad får det lov att vara?

Kund: አንድ ቡና እፈልጋለሁ። (And bunna əfäləgalehu.) – Jag vill ha en kaffe.

Servitör: እሺ። በስኳር ወይስ ያለ ስኳር? (Ishi. Bäskwar wäys yalä skwar?) – Okej. Med socker eller utan socker?

Kund: ያለ ስኳር፥ እባክዎ። (Yalä skwar, ebākwo.) – Utan socker, tack (formellt).

Servitör: እሺ። (Ishi.) – Okej.

Att lära sig amhariska öppnar dörren till en av Afrikas äldsta och mest fascinerande kulturer. Mälkam ədəl! (Lycka till!)

På TOTAL översättningsbyrås blogg hittar du liknande guider för andra språk och fler tips för att utforska språkets värld.