1. Uzbekiska är ett karluk-turkiskt språk i Centralasien
Uzbekiska tillhör den turkiska språkfamiljen och är nära släkt med språk som uiguriska. Det är ett av de mest talade språken i Centralasien och har utvecklats under många århundraden genom påverkan från både öst och väst. Uzbekiska är ett språk med en rik historia, där det genom åren har influerats av både persiska och arabiska, särskilt inom kultur och lärdom. Detta gör uzbekiska till ett unikt exempel på ett turkiskt språk, med ett ordförråd rikt på lånord och kulturella influenser från både den iranska och den turkiska världen.
2. Språket talas av över 30 miljoner människor globalt
Uzbekiska är modersmål för mellan 30 och 35 miljoner människor, främst i Uzbekistan, men även av betydande minoriteter i Afghanistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Kazakstan och västra Kina (Xinjiang). Under de senaste decennierna har en global uzbekisk diaspora vuxit fram i flera länder, som USA, Turkiet och Ryssland, vilket har bidragit till språkets ökande närvaro internationellt. Den uzbekiska diasporan i USA har särskilt vuxit i städer som New York och Philadelphia, där det finns livskraftiga samhällen och kulturella föreningar.
3. Fyra skriftsystem har använts: arabiskt, två latinska, kyrilliskt
Historien om uzbekiskans skriftsystem är dynamisk. Ursprungligen användes en variant av det arabiska alfabetet (Perso-arabisk skrift), vilket var vanligt i Centralasien efter att arabisk skriftkultur spridits i regionen från 700-talet och framåt. På 1920-talet infördes ett modifierat latinskt alfabet, men på 1940-talet byttes det till kyrilliska bokstäver.
Efter Uzbekistans självständighet 1991 beslutades att återgå till ett latinskt alfabet, baserat på en ny standard. Detta latinska alfabet används nu officiellt i utbildning och i många administrativa sammanhang. Trots detta används kyrilliska fortfarande i stor utsträckning bland äldre generationer och i många tryckta medier och informella sammanhang, vilket skapar en komplex skriftsituation.
4. Ordförrådet har starka persiska och arabiska influenser
Uzbekiska är språkligt och kulturellt präglat av tusenåriga kontakter med persiska och arabiska kulturer. I århundraden har ord och uttryck från dessa språk införlivats i uzbekiskans ordförråd, särskilt inom kultur, lärdom och administration. Lånord från persiska och arabiska är mycket vanliga i dagligt tal. Exempel på vanliga lånord är kitob (bok), ilm (kunskap) och bozor (marknad), som alla har sina rötter i arabiska och/eller persiska.
5. Grammatiken är agglutinerande med kasus och SOV-ordföljd
Uzbekiska är ett agglutinerande språk, vilket innebär att varje grammatiskt element (som tempus, plural, kasus eller ägande) uttrycks genom att lägga till ett specifikt suffix till ett grundord (rot). Detta gör språkets struktur logisk och förutsägbar. Systemet är också mycket regelbundet jämfört med flekterande språk. Exempel på detta är uy (hus) som kan bli uylaringizda (i era hus) genom att suffix (-lar + -ingiz + -da) läggs till roten.
Språket har också sex kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, lokativ, ablativ) som markeras med suffix. Grundläggande ordföljd är oftast Subjekt-Objekt-Verb (SOV).
6. Vokalharmoni finns men har försvagats i vissa dialekter
Uzbekiska hade traditionellt en stark vokalharmoni, likt många andra turkiska språk. Det innebär att vokalerna i ett ord och dess suffix harmoniserar beroende på om de är främre (t.ex. i, e, ö, ü) eller bakre (t.ex. a, o, u) vokaler. Denna egenskap har dock försvagats avsevärt i modern standarduzbekiska, särskilt i urbana dialekter och under påverkan från persiska och ryska, som saknar vokalharmoni.
I vissa mer konservativa dialekter, som i delar av Ferganadalen eller bland uzbeker i Afghanistan, har vokalharmonin dock bevarats på ett starkare sätt, vilket ger dessa varianter en mer distinkt turkisk klang.
7. Flera dialekter finns, standarden baseras på Tashkent-dialekten
Språket består av ett flertal dialekter som kan variera i både uttal, grammatik och ordförråd. De nordliga dialekterna, talade i områden som Tasjkent och Ferganadalen, räknas ofta till den karlukiska grenen. De södra dialekterna, som talas i områden som Buchara och Samarkand (där tadzjikiska också är starkt) samt i Afghanistan, har ofta fler persiska influenser.
Det finns också Kipchak-uzbekiska dialekter som delar drag med kazakiska och karakalpakiska. Standarduzbekiska baseras huvudsakligen på dialekten i Tasjkent och används i officiella sammanhang, utbildning och medier.
8. Grammatiskt genus saknas, pronomenet ”u” betyder han/hon
En av de aspekter som ofta upplevs som enklare i uzbekisk grammatik är att språket saknar grammatiskt genus. Det finns inga skillnader mellan “han” och “hon” i pronomen – båda motsvaras av u. Substantiv och adjektiv har inte heller genusmarkering.
Denna funktion gör språket enklare att lära sig i detta avseende, eftersom man inte behöver memorera olika genusformer för substantiv eller hur adjektiv ska kongruera. Exempel: U doktor (Han/hon är läkare) och U kitob o‘qiyapti (Han/hon läser en bok).
9. Språket har en rik litterär tradition (Navoi m.fl.)
Uzbekiska har en stark litterär tradition, som går tillbaka till medeltiden då chagatai, en äldre litterär form av centralasiatisk turkiska (som uzbekiska och uiguriska utvecklats ur), användes för att skriva framstående litterära verk. En av de mest berömda författarna från denna period är Mir Alisher Navoi (1441–1501), som anses vara en pionjär inom turkisk poesi och litteratur och skrev verk som lyfte fram det turkiska språkets potential.
Under 1900-talet utvecklades den moderna uzbekiska litteraturen med författare som Abdulla Qodiriy (Qadiri), Cho‘lpon (Cholpon) och Hamid Olimjon, som alla bidrog till att forma det litterära landskapet i Centralasien med romaner, dikter och pjäser på modern uzbekiska.
10. Uzbekiska är officiellt språk och centralt för kulturen i Uzbekistan
Efter att Uzbekistan blev självständigt 1991 stärktes uzbekiskans roll som landets officiella språk. Detta förstärkte språkets betydelse som en central del av landets kultur och identitet. Uzbekiska används nu i alla statliga dokument, juridiska processer, skolor, medier och kulturella evenemang.
Ansträngningar har gjorts för att främja användningen av uzbekiska och utveckla terminologi för nya områden, även om ryska fortfarande har en stark ställning i vissa sammanhang, särskilt bland vissa befolkningsgrupper och inom högre utbildning och teknik.
Sammanfattning: Uzbekiska – Centralasiens största turkspråk
Uzbekiska är ett turkspråk inom den karlukiska grenen, nära besläktat med uiguriska. Det talas av över 30 miljoner människor, främst i Uzbekistan men även i grannländer och diasporan, vilket gör det till det största turkspråket i Centralasien sett till antal modersmålstalare. Språket har en lång historia med starka influenser från persiska och arabiska i ordförrådet. Grammatiken är agglutinerande med sex kasus, SOV-ordföljd och saknar genus. Vokalharmoni finns men har försvagats i standardvarianten. Fyra olika skriftsystem har använts; idag är ett latinskt alfabet officiellt i Uzbekistan, även om kyrilliskt fortfarande används.
Som officiellt språk i Uzbekistan används uzbekiska inom alla samhällsområden. Standardvarianten baseras på Tasjkent-dialekten, men andra dialekter finns. Språket har en rik litterär tradition med Navoi som central gestalt. Idag utvecklas språket genom digitala medier, utbildningsinsatser och en växande global diaspora.
Att lära sig uzbekiska ger tillgång till kulturen och historien i Uzbekistan och Centralasien, en region med ett rikt kulturarv från Sidenvägens tid. Det öppnar dörrar till förståelse för klassisk och modern uzbekisk litteratur och konst. Språkets struktur ger insikt i den turkiska språkfamiljen och dess interaktion med persisk och arabisk kultur.
För korrekt och effektiv kommunikation på uzbekiska är förståelse för dess struktur, ordförråd och kulturella kontext viktig. Professionella språktjänster kan underlätta detta. Aktörer som TOTAL översättningsbyrå arbetar med att leverera högkvalitativa och anpassade översättningar och stödjer kommunikation på detta stora och betydelsefulla centralasiatiska språk.
